Är det förtrots?

[mammamy]

Hej hej, long time no see även denna gång! Skäms lite över att jag bara är inne när JAG behöver hjälp och inte bidrar nåt annars, men döva samvetet med att ni är många som tagit över stafettpinnen sedan jag hade min "storhetstid" som aktiv forumist.
Nu vill jag ha lite råd igen. Läst trådar om förtrots och insett att det kanske är det detta rör sig om. A är 14.5 månad nu och sedan ca en månad fnurras det en hel del. Hon har aldrig egentligen varit helt nöjd vid läggningarna utan gormat en stund innan hon kommit till ro, vi har dryftat detta tidigare. Vi har valt taktiken att ignorera och inte ens bekräftelseramsat på många månader. Sista veckorna är det ett eländes skrikande som bara eskalerat och nu gormar hon på nätterna också, vilket vi i huvudsak ignorerat, enstaka ramsa nån gång bara. Mina frågor är:
- Är hon inte lite liten för förtrots? Hon har precis lärt sig gå, flera kindtänder är på gång och hon talar inte ett enda ord, dvs ingen särskilt tidig tösabit trots magläge i ALLA lägen.
- Vi har lagt vårt krut på att ignorera men hennes tokhojtande tränger igenom timret i kåken (detta är MIN dotter, ett riktigt rivjärn och med rejäla röstresurser - GO BABY!) så vi har inte kunnat undgå att höra det. Hon låter mest förbannad, inte ledsen, men det blir nog så plågsamt ändå. Är det okej att vi bara ignorerar trots att hon eldar upp sig rejält och ska vi bekräftelseramsa när hon till slut tystnar eller kan vi fortsätta att utelämna även det?
På senaste veckorna har vi sakta ökat insatserna och börjat ramsa ,em glest och också bekräftelseramsat och det verkar bara göra allt sju resor värre.
Tala oss tillrätta nu tack!
mammamy och ömma pappan

[Kantarella]

Hej mammamy

Jag hade nog också funderat på förtrots i detta läge när man felsöker och undrar vad sjutton man ska göra åt saken.
Men jag är inte så säker på att det är förtrots. Har du en envis och "högljutt" barn skulle jag nog tänka att hon skulle trotsa dagtid också.

Hur ser schemat ut? 13, 5 timmars sömn är ju det vanliga. En lur likaså. Jag tror att det kan ligga lite i era ökande insatser. Ett litet frågetecken här och ett där från er sida när hon betett sig annorlunda än väntat och vips så har man bekräftat att det ska gormas och vrålas i tid och otid.
Hon är ju en rätt stor dam så att bekräftelseramsa tycker jag är helt onödigt om det inte varit tokledset. Och så tenderar ju insatserna som sagt bara att göra allt värre OCH förlänga hela förloppet.

Jag skulle bara verktyga en riktigt ledsen tjej och lämna resten åt henne själv. Möjligtvis en hög och bestämd ramsa när man själv fått nog av att höra på.

Detta var inte helt enkelt. Hoppas någon annan kikar in och fyller på.

/Åsa

[Sagalinda]

Jag är nog inne på Kantarellas tankegångar. Hur har ni det med skrattet till gonattet förresten? Sätt mycket energi på det för att få bort de ledsna läggningarna. På natten när hon vaknar skulle jag sätta in en omedelbar pangramsa så fort jag hör att hon vaknar, men sedan låta vara. Ingen bekräftelse heller. Men detta förutsätter alltså att hon är ARG, inte ledsen. Är hon riktigt ledsen skulle jag gå in och lägga tillrätta, för att jaga mina egna orosvargar på flykten. Kolla att allt är ok bara. Sedan ramsa ut och inte gå in mer.

Lycka till!