Snart tre år som trotsar och framför allt är mammig!

[Hellagumma]

Klockrent exempel. Sonen är 2 år och 10 månader. Han blev storebror för 6 månader sedan. I början gick det bra och sedan kom hans kris. Han har haft toppar och dalar av trots sedan i juni kan man väl säga. Vi trodde att "värre kan det inte bli" i juli, men vi hade såklart fel. Vi är mycket för social delaktighet och har alltid varit. Nu är det dock så att han vill ingenting man föreslår när han är på det där humöret. Han kan få vredesutbrott så att han vrider sig på golvet och blir okontaktbar. Att hålla honom går såklart inte så vi prövar allt mer att fjärma oss. Talar om att vi finns nära och att han kan få kramas när han är färdig. Ibland tar det lång tid. Jag är ofta oförberedd när det kommer så jag har svårt att "mota Olle i grind".
Sonen är mammig. Har alltid varit mammig. Pappa kommer inte på fråga. Pappa gör skoj saker med honom och det går bra. Spela basket, gå upp på vinden, åka till badhuset etc. Mamma skall byta bajsblöjor (kissar på toa, men bajsar inte), mamma skall läsa saga, mamma skall natta, mamma skall borsta tänder, bära när man är ledsen, sitta med vid barnprogrammet, göra vällingen etc. "Jag gillar inte pappa, jag vill ha två mammor" sa han härom kvällen. Bekymret är att mamma även skall amma och söva bebisen på dagen, klä på bebisen, mata bebisen etc. Svartsjukan är antagligen ett faktum. Han låtsas vara bebis ofta numera.

Mammigheten upplever jag oerhört kvävande. Vad gör vi åt mammigheten? Trotsen med utbrott kan jag hantera genom att läsa mer i BB etc, men vad gör vi åt mammigheten? Pappa jobbar heltid kan tilläggas. Efter jul skall vi vara hemma 50% var med barnen vilket jag tror kan hjälpa. Storebror går på förskolan 15 timmar i veckan och är hemma med Astrid och mig två heldagar i veckan (inför vilka min bävan alltid är stor numera - tyvärr, det är ju tragiskt!).

[miniz]

Hej Hellagumma!

Letade runt lite och hittade här en pappighetstrad och det är ju samma sak
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=15046

Läs den och tänk igen om det är mammighet eller trots... För som det star i den klistrade traden sa ska allt ifragasättas, ocksa om det är OK att mamma är den enda som kan lägga, ge mat, byta blöja osv osv. Det är ni som vuxna som leder och visar hur den här världen fungerar. Ni maste visa till barnet att pappa är lika bra som mamma, att han kan göra riktiga saker, inte bara leka. Kanske borde de ha nagot socialt arbete tillsammans Sortera sockor eller spikrar eller skotta snö eller klippa gräs, eller nagot som de gör tillsammans utan mamma och utan lek. Pluss att du kan vara jätteupptagen när det ska läsas saga eller bytas blöja, typ att du maste prata i telefonen eller fara pa möte!

Annars borde du läsa (en gang till) i BB om syskon (om svartsjukan), fostran och trots. Eftersom tiden gar och barnen blir större sa förstar man mer och mer av BB...

Vad tror du om detta?

Maria

[Susanne*]

Hej
Du har fått bra tankar från Maria.

Vill bara tillägga att kom gärna med konkreta exempel från trotsen så kan vi fundera tillsammans. Fundera speciellt på vad som händer just innan utbrotten. Du skriver att du ofta är oförberedd när det kommer men om du lyssnar på honom och ser så tror jag du ska kunna se vad som utlöser detta, och då kunna förebygga. Ett trotsbarn ska trotsa, men utbrott av det slaget brukar i allmänhet gå att förebygga.

Gällande mammigheten så gäller också att det är ni som som leder honom. Han må vara hur mammig han vill men det är ni som ser till att era regler följs. Har man bestämt att mamma badar/lägger så är det det som gäller och ska genodrivas. Samma med tvärt om. Han söker ramar och ger man lillfingret så fortsätter frågorna än mer.

Tänk inte syskonsvartsjuka - du sätter de begränsningar för dig själv. Tänk trots och hantering av det.

Kram
Susanne