Alla barnen var blyga och lite försiktiga. Några blev rent av rädda och ville inte vara med alls. Utom mina två då 8) . Som på brandman Patriks samtliga frågor om: "Det är någon som vill prova?", exalterat svarade: "JA, JAG vill!" (Anton), tätt följt av lillasysters myndiga stämma "Di-Ha!" (Disa)
Så här provades brandmannens jacka, hjälm, syrgasmask, bära olika tunga verktyg och hjälpmedel, kolla in brandmännens gym, klättra in i brandbilen - och förstås aldrig vilja kliva ur igen... 8)
Så småningom tinade även de andra upp och det var ett helt litet gäng med lyckliga 2-5-åringar som åkte iväg med brandman Patrik på en egen liten tur som avslutades med att alla barnen fick spruta vatten med slangen - bara allmänt superlyckliga! När jag frågade om sirenen låtit högt inne i brandbilen, skrattade Anton och berättade att när sirenen satt igång hade alla barnen ropat "Tut-Tut!" i takt med sirenen. Världen härligaste förmiddag
\:D/