Från sorg till barnaväntan. Nu börjar resan!

blivandemamma · Inlägg av **blivandemamma** » fre 28 mar 2008, 09:01

Hej vänner!

Skall jag våga mig hit? Ja, jag gör väl det med argumentet att jag VILL vara här och inte på klagomuren, som den här graviditeten började med.

Så nu har det flyttat in någon i min mage! Det är spännande och omtumlande. Början var så tuff att jag inte hämtat mig än. Och kanske inte vågar tro att vi skall få en liten till. Men det kommer väl. skynda sakta.

Men det är stor skillnad att vara gravid med ettan och tvåan! Hur kan man glömma att man är gravid?

graviditeten var det ENDA jag tänkte på med ettan. Nu kan det gå timmar

8)

innan jag tänker på det! Man har ju annat i tankarna såklart. Men ändå

Så nu flyttar jag hit med andra ord. Och försöker komma över vår tuffa start, borta av mig och gå vidare.

Kram!

Tessan · Inlägg av **Tessan** » fre 28 mar 2008, 09:29

Hej!!
Varmt välkommen hit är du, följde din resa på klagomuren och nu ser vi fram emot att få följa dig här

Förstår att det att varit omtumlande hittills.

Instämmer i dina tankar om 2:an. Kunde gå en halv dag ibland utan att jag tänkte på det

Kram Tessan

Nancy · Inlägg av **Nancy** » fre 28 mar 2008, 14:40

Varmt välkommen från mig också

Det var sannerligen en omtumlande start. Spännande att se vad det är för en liten person som såg till att skapa så mycket (ofrivillig) spänning i början av sin tillblivelse.

Kram från Nancy

(som väntar nr 3, v.17+0 på söndag och glömmer allt som oftast förvirrat bort att jag är gravid... Efter lite trevlig aktivitet med mannen nu senast utbrast jag: "oj, undrar om jag kan bli gravid nu"

"too late my dear", svarade han då...

)

Jannika · Inlägg av **Jannika** » fre 28 mar 2008, 14:46

(som väntar nr 3, v.17+0 på söndag och glömmer allt som oftast förvirrat bort att jag är gravid... Efter lite trevlig aktivitet med mannen nu senast utbrast jag: "oj, undrar om jag kan bli gravid nu" "too late my dear", svarade han då... )

Du är GARANTERAT gravid, Nancy! I promise!

Kram Jannika

Gäst · Inlägg av **Gäst** » fre 28 mar 2008, 15:29

Underbart!

Måste erkänna att jag är lite smått sugen själv också... 8)

Marisch65 · Inlägg av **Marisch65** » fre 28 mar 2008, 15:44

Stort Grattis!!!

Vilka otroliga vändningar livet kan ta ibland.

Kram Mari

Jannika · Inlägg av **Jannika** » lör 29 mar 2008, 12:18

Jag har nog missat vad sorgen bestod i men gratulerar till bebi-i-magen!

Kram Jannika

blivandemamma · Inlägg av **blivandemamma** » lör 29 mar 2008, 13:45

Tack för välkomnandet!

Känns så... otroligt! I går hade jag massor med molvärk, hade jag med Arvid också och det är ju bara naturligt. Ändå blir jag orolig. Tänker nu när jag fått behålla det lilla livet, tänk om det då slutar med missfall!! Jag vet, man skall inte tänka så. Jag kan inte påverka det. Och att inte känna någonting är lika naturligt som massa molvärk. Jag vet att allt är som det skall, ändå är jag superorlig. När jag väntade Arvid var jag så chill, tänkte inte ens att nåt kunde hända den lille

men nu, nu är man så medveten om alla risker.

Haha jaaaa Nancy, MY GOD! Du är verkligen gravid!!

8)

Jannica: Skrev under klagomuren från början!

Tiinis: Haha! Det visste jag väl! Vad hindrar dig!?

beccisen · Inlägg av **beccisen** » lör 29 mar 2008, 20:56

Jag får verkligen gratulera till den positiva vändningen

Tänk va livet kan vara backigt ibland

Molverken är jobbig i början för rädslan för missfall, men vänd det till att det är plats som ska skapas för den växande BEBISEN och att du inte väntar ett missfall utan en bebis. Kan vara svårt i början att släppa oron (och under resten av tiden med ibland), men det är ju människans sätt att ta hand om sig och de sina

Lycka till nu

kramar Rebecca i v 34 som fortfarande inte får in att det är en bebis i magen

Fd Medlem · Inlägg av **Fd Medlem** » lör 05 apr 2008, 19:15

Grattis till bebis i magen och grattis till att sorgen gjorde en helomvändning!

Kram
Ulrika

blivandemamma · Inlägg av **blivandemamma** » sön 20 apr 2008, 21:12

Hej!
Nu är det vecka 9 (8+3)

galet vad fort tiden går. Jag är så trött. Jag är så tröööööt. Vill bara sova hela tiden, har dåligt tålamod och är tvär i humöret

Dåligt med fantasi om vad vi kan hitta på om dagarna när jag är såhär trött. Det går över, jag vet. Men så kommer ångesten. Tänk om jag inte orkar två barn??

naturligt att tänka så kanske. Men det är lite läbbigt att inte ha kontroll över situationen. Det sköna är att jag kommer att ha det här forumet att vända mig till när jag har funderingar

det hade jag inte från början förra gången.

Jag tycker att jag SER gravid ut

inbillar jag mig? Lite plöfsig men med mer kagge än vanligt!

Tyckte inte jag var speciellt svullen förra gången. Fanns inte minsta aning om nån graviditet förrän kanske v 18-20. Måste vara inbillning va?

Har så många syskontankar, tror jag har lite kontrollbehov!

men jag har ju en stund på mig att komma i fas med det

Fd Medlem · Inlägg av **Fd Medlem** » sön 20 apr 2008, 21:41

Åh, blivandemamma, det är klart att du grejar 2 kids!
Vi är ett gäng som kacklar "små älsklingar födda i början av 2008" inne i kackelforum. Kika gärna in där för lite inspiration och försmak. Det handlar ganska mycket om livet med 2 små och om ljuvlig syskonkärlek. Jag LOVAR dig att ett syskon är det bästa som kan hända en liten familj!

Kram
Ulrika

Emma80 · Inlägg av **Emma80** » sön 20 apr 2008, 22:01

Hej hej! Så underbart att läsa om helomvändningen från sorg till glädje. Angående tjock mage tidigt: Vi fick ju våra stora samtidigt och jag är nu i vecka 16 med nummer två. Ser ut som jag ska föda när som helst!! Helt sanslöst omfång faktiskt. Så jag tror verkligen att du kan se gravid ut, på mitt jobb var det flera som grattade mig redan i vecka 7 bara grundat på min mage.

Jag funderar också ibland på hur orken ska räcka till två, men jag tror det ger sig efter hand. Och som du skrev, man kan alltid vända sig hit och komma igen med nya strategier och ny kraft.

Lycka till!
Kram Emma

blivandemamma · Inlägg av **blivandemamma** » mån 21 apr 2008, 07:49

tack för era svar nyamamman

och emma80

Jag tror min rädsa är lite grundad på att det var en så stor chock för mig att få barn. Jag drabbades av en ganska rejäl förlossningsdepression som jag inte riktigt kom ur förrän jag bestämde mig att följa barnabokens anda och kurade Arvid vid 4 månader. Jag var så djupt inne i min depp att jag ångrade att jag fick barn

ville hoppa ut genom fönstret på BB. Jag mådde så fruktansvärt dåligt. Men jag kom ju tillbaka. Men den chocken och det måendet är jag livrädd för. Och att samtidigt satt mig i en sits som jag inte klarar. TVÅ barn liksom

Jag? MÅSTE peppa mitt självförtroende.

Jag skall helt klart kolla in er tråd, nyamamman! Tack för dina snälla ord!

Haha, vecka sju säger du Emma?

När syndes det med ettan för dig? Vad roligt att du också väntar barn nu, hur tänker du ang syskon? Vi kanske kan peppa varandra lite

Tessan · Inlägg av **Tessan** » mån 21 apr 2008, 08:04

Hej igen!!
Vill bara tala om att jag just nu är mitt i en j

lig förlossningsdepp och vill du prata så finns jag på pm

Det finns hjälp att få, mat att äta och inte minst fantastiska människor på forumet som hjälper till när man mår dåligt. Försök att inte oroa dig för det, vi finns här!
Jag mår skit just nu men dagarna går ganska hyfsat ändå för jag har lyckats få sån hjälp att jag kan se morgondagen och framtiden an!

Kram Tessan