Råd!? Amningsstrul efter nappflaska

[LinnéaG]

Hej!

Jag fick i samband med att vi "kurade" vår dotter nyligen minskad mängd mjölk i brösten. Det var så pass markant under flera dagar att vi började ge ersättning. Jag försökte med kopp, sked och trög pipmugg men hon tog ingetdera trots att jag gav de olika sätten en rejäl chans (hon är 4,5 månader). Nappflaskan tog hon direkt. Jag ville inte ge henne det eftersom jag vet att det sedan kan bli problem med amningen. Men har ungen slutat kissa och man får välja mellan nappflaska och uttorkning, ja då har i alla fall jag lätt att välja.

Ja, så kom mjölken igång bättre, men inte tillräckligt. Varje kväll har hon behövt extra för att bli nöjd, 30-200ml, det har varierat. Ja, och så blev hon sjuk. Bara feber men mycket. Trött vid måltider och hög avdunstning... och så börjar hon vägra ta bröstet. Gapskriker och spänner sig bort från bröstet med all kraft. Tre dagar har det hållit på. Första kvällen när nappflaskan kom sken hon upp som en sol och gapade stort (i fall jag inte visste var jag skulle stoppa in flaskan kanske! ). Ja, och där är vi nu. Hon vill inte äta på mig utan bara ha den hrmm flaskan.

Finns någon där ute som har lyckats vända en sådan här trend eller har man bara att ge upp?

Igår fick hon ingen ersättning, och jag gick upp på natten och ammade i stället. Hon tar bröstet när hon halvsover, men bara på natten. Idag har hon bröstvägrat nästan helt, jag provade med pipmugg igen och hon tog lite. När kvällen kom hade hon inte kissat på riktigt länge och hon gav alla tecken på att hon var hungrig. Så jag gav med nappflaska.

Finns råd, så blir jag glad. Jag vill amma, för jag tror mjölken är bra för barnet!

/Linnea

[annawahlgren]

Välkommen är du (Om jag inte sagt det förut )

Klart mjölken är bra för barnet. Och amningen är säkerligen också bra för dig, för din naturliga självkänsla.

Icke desto mindre är det ju barnets välbefinnande som måste gå före allt. Tumregeln är:

En lugn mamma och en mätt mage är vad små barn ska ha

Varför inte ge henne bröstet morgon och kväll Det kan du hålla på med hur länge som helst.

Små barn gör som vi lär dem. Det är bara att införa rutinen (vilket tar 3-4 dygn). Hon är rena rama lilla vanedjuret nu och "köper" vadhelst du introducerar, om du bara gör det målmedvetet och lugnt.

Vad har du för natt

Jag skulle ge bröst morgon och kväll (nattslurk, sist av allt) och däremellan puré / gröt följt av ersättning i flaska.

Hon behöver 1000 ml / dygn, om du inte ger annan mat än flytande.

[Antonias mamma]

Hej

Din situation påminner lite om vår - jag blev också tvungen att börja ge ersättning vid varje mål vid samma ålder, men ammade ändå delvis fram till 14 månader!
Jag skulle vilja höra mer om hennes måltidschema - när och vad hon får för smakportioner, välling etc För hon är ju i den åldern nu att det annars också är naturligt att dra ner på ammandet till förmån för fast föda

[TorpSara]

Så här gjorde jag. Jag gav aldrig bröst och flaska vid samma mål när Ed drabbades av kortvarig förvirring. Precis som Anna skriver så ammade jag morgon och kväll, men också mellis mitt på dagen. Lunch och middag var puré och gröt+ flaska efter. När portionerna av respektive blev fulla (ca 200g) så skickade jag flaskan helt. På så sätt hade vi det tills Ed var 10 månader ungefär. Jag tänkte som så, att morgonmålet ju ofta var rikligt, så det stod han sig på. Mellis var just ett mellis, inte för den totala överlevnaden, och samma med nattslurken, som ju bjuder på det lilla extra för natten. Det stadiga och mättande fick maten stå för, och behövde han äta upp sig ur flaska så fick han det med.

På så sätt försvann både mina matvargar och Edvards amningsstrul direkt.

[LinnéaG]

Hej alla goa som engagerar sig!

Tack för råd .
Jo, Anna du har välkomnat mig i somras när jag fick råd om hur jag skulle hjälpa vår tvååring att sova. Och om du nu inte hade gjort det, så tycker jag det hade varit helt i sin ordning. Hur kan man hålla reda på alla här??!! Sonens sömn har stått sig under en hektisk sommar, kaotisk flytt och ny ort. Vilket väl förstås inte överraskar dig!

Jo, åter till ämnet.
Amning är definitivt något för mig. Nekar inte det. Men jag är rätt rationell av mig i stundens allvar. Jag var bara inte beredd på att jag kanske helt plötsligt hade ammat färdigt, kanske för sista gången i mitt liv. Och det som gjorde mig arg var att det inte berodde på att min mjölk sinat, utan att hon inte ville ta bröstet för att jag använt nån fjantig nappflaska! Men när jag grinat lite drog jag slutsatsen att jag väl kan pumpa ut den mjölk som finns, så länge den finns, och att jag faktiskt kan krama och gosa med flickan ändå (självklart för vilken idiot som helst, som inte är känslomässigt inblandad!!).

Men hör och häpna: det har vänt. Igår var det som om ingenting hänt. Hon tog vackert bröstet och mjölk fanns det också. Nästan så det räckte. Jag dricker ett amningste från minimundus.se som jag tror börjar verka. Jag tror att hon kanske helt enkelt var lite för trött efter/under sjukan för att kämpa ut mjölken. Vad vet jag.

Hon somnar 19 på kvällen. Ammar 5.30 på morgonen. Sover till 8.15. Frukost 8.30 med nyligen introducerad riktig mat, sedan amning, sedan tillägg, om hon inte tycks nöjd (sällan). 10-12 sover hon. 12.15 riktig mat och amning. 15.30 liten amning. 15.45-16.45 sover hon. 18.00 amning och tillägg.
Så ser det ut just nu. Tycker det är ganska bra. Det funkar med övriga familjens behov och anspråk. Men tipsa gärna om ni ser något uppenbart som jag inte tänkt på

Tack än en gång!
Kram från Linnea

[annawahlgren]

Sonens sömn har stått sig under en hektisk sommar, kaotisk flytt och ny ort.

Rara människa! Tack!

Och så underbart rätt, och skönt, med lilla älsklingen. Jag skulle tro det är / var en attitydfråga, helt och hållet