ersättning resp amning

[gosmamman]

Hej!

Jag tänkte om man kanske kunde starta en tråd om ersättning resp bröstmjölk.
skulle vara roligt att få reda på andras erfarenheter!

Jag tänkte ju att amningen skulle fungera utan problem med min lilla tjej i och med att det funkat så bra med storebror, nu 3 år. han ammade jag 9 mån och njöt av att ligga vid bröstet! elsa däremot har krånglat sen början nästan . suger, släpper,suger, släpper osv och armarna vevar! vill inte sitta utan jag får ligga och inte alltför mkt störningsmoment (svårt med en 3-årig trotskille!) Efter 6 mjölkstockningar så har hon blivit bekväm och vill hhellre ha flaskan! trist!

någon annan som har haft liknande erfarenheter? hur gjorde ni?

Ersättning: hur mkt ska dom äta? Kräks de mer av det? tider? Natten?
kram

[Puffis]

Med min "stora" tjej ammade jag relativt problemfritt till hon var 8-9 månader. Men första barnet hade man ju tid att sitta och amma mest hela tiden... Det var dessutom innan jag hittat barnaboken.

men Lillen var det lite småproblem redan från början. (fast jag hade inte ont i bröstvårtorna nånting, som jag hade de första veckorna med tuva) Jag helammade egentligen bara två veckor kanske, sedan gick jag successivt över till ersättning. Jag tror att det var vid två månader som han helt var över på ersättning.

Den största anledningen till att jag slutade amma var att jag inte hade TID att sitta och amma hela tiden. Inte när man har en 19månaders som inte var så självständig... jag tog till mig rådet i barnaboken; det ska inte behöva ta tre timmar för barnet att bli mätt...

Nu äter ahn ersättning och det går jättebra. I början var det lite svårt eftersom han hade tjock torsk på tungan. Men nu är det bra och han äter som hans ska.

Fick lära mig här på forumet att ca en liter om dygnet ska de äta. Dvs 200ml i taget.

[TorsMamma]

Hej, kanske kan denna tråden också vara lite inspirerande.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=

Miar70 själv kanske också har något hon kan tillägga till detta.

[gosmamman]

200 ml!? per mål?

Elsa får bara i sig 100 ml, då dricker hon i och för sig lite bröstmjölk innan också, men det kan inte vara så mycket.

Jag skulle vilja ge henne mat mysigt i sängen/soffan, men men men... hon verkar föredra baby björn babysittern...känns inte lika mysigt. Det som är bra med amning är ju att det är en lugn och nära stund tillsammans! Hur får man den med flaskan? några tips?

Hur gör ni på natten? Elsa vaknar och somnar då om med bröstet.... Jag vill ju inte aatt hon ska vakna till för mycket! Jag är sååå irriterad på nappen, men man kanske borde ha kvar den ett tag för hon är sååå snuttig!

[miar70]

Vet du, TorsMamma, jag har tänkt leta fram den där tråden flera dagar nu för att länka den till gosmamman, men vem behöver göra det när det finns en TorsMamma i krokarna

Tillägget blir att det gick alldeles utmärkt att "mysamma", Frida fick bröstet fram till sjumånadersdagen, ibland två gånger om dan, ibland fyra! Men sen ledsnade både hon och jag, och det gick jättebra att sluta, tog två dagar innan brösten fattade galoppen

Jag fick jättemycket stöd och hjälp i den här tråden, som alltid när man har några funderingar på det här forumet

Kram o lycka till!!!

[K-ina]

Jag skulle vilja ge henne mat mysigt i sängen/soffan, men men men... hon verkar föredra baby björn babysittern...känns inte lika mysigt. Det som är bra med amning är ju att det är en lugn och nära stund tillsammans! Hur får man den med flaskan? några tips?

Har mysflaskat två barn... Ofta la jag mig på sidan i sängen och hade bäbisen bredvid mig. Sen låg jag och njöt av att se hur det hungriga lilla barnet blev mättare och mättare och så där simmigt trött och salig i blicken!

Att hålla barnet nära mig eller låta det ligga tätt, tätt intill mig kändes viktigt! Och dessutom att försöka dra ut på matningen, inte alltid, men ibland. Att äta en flaska går ju snabbare än att äta från brösten och jag tyckte att det var viktigt både för mig och barnet att få en så lång och mysig stund tillsammans som möjligt. Man kan stilla den första hungern först. Sen ta en liten paus, rapa och gosa, och så fortsätta och njuta av maten!!!

Trixa litet med det där med var och hur du matar så hittar du ett sätt som passar er båda. Själv skulle jag nog inte ge med mig "mysandet" även om det såg ut som om lillan helst ville sitta i babysittern.

Och som sagt! Du kan få hur många råd du vill här! Vi är många med flaskningserfarenheter!

[gosmamman]

Tusen tack, kände mig ensammast i världen ett tag! Min man säger att han har full förståelse om jag slutar , det är bara jag som skuldbelägger mig själv.... " jag har ju bara haft 7 mjölkstockningar, det är bara att kämpa på...!?"

Det är SVÅRT att få i henne 200 ml, efter 80-100 så börjar hon trycka bort flaskan... och blir förbannad till slut! om jag då väntar 15 min el nåt så tar hon lite igen. Hur länge kan man dra ut på målet egentligen? en timme , som med amningen? Problemet är väl då att ersättningen blir dålig, för man kan väl inte stoppa in i kylskåpet och värma igen senare under matningen?

Jag saknar faktiskt amningen, försöker truga henne vid bröstet, ibland tar hon lite och oftast ingenting... det är ju så muycket lättare!! t.ex på natten: när hon vaknade förut tog jag upp henne , la henne till bröstet och ammade och då somnade hon där. då tog jag bara upp henne och la henne i sängen och hon fortsatte sova. Nu tar jag upp henne, ger henne flaskan liggandes i sängen (som förut), hon äter glupskt ett tag, sen börjar armarna veva och benen gå igång.... Jag vet inte om hon reagerar på att mjölken rinner så snabbt ur flaskan...(vi har MAM) för tillslut är hon vaken och då får jag ta upp henne och rapa henne och sen kan det ta 30-60 min innan hon somnar om!! testat och ge henne en annan nappflaska på dagen som inte rinner utan hon måste trycka fram mjölken, då blir hon bara frustrerad (som vid bröstet) men frågan är om det är bättre på natten...??????

Känner mig rådvill!!! och förbannad att amningen inte funkar!!!

[Elle]

Hej gosmamma!

Jag har en liten juvel som är nästan lika gammal som din Elsa Jag har slutat att amma helt då inte tuttarna hängde med och producerade den mängd som efterfrågades. Jag är STOLT över tiden jag ammat henne, NÖJD med detta och GLAD över att jag fattat beslutet. Jag hade det jätte struligt med sonen och vill inte känna så igen. Huvudsaken är att dottern din blir mätt men även att ni NJUTER av varandra! Måltiden ska inte vara en stund fylld av ångest.

Jag har också MAM flaska och vi bytte till napp2 nu när vi gick över till att flaskmata helt. Dessutom har vi börjat blanda Babysemp 1 med Babyplus för att succesivt gå över till Babyplus. Vi gör en laddning på 180 ml vatten, 4 skopor Babysemp och 2 skopor Babyplus och värmer. Denna laddning använder vi under hela måltiden (en timme) och värmer på den lite vid behov efter blöjbytet. Ingen fara, det kan man göra!

Elle

[Nillan]

Hej!

Jätteintressant ämne. Låg och funderade på frågor som dessa i natt efter klockanfyra amningen när jag inte kunde somna om och tänkte och kommer att ta upp mina egna bekymmer under Lilla K-s tråd där jag försöker hålla mig med våra framsteg och problem... Lilla K är född den 2 oktober 07 och alltså bara några veckor äldre än Elsa.

Jag har två äldre barn och båda ammades till ett års ålder enligt den rådande "fri amning" normen. Med varierad framgång skall tilläggas, den första var en nöjd tjockis och den andra en lite ledsnare smalis. Därför hade jag tänkt att jag inte skulle vara lika envis den här gången om jag tvivlade på att barnet fick tillräckligt med mat. Men nu sitter jag här igen och är livrädd för att överge amningen. Den här gången med en tillsynes nöjd och glad smalis som följt SM från start.

Som ni så klokt påpekar är ju det viktigaste att barnet blir nöjt. Dessutom det blir förstås folk av dem som föds upp på ersättning också som vår första BVC-sköterska Iris sa till en kompis till mig som inte kunde amma. (underbar kvinna Iris förresten men det är en annan historia). Självklart ska man (dvs. andra) alltså inte fortsätta amma till varje pris enligt mig. (men självinsikt vad gäller egna problem, icke.... [-X )

Det är bara det att jag har hängt upp mig på hur bra kombinationen SM och amning fungerar egentligen. Förlåt Anna om du läser det här men i barnaboken står det att du inte lyckats amma något av dina barn längre än till sex veckor. Varför inte tänker jag då präglad av normen om fri amning som jag är. "- Man måste ju amma ofta för att det ska fungera ringer det i mina öron". Vill understryka att jag i övrigt är helsåld på SM och allt vad det innebär. Får inte till det fullt ut med matningen bara och jag har försökt inte en gång utan sedan start. Sista månaden nu har jag dock släppt taget och börjat amma både i början och slutet av vaken tiden. Haveri? OBS hon är vaken när hon läggs. Fast det känns ändå inte som någon helgjuten lösning. Skulle vara trevligt med fler exempel från dem som får det att fungera. När man läser i trådarna är det ju lätt att tro att de flesta ger tillägg efterhand.

Är fullt medveten om att mina funderingar kan var en form av flykt från mina egna problem men tycker ändå det är intressant. Hur får man amningen att fungera bra i kombination med SM?

[Nillan]

Förlåt Anna om du läser det här men i barnaboken står det att du inte lyckats amma något av dina barn längre än till sex veckor.

Förlåt, till ökningperioden vid sju-åtta veckor var det visst om det gör någon skillnad.

Tycker också att amningshysterin har gått till överdrift men hur hittar man en bra balans?

[Gäst]

Vill bara säga att jag ammade i 4 fruktansvärda månader utan att tillämpa SM, utan använde totalt fri amning. Med total kaos, där jag tror anknytningen tom tog skada i början.
En missnöjd bebis och en ledsen mamma är en dålig kombination.

Med SM fick jag amningen att fungera så till den grad att jag trivdes med amningen, den var inte ångestfylld eller fruktansvärd, utan en fin stund.
Tyvärr ammade jag inte så länge, men den tid jag gjorde det, var en bra tid för oss båda.
Och det är jusst det som JAG tycker ÄR att få amningen att fungera. Att både mor och barn, trivs och är nöjda och mätta

För visst, nog skulle jag kunna amma i 8 månader-1 år, men är ingen nöjd hur kan man tro att det är en fungerande bra amning, bara för att man gör det...

Okej, nu blev det lite svammligt, men kanske når jag fram i alla fall, mina konstiga formuleringar till trots

[Nillan]

Och det är jusst det som JAG tycker ÄR att få amningen att fungera. Att både mor och barn, trivs och är nöjda och mätta

Håller helt med om det! Kan inte formuleras bättre.

Skönt för dig att få en bättre erfarenhet andra gången. Att följa Annas råd har definitivt gjort att även jag har kunnat njuta mer av de första månaderna med lilltjejen än någon av de andra gångerna. Plus att bebisen verkar må prima.

Mitt problem är väl just att jag jämför med mitt första barn som (i minnets rosa skimmer) verkligen njöt av de långa och många amningsstunderna, vilket jag också gjorde. Den här gången har matandet mer varit en kamp. Sömnbristen har jag förträngt. Den blev ett problem när tvåan kom.

Hur som helst. Det var det här med nöjd mamma alltså. Jag har inte helt släppt att det både ska gå att amma tills mat och välling tar över samtidigt som dagar och nätter fungerar. Kanske får man ta och kura sig själv eller vad Anna nu föreslog i barnaboken.

[F'lippas mamma]

Hej!:D
Jag tillämpade standardmodellen och ammade lääänge! Hade mycket mjölk men frågan är om den var tillräckligt mättande speciellt på kvällarna. Försökte pumpa på dagen och ge till kvällen men flaskan var aldrig populär. Jag tror därför absolut inte att SM är något hinder för att amma länge, snarare tvärtom!

Min erfaranhet av flaskmatning är begränsad för vi fick det aldrig att funka bra med Filippa tvvärr. Jag tror inte hon blev proppmätt så nu till nästa bebis tänker jag vara ännu ihärdigare på att få i ersättning/urpumpat till natten om han inte sover bra ändå. Skönt också att inte vara så låst utan kunna låta pappan ta några pass!

Jenny

[susanneethel]

Det är bara det att jag har hängt upp mig på hur bra kombinationen SM och amning fungerar egentligen. Förlåt Anna om du läser det här men i barnaboken står det att du inte lyckats amma något av dina barn längre än till sex veckor. Varför inte tänker jag då präglad av normen om fri amning som jag är. "- Man måste ju amma ofta för att det ska fungera ringer det i mina öron". Vill understryka att jag i övrigt är helsåld på SM och allt vad det innebär. Får inte till det fullt ut med matningen bara och jag har försökt inte en gång utan sedan start. Sista månaden nu har jag dock släppt taget och börjat amma både i början och slutet av vaken tiden. Haveri? OBS hon är vaken när hon läggs. Fast det känns ändå inte som någon helgjuten lösning. Skulle vara trevligt med fler exempel från dem som får det att fungera. När man läser i trådarna är det ju lätt att tro att de flesta ger tillägg efterhand.

Är fullt medveten om att mina funderingar kan var en form av flykt från mina egna problem men tycker ändå det är intressant. Hur får man amningen att fungera bra i kombination med SM?

Jag helammade Liv i 4 månader, enligt standardmodellen. Jag har inte hängt upp mig på tiderna så väldigt. Jag ammade mest hela vakentiden, början, slutet, mitten, sen sov Liv länge av sig själv. Huvudsaken är ju att det blir tillräckligt av både mat och sömn, att man förebygger och inte ligger "efter".

Jag kunde ligga långa stunder eftersom Karls pappa var hemma de första månaderna. Ja, en till som ej fick det att ätas sittandes upp i början. jag låg på sängen flera timmar om dagen, det var skittråkigt.
Hade jag varit själv så antar jag att det blivit mer uppstyckat och snuttvis amning av det skälet att jag behövt ta hand om Karl och avbryta ibland.

Sen är hon en riktig sömntuta som jag fick väcka så gott som jämt när hon hade sovit så jag tyckte det räckte. Det gjorde ju saken lättare.

Amning tar ju tid, speciellt i början. Jag ammade inte ofta men länge åt gången. Jag tror man kan säga att amma mer, behöver inte just vara oftare för att öka mjölkmängden. Eller det beror ju på hur man tänker, när hon var vaken ammade jag ju jätteofta, om man inte ser det som ett enda mål, men hon åt ju från båda brösten två gånger oftast, det är ju fyra gånger tätt.

Efter några månader började Liv äta lite fortare, men under en timme gick det inte förrän hon hade börjat med mat.
När hon var 4 månader en vecka började hon vakna mer på natten, förutom sitt vanliga mål vid fyratiden, så då var det väl dags med något mer i magen.

Nattmålet hade jag kvar tills dess hon åt både lite gröt och ett mål puré på dagen då var hon 5,5 månad. Det var väl en attitydfråga också, jag var inte beredd att svara adekvat på några nattliga frågor utan att jag hade sett hur mycket gröt hon hade i magen. Dessutom höll det nog produktionen uppe ett tag till.

Liv hade en ökningsperiod som var väldigt tydlig, när hon var tre veckor, då åt hon i en hel dag, och sov bara snuttvis 20 minuter eller så. Dagen efter var det som vanligt igen. Man får ju tänka på att det kan komma, så man låter dem hållas då. Om det ska gå.

[K-ina]

Vet ni! Jag har glömt det mesta praktiska märker jag.... Ökningsperioder och hur mycket man "ska" ge sitt barn, vad de "bör" äta osv. Det är borta! Det enda som verkligen finns kvar i mitt minne, i min KROPP, är känslan av otillräcklighet när amningen inte kom igång, svett, blod och tårar, pumpeländet och skedningen - panikkänslan av att inte ha någon flaska med mjölk på gång i kylskåpet...

OCH Lyckan att få ge sitt lilla barn mat!!! Se en mätt och belåten unge!

Jag var så kränkt och arg och trodde att hela världen dömde mig. Vilket de naturligtvis inte gjorde - men de som hade åsikter om att jag inte ammade var fler än de som förstod mig eller helt enkelt inte brydde sig. På så sätt fick jag en snedvriden bild av hur allt stod till!

Jag hade dåligt samvete för hur man lurar fattiga mödrar i u-länderna till att avsluta sin amning och börja ruinera sig på bröstmjölksersättning... Jag var rädd för att barnen skulle utveckla allergier... Att de skulle få sänkt immunförsvar och jag gick till och med på all bullshit om att anknytningen mellan mig och barnen inte skulle gå bra utan amning! LURAD!

Nu står jag här med två kärnfriska barn! Axel har gått i skolan i ett och ett halvt år och har hittills inte haft en enda sjukdag! Gustav var förkyld förra vintern - om jag minns rätt!?

Jag säger inte att inte amning och bröstmjölk är viktigt. Jag säger bara att det inte är såååå viktigt... (Om man nu inte befinner sig i ökenområden med dåligt med kranvatten till hands förstås!!!!)

Jag skulle vilja ge alla mammor som är mitt uppe i amnings/flaskningstiden en stor kram och säga:

- Allt blir bra!
- Fatta dina egna beslut...
- Be om hjälp! Kräv hjälp!