Raringen, idag 11 månader, sitter i badkaret. Dagens höjdpunkt. Upptäcker så proppen som han drar upp...inspekterar med största förundran och försöker sedan sätta tillbaka. Tar ju sin lilla tid men när han lyckas så fnissar han förtjust. Denna procedur upprepas så gång på gång...och gång på gång...och.... Jag sitter förundrat bredvid och bara tittar på hans lycka varje gång det fungerar. Efter en kort stund är förstås vattnet borta men han märker inte det alls. Efter en lång stund lägger jag dock en handduk över hans rygg för att behålla någon liten värmesnutt. Efter en kvart var proppen förtidutforskad och han ställer sig upp och kastar ut den...
Så blir den en bild till... 8)
Går på stan med tjejerna. Säger till stortjejen "ska vi gå till Din Sko"
"Kul säger hon". "Jaaaa, säger lilla tjejen. Sedan kan vi gå till Min Sko..." 8) Go'natt alla
- vilket man ju absolut inte alltid orkar när det passerar 3.000.000 meningar i minuten ibland - känner att att min hjärna går på reset ibland) så lär man sig så mycket och de vidgar ens vyer. Om jag ska sväva ut lite så tycker jag det är ett av våra stora problem - att vi vid en viss ålder låser in våra barn, och oss själva, i en lite box. Så var öppen och de lär oss att "think out of the box".