Vi är en liten familj med 2 barn, Alva 1år och 9 månader, och Meja 4 veckor!
Alva har sedan hon var 8 månader vaknat mellan 5-20 gg per natt, med några få undantagsnätter... Fram till 8 må sov hon i sin vagga/säng, men eftersom hon började vakna så ofta så tog jag upp henne och la henne i vår säng och där ligger hon än!
Jag gjorde ett tappert försök med SHN i 3-6 veckor det gick ganska bra, men vi är beroende utav mina föräldrar som barnvakt och de fattar inte allvaret i det här...
Nu till dagens problem;
1)Alva är EXTREMT Pappig. Hela dagarna men värst på kvällen/natten
2)Hon blir TOKIG bara vi närmar oss hennes säng, trots att den står bredvid våran...
3)Jag eller Karl går och lägger oss med henne runt 20-21, och hon somnar på 5-15 minuter. Men... Hon vaknar runt elva och skriker hysteriskt, jag får inte ens ta i henne. Pappa pappa pappa, tårarna sprutar och hon blir nästan som i trans. Det enda som lugnar henne är om Karl går och lägger sig. Den här situationen är helt ohållbar, då VI inte vill/kan gå och lägga oss kl 20!
4)Vi har ställt in en säng i Alvas rum där jag och Meja sover och Alva och Karl sover i vårat rum.
Vad ska vi göra??? Blir snart tokig...
HJÄLP!!!
Hej sabbi och välkommen hit 
Det låter väldigt jobbigt med Alvas sömnsituation, och självklart ska vi göra allt för att hjälpa er med sova-hela-natten-kuren!
Först vill jag be dig läsa Anna Wahlgrens månadskrönika, ingen kan skriva som hon och den är så träffande:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet
Och nu gäller det att kavla upp ärmarna, det finns inget mirkalemedel ni kan ge tösen, utan nu gäller shn, hela paketet, inget försök utan nu ska ni genomföra kuren och låta tösen få sin goda sömn (ja, ni också såklart
)
Tänk på att hon gör som ni lär henne, om hon skriker när hon får se sängen och ni tröstar då, då bekräftar ni hennes värsta farhågor: att sängen är otrygg och hon behöver räddas därifrån. Och det menar ni ju inte, eller hur!
Se inte hennes skrik och vrål som att hon är ledsen eller rädd, hör på det som FRÅGOR! Och såna frågor ska ni besvara med oförtrutet lugn och framhärda: sängen är INTE farlig, det är hennes trygga sovplats, och hon kan själv somna där utan er närvaro!
Nu ligger ni bredvid henne när hon ska somna (?) och när hon då vaknar och ni är borta blir hon såklart förvirrad och orolig - och skriker!
Om hon däremot, med er hjälp!, får somna själv så behöver hon inte heller sakna er när/omhon vaknar till under natten!
Mitt kurförslag är att ni kurar Alva i Mejas rum, och ni flyttar lilla bebisen k Meja till ert sovrum? Målet är förstås att töserna i framtiden ska sova i samma rum! Jag själv har haft mina barn i samma sovrum som mig, tills de varit 5-6 månader, och sover hela natten!
Så eget rum till Alva nu, spjälsäng såklart, hon kan hjälpa dig att göra i ordning det på dagen, under glada tillrop "TÄNK vad skönt att sova SJÄLV!!!"
Och nu läser ni på ordentligt om kuren, ni hottar up attityden, kommer överens om vem av er som ska ta de första två nätterna - den som är sakligast av er och som känner sig säkrast!
Ni filurar på ett schema, med fasta mat och sovtider, ser till att hon får rejält med mat, utevistelse och social delaktighet!
Det här kommer att gå finemang, bara ni bestämmer er för att genomföra shn i stor stil!
Och här på forumet finns alla vi som gärna hjälper er med era funderingar!
Kram Mia
Det låter väldigt jobbigt med Alvas sömnsituation, och självklart ska vi göra allt för att hjälpa er med sova-hela-natten-kuren!
Först vill jag be dig läsa Anna Wahlgrens månadskrönika, ingen kan skriva som hon och den är så träffande:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet
Och nu gäller det att kavla upp ärmarna, det finns inget mirkalemedel ni kan ge tösen, utan nu gäller shn, hela paketet, inget försök utan nu ska ni genomföra kuren och låta tösen få sin goda sömn (ja, ni också såklart
) Tänk på att hon gör som ni lär henne, om hon skriker när hon får se sängen och ni tröstar då, då bekräftar ni hennes värsta farhågor: att sängen är otrygg och hon behöver räddas därifrån. Och det menar ni ju inte, eller hur!
Se inte hennes skrik och vrål som att hon är ledsen eller rädd, hör på det som FRÅGOR! Och såna frågor ska ni besvara med oförtrutet lugn och framhärda: sängen är INTE farlig, det är hennes trygga sovplats, och hon kan själv somna där utan er närvaro!
Nu ligger ni bredvid henne när hon ska somna (?) och när hon då vaknar och ni är borta blir hon såklart förvirrad och orolig - och skriker!
Om hon däremot, med er hjälp!, får somna själv så behöver hon inte heller sakna er när/omhon vaknar till under natten!
Mitt kurförslag är att ni kurar Alva i Mejas rum, och ni flyttar lilla bebisen k Meja till ert sovrum? Målet är förstås att töserna i framtiden ska sova i samma rum! Jag själv har haft mina barn i samma sovrum som mig, tills de varit 5-6 månader, och sover hela natten!
Så eget rum till Alva nu, spjälsäng såklart, hon kan hjälpa dig att göra i ordning det på dagen, under glada tillrop "TÄNK vad skönt att sova SJÄLV!!!"
Och nu läser ni på ordentligt om kuren, ni hottar up attityden, kommer överens om vem av er som ska ta de första två nätterna - den som är sakligast av er och som känner sig säkrast!
Ni filurar på ett schema, med fasta mat och sovtider, ser till att hon får rejält med mat, utevistelse och social delaktighet!
Det här kommer att gå finemang, bara ni bestämmer er för att genomföra shn i stor stil!
Och här på forumet finns alla vi som gärna hjälper er med era funderingar!
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)