Sonen , 2 år, sover inte middag, leker bara.

[Doris]

Min son, som blir 2 år i december, sover inte sin middagslur .

Han sover 19-07 och läggs för middagssömnen kl. 12. Han har sovit till kl. 14 tills för ung. lite mer än en vecka sen.

Nu leker han bara varenda dag. Stoj och skratt, prat och lek, ta av sig kläder och blöja, men inte sova. Han är inte arg, inte ledsen, bara nöjd och glad.

Vi har slutat gå in och ta på honom blöja etc igen. Det blir bara roligare då,
. Vi gör hussysslor, spelar musik, pratar med varandra.

Gör vi rätt? Kommer det, som vi tänkt, gå över med tiden när nyhetens behag lagt sig? (Fast han har ju gjort det i flera dar nu...)

På kvällen är han trött, vi vet att han behöver denna sömn, vi ger förutsättningarna, men det funkar inte.

D.

[Veronica]

Våran son slutade sova middag på samma sätt. Han bara satt och filosoferade tills vi hämtade honom. Han var då 2 år och 2 månader.

Så efter några veckor tänkte vi att "Okej, han behöver väl inte sova middag längre då!" och lät honom vara vaken.

Då hände det faktiskt att han somnade på soffan istället någon gång på eftermiddagen, fast inte varje dag.
Det gör han fortfarande ibland fast han är 3 år nu. Han har till och med klättrat ner i lillasysters spjälsäng när jag var i köket och när jag gick för att kolla varför det var så tyst så låg han där och sov!

Han började också somna i vagnen igen som när han var liten, på väg till affären osv...

[Doris]

Hahaha, va sött med två sovande ungar i en spjälis!

Det kan nog gå till som du säger när de väl inte behöver sin middagssömn längre.

Men jag tänker att
1) min son är inte ens 2 år än,
2) han har alltid behövt mkt sömn och jag tror att han behöver denna också,
3) borde sömnen inte succesivt bli kortare och kortare under middagen om de inte behöver mer? Inte bara upphöra helt, från att ha sovit 2 timmar per dag?

Så min son kanske inte är där än? Men vad är det då som är på gång?

D.

[Ewa]

Så min son kanske inte är där än? Men vad är det då som är på gång?

En gissning - lite förtrotstrassel 8).

Vi har haft korta perioder här också, och somliga mer ihållande - inte helt ovanligt. Och vips - så är trasslet borta och de sover som grisar igen. Utan att man gjort något. Ungefär. Det man gjort - eller snarare inte gjort - har väl kanske bidragit en smula.
Givit förutsättningarna. Dvs behållit tiderna för luren som tidigare.
Inte ifrågasatt sömnen. Dvs låtsats som om det regnar och agera som OM han sovit, när man kliver in på utsatt tid. Med glada miner och härligt återseende.
Försäkrat mig om ett rejält utepass varje förmiddag så att friskluften och springet tar ut sin rätt när väl det är dags för luren.

Han behöver 13,5 tim per dygn under andra levnadsåret. Så har han 12 tim natt behöver han 1,5 tim på dagluren. Har du 2 idag kan du ju då korta 30 min och lägga aningen senare.

Vad tror du om det?

[Doris]

Tack för svaret!

Jo, det är ungefär så vi har gjort. Hållt tiderna, gett så lite uppmärksamhet som möjligt på "tokerierna" och sen kommit in glatt när sovpasset är slut.

Tror jag kortar luren med en halvtimme enligt ditt förslag. Men att han behöver middagsömnen råder det ingen tvekan om- somnade som en liten gris i vagnen kl 15 när vi gick ut, vilket aldrig annars händer.

Försöker vara ute så mkt som möjligt på f-m, men vi bor mitt i en storstad och parken besöks varje dag, ibland 2 ggr om dan, året om, så den är inte alltid så inspirerande för varken honom eller mej...

Ikväll körde han på i samma stil, snackade i en timme, tog av sig blöjan och KISSADE i sängen! Då blev jag lite irriterad och markerade tydigt att sånt där vill jag inte att han håller på med! Bytte lakan och så gonatt igen.

Var de fel att bli arg, tycker ni? Vi blev goda vänner snart igen, men jag kände att en markering var på sin plats. Eller var det att läsa in för mycket hyss i en handling som han kanske inte riktigt visste skulle få sådana konsekvenser (blöt säng)? (Han har inte börjat potträna "på allvar" än men han går ofta utan blöja för att vi vill att han ska känna när kisset kommer, men han blir alltid förvånad när det dyker upp.)

D.

[anna]

Hej!

Jag hade skjutit fram middagssömnen en halvtimme-timme.
Och kortat med en halvtimme som Ewa skriver.

Våra barn sov middag LÄNGE. Både upp i åldrarna, och längre än man "skulle"

kram anna

[Agneta 41]

Hej!
Jag tänkte inte bidra med några goda råd, för jag har själv liknande sömntrassel hos min snart 2,5-årige son.
Han är nog på god väg in i 3-års trotsen och, som den viljestarke humorist han är, så vill han nu påstå att han inte alls behöver sova middag!
Han "straffade ut sig" ur spjälsängen för några månader sedan genom att klättra ur istället för att sova middag . I och med detta så insåg han också att sömn inte är något man kan tvingas till och sängen är en plats som man kan lämna om man vill!
Det har nu blivit en soppa av detta; efter lunchen så går vi upp till hans säng där han sedan leker en stund med diverse traktorer varefter han glatt ropar ned i trappen "Jag har sovit färdigt nu!" "Jahaa" säger jag nuförtiden för jag orkar helt inte ta strid om det här längre.
Slutresultatet blir att hans uthållighet fram emot 17-tiden inte är den bästa och att hans utbrott blir fler. Hans storebror har alltid varit alldeles för smidig och snäll och han har knappt höjt rösten i protest, därför är det här ett smärtsamt uppvaknande för en mor som trodde att hon hade allting klart för sig! Inte kunde jag tro att tallrikar skulle flyga av bordet bara för att man råkade skära en korvbit som skulle ha varit hel!

Jag har en ide om att det här är ett övergående stadium men om någon har något riktigt bra tips så är också jag intresserad av att ta del av det!

[Gäst]

I den här tråden berättar jag hur jag gjorde när mina barn började sluta sova middag. http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12357
Det funkar fortfarande finfint här hemma.

/Pea