ledsna morgnar

[anna77]

känns som jag har 1000 trådar på detta forum nu, men det är olika ämnen...
Vår dotter vaknar nästan alltid före sin morgon (bör vara 7.30, men hon vaknar ofta 7, 7.15, 7.25), och är så hjärtskriande ledsen. Detta är tröttande! Vi säger glatt gomorgon, öppnar fönstret lite, och säger att nu ska mamma/ pappa göra välling. Tills vällingen kommer är det ett enda hojtande (hon dricker sen nöjt i sängen o har sen lite ensamlek efteråt, ej supermkt erkänner jag då vi inte helt kört på att jobba in det). Det är som att det börjar i fel ände när hon vaknar själv och gråter för att få oss att höra i andra rummet. Säg nu inte att enda lösningen är att lägga morgon tidigare och väcka henne?... Det har vi inte ork för. Jag erkänner att vi bara inte klarar av att ställa klockan för att väcka barn innan de vaknar själva. Finns det andra knep? Jag känner igen mig själv i henne, då jag alltid haft svårt (sen jag var liten) att komma igång på morgonen och skratta med fågelkvittret. Sen när vi kommit igång är vi på prima humör!

[SusanD]

Prova att använda en klocka som antingen slår på radion när det är dags för att gå upp eller att den ringer. Barnen lär sig väldigt fort att innan klockan ringt händer ingenting även om de vaknar.

Här hemma kan sonen vakna och prata lite med sina nallar men han bryr sig aldrig om att ropa på oss om inte radion slagit på.

Kram Susan

[LindaVega]

angående ledsna mornar

Fick mig mig en ordentig tankeställare för ett tag sedan då Vega alltd vaknar "sur" och tar lång tid på sig att vakna och bli "människa". Särskilt tydligt var detta på middagsluren. Då kunde det ta upp till en halvtimme innan man ens kunde prata med henne. Jag brukade sätta henne framför Teletubbies med en frukt och sedan låta henne få vakna i lugn och ro. Hon ville INTE sitta och mysa i knäet. Ibland fick hon ligga kvar i sängen och vakna 5-10 min innan jag kom tillbaka och hämtade.

Jag har alltid trott att det är hennes "person" och att det bästa var att inte ta så mkt notis om detta och bara låta henne vara ifred. Själv brukade jag sitta bredvid i soffan och surfa lite ( på forumet) På morgonen var det välling snabbt som attan som gällde och sedan också låta henne vakna i lugn och ro.

Döm om min förvåning när jag pratade lite om detta med farmor för några veckor sedan och hon tittar frågande på mig. Vega sur Hon såg ut som att hon inte förstod vad jag pratade om. Hon hade aldrig märkt detta när Vega sov där, varken på middagsluren eller på morgonen. Jag tänkte för mig själv att farmor kanske inte tyckte var det var ett "problem" och därför inte lade märke till det..typ..

Men sedan, när mina föräldrar var här och hälsade på så fick min mamma ta upp henne några gånger efter middagsluren, och det var en helt annan Vega. Hon satt i knäet på mormor, åt sin frukt, skrattade och sprang sedan runt som vanligt...I vanliga fall sitter hon sur och tvär och bryter samman vid minsta motgång....

Jag insåg att vi hade fastnat i något....kan inte förklara vad och hur. Men jag bestämde mig för att hon inte ÄR sur när hon vaknar och utan att jag egentligen gjort något är det helt annorlunda nu. Känns både bra och konstigt...att man kan påverka SÅ mkt utan att man ens är medveten om det....Nu bruka vi äta frukt, läsa en bok och sedan gå ut ganska direkt efter middagsluren. På morgonen får hon fortfarande välling direkt men sedan är det glatt på en gång.

Lång historia och inga konkreta tips, bara att man påverkar MER än man tror bara genom att man har ställt in sig på och accepterat att det ska vara på ett visst sätt. Förlåt att jag inte kan ge mer hjälp än så...

Tipset om väckarklocka är också bra, funderar själv att införa det när syskonen ska dela rum framöver

Linda