. Men nu måste jag bara få berätta om hur vår älskade lilla brud, säker sovare sedan förra hösten med undantag av några sjukdoms-fnurror, nu börjat bete sig i sängen vid läggdags. Antonia lärde sig vinka när hon vara elva månader och hennes vinkande var redan från början av det mer sofistikerade slaget. En riktig drottningvink är det och detta påtalas av alla nya människor som får äran att få en vink av henne.
Häromkvällen när jag lade henne och gav den sista vällingslurken i sängen, låg hon mest och flinade och tuggade på flasknappen. Hon var mätt. Men istället för att vända sig på mage, som hon brukar när hon är klar, så låg hon kvar på rygg och flinade. Mamma blev osäker
:-k . Vad är det här nu? Vad vill hon? Ska hon inte vända sig som hon brukar? Då svarade Antonia på mammas outtalade frågor med - just det - sin Silvia-vink
"Hejdå mamma, vi ses imorgon!" Mamma brast i skratt åt det nya "tecknet" på att prinsessan ville sova, lade täcket på och ramsade ut. Bakom dörren snackade sessan sen sött loss med sina smådjur en stund innan tystnaden sänkte sig - och höll i sig, ända tills mamma yrvaket väckte med marginalkvart - drygt tolv timmar senare \:D/
