"Lilltjejen är nu 2 år och 9 månader och en riktigt stor tjej. Världens underbaraste människa. Så trygg i sig själv och livet även om förändringens tid märks tydligare. Hon har blivit storasyster till vår Lilleman som kom till världen den 15 december. Till vår stora glädje. Äntligen ett efterlängtat syskon till Lilltjejen. Han var (är) förresten ingen Lilleman. Var hela 55 cm lång och 4740 g tung vid födseln. Var på BVC häromveckan och han var, 10 veckor 5 dagar gammal, redan 67 cm lång och 7 400 g tung. Är långsmal men riktigt stark och en riktig flörtis. Vi är så glada över nytillskottet och över att vi nu verkligen vetat att tillämpa standardmodellen på rätt sätt. Vi följde modellen så gott vi kunde med Lilltjejen, men då spårade det ur i alla fall, främst för att hon inte fick tillräckligt med mat. Nu vet vi bättre och ger ersättning och det fungerar precis som det ska enligt boken. Frid och fröjd och lyckliga är vi föräldrar.
Storasyster är stolt och hjälpsam. Vet minsann hur blöjor tas av och på, väljer kläder till lillebror m.m. Ropar också ”Maaaaamma, lillebror behöver vagnas” när lillebror skriker i vagnen, eller ”Så, nu räcker det!” när mamma vagnar för länge. Vi har ju fått förklara att ibland behöver lillebror skrika lite i vagnen, han kan somna om själv. Det förstår hon och säger ifrån när vi enligt henne vagnat för länge. Hon fördelar jobben (har minsann blivit arbetsledare också) ”Om du byter på lillebror så tar jag ut tvätten”, eller kräver delaktighet ”Mamma kan du hjälpa mig!" (när hon tar ut tvätt ur maskinen), pust å stånk och stön ”Den sitter fast” ”Sådär ja, och dra lite till” uppmanar hon och berömmer sedan ”Vad fint du gör!”. Beröm får jag ofta av henne, när vi hänger upp tvätt ”Vad fint du hänger mamma!” , eller diskar ”Vad fint du diskar!”. En riktig kompis att jobba med. Hon gullar och pussar på lillebror och tar hand om honom. Plockar fram leksaker för honom att titta på när han ligger på mage på madrassen, lägger på täcke och lånar ut sin favoritkudde. Tar även hand om mig. När jag pustar ut en stund på golvet på Lillemans madrass är Lilltjejen snabbt där och plockar fram leksaker. ”Här mamma, här får du leksaker att titta på”. Oj, vilken lycka. Häromdagen när jag gick upp på övervåningen för att ta upp Lilleman som just hade vaknat hörde jag att Lilltjejen fick bråttom där nere. Hon fyllde Dr Browns-flaskan med vatten, micrade den, klättrade upp på köksbänken och tog ner ersättningspulvret som hon måttade i flaska (vägde noga av med kniven – antar jag eftersom den låg framme), skruvade på nappen och skakade. Kom sedan med väldig fart upp för trappen, stolt som en tupp, och förklarade att hon fixat ersättningen till Lillebror. Snyft, tårarna trillar av stolthet bara jag tänker på det. Jag tackade självklart, var helt överväldigad. Behöver kanske inte säga att jag i smyg bytte ut flaskan mot en rätt doserad och med kokt vatten i. Hon fixar ersättningen åt honom i fortsättningen. Nu vet hon också att vi använder det kokta vattnet i kylen. "
_________________
Lilltjejens och Lillemans mamma
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn 
=D> 