redan märkas! Det har känts så bra och vi har varit så glada att vi fixat de här två nätterna (och dagarna som nästan varit jobbigast, oj så trött han varit!!) men nu känns det helt plötsligt som att gå i dynga!
Har idag träffat nära och kära och även pratat på telefon och jag känner mig så kritiserad för det jag gör. Vi är hemska som tar tutten ifrån honom, vi är hemska som "tvingar" honom att sova i egen säng, han ska inte behöva vara ledsen (jag vet ju det! Det är ju det han inte behöver, jag FÅR ju lugna honom). Det värsta är att en av personerna själva kört en variant av 5-minuters metoden på sina barn men hon sa att hon tycker inte om den här kuren och hon vill heller inte diskutera det (fegt tycker jag...) för då skulle hon bara bli upprörd menade hon. Känns jobbigt att våra nära är så kritiska och att de ens kan tro att jag skulle vara "elak" mot min son!! Innerst inne vet jag ju hur rätt det här är för oss, men kan inte låta bli att känna mig trampad på....
Ikväll är det pappa som tar över och det är nog tur för jag känner mig inte riktigt motiverad just nu.....
, men då sov han faktiskt över vargtimmarna (som alltid krånglat massor). Vaknade kl 6 och var vaken till 6.50 då han somnade om igen och vi väckte 7.35. Långa uppvak alltså men inte så konstigt att gossen var arg under sista uppvaket, blöjan var ju alldeles sprängfull med bajs när vi väckte!! 
Att jag ser fram emot natten? Det har jag nog inte sagt sedan lilleman föddes!!!