Vilken är er strategi?
morgonproblem...
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Jag bestämde mig för att köra en 3-dagars strategi typ den du beskrev. Men varje morgon har sett så annorlunda ut att jag hela tiden fått improvisera!
Första morgonen börjar tjejen mumla, jag rusar upp och pangramsar efter första paus. Tyst en stund, sedan småprat igen, ny pangramsa. Jag går på toa, efter ca 15 minuter tyst. Andra natten börjar tjejen igen mumla, jag rusar upp, men hinner algrig ramsa för det blir tyst. Jag hör att hon vänder och vrider sig, men det förblir tyst. Tredje morgonen börjar tjejen gallskrika utan någon förvarning. Jag rusar upp och pangramsar när hon drara andan. Ingen effekt, ny ramsa efter nästa andedrag. Sedan toaljud. Skriket fortsätter ca 30 minuter, lite av och till. Till sist lite ynkliga gnäll och sedan tyst. Fjärde natten lite suckar och en massa bökande i sängen, men varken prat eller gnäll. Femte natten prat, jag pangramsar, hon pratar och jag pangramsar. Tyst ca 5 minuter och sedan gråt. Inte gallskrik, men mest "tyck synd om mig"-gråt. Tyst efter ca 45 minuter. Sedan har varje morgon därefter sett ut ungefär såhär: först prat --> pangramsa och tyst. Sedan gråt, ibland somnar hon om, ibland blir hon rikigt upprörd. Hon bökar mycket i sängen, är alldelses intrasslad i täcket när jag väcker henne. Det tycks som om hon inte är klarvaken då hon gråter, idag var hon alldelses yrvaken då jag gjorde god morgon i en paus efter 45 minuters gråt.
Så det går mycket långsamt framåt här, men jag är övertygad om att det bara är en fråga om tid. Inte en enda morgon har jag gett upp eller tidigarelagt god morgon. Här ska vi sova hela natten, förr eller senare.
Första morgonen börjar tjejen mumla, jag rusar upp och pangramsar efter första paus. Tyst en stund, sedan småprat igen, ny pangramsa. Jag går på toa, efter ca 15 minuter tyst. Andra natten börjar tjejen igen mumla, jag rusar upp, men hinner algrig ramsa för det blir tyst. Jag hör att hon vänder och vrider sig, men det förblir tyst. Tredje morgonen börjar tjejen gallskrika utan någon förvarning. Jag rusar upp och pangramsar när hon drara andan. Ingen effekt, ny ramsa efter nästa andedrag. Sedan toaljud. Skriket fortsätter ca 30 minuter, lite av och till. Till sist lite ynkliga gnäll och sedan tyst. Fjärde natten lite suckar och en massa bökande i sängen, men varken prat eller gnäll. Femte natten prat, jag pangramsar, hon pratar och jag pangramsar. Tyst ca 5 minuter och sedan gråt. Inte gallskrik, men mest "tyck synd om mig"-gråt. Tyst efter ca 45 minuter. Sedan har varje morgon därefter sett ut ungefär såhär: först prat --> pangramsa och tyst. Sedan gråt, ibland somnar hon om, ibland blir hon rikigt upprörd. Hon bökar mycket i sängen, är alldelses intrasslad i täcket när jag väcker henne. Det tycks som om hon inte är klarvaken då hon gråter, idag var hon alldelses yrvaken då jag gjorde god morgon i en paus efter 45 minuters gråt.
Så det går mycket långsamt framåt här, men jag är övertygad om att det bara är en fråga om tid. Inte en enda morgon har jag gett upp eller tidigarelagt god morgon. Här ska vi sova hela natten, förr eller senare.
Hej,
klart ni skall få sova hela nätter. :thumbsup:
När vaknar hon, hur lång före morgon?
Nu har jag läst och jag analyserar det så här: Fjärde morgonen - supertendens att klara sig själv. Här har tre-dagars-kuren funkat. Från och med femte morgonen har du stört henne med pangramsan som jag ser det. Dvs, inte litat på henne att hon klarat sig själv.
Att skrika 30 minuter på morgonkvisten är oacceptabelt
Antingen skall man ha en punktsättande ramsa och sedan att mamma går och lägger sig långt före det gått till skrik. Prat och annat får hon gärna hålla på med, du kan lugnt somna om själv då.
Så läs din sammanfattning igen och se sambandet. Tre-dagars-kuren hade funkat som smort om mamman hade litat lite mer på sin prinsessa... tro mig, jag har varit där själv. Det var först när jag själv sköt min egen varg, för Lillo hade ingen, som våra morgnar satt som en smäck och har gjort sedan dess.
Men när vaknar hon, hur långt före vanlig morgon?
Bra att du inte skjutit på morgonen, men minns att du har marginalkvarten. Det är viktigt att väcka i ett nöjt ögonblick.
Har ni väckarklocka? En höjdare, jag lovar. Finns massor att läsa om den här på forumet, använd Sök-funktionen.

klart ni skall få sova hela nätter. :thumbsup:
När vaknar hon, hur lång före morgon?
Nu har jag läst och jag analyserar det så här: Fjärde morgonen - supertendens att klara sig själv. Här har tre-dagars-kuren funkat. Från och med femte morgonen har du stört henne med pangramsan som jag ser det. Dvs, inte litat på henne att hon klarat sig själv.
Att skrika 30 minuter på morgonkvisten är oacceptabelt
Så läs din sammanfattning igen och se sambandet. Tre-dagars-kuren hade funkat som smort om mamman hade litat lite mer på sin prinsessa... tro mig, jag har varit där själv. Det var först när jag själv sköt min egen varg, för Lillo hade ingen, som våra morgnar satt som en smäck och har gjort sedan dess.
Men när vaknar hon, hur långt före vanlig morgon?
Bra att du inte skjutit på morgonen, men minns att du har marginalkvarten. Det är viktigt att väcka i ett nöjt ögonblick.
Har ni väckarklocka? En höjdare, jag lovar. Finns massor att läsa om den här på forumet, använd Sök-funktionen.
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Jo, jag använder nog marginalkvarten, har alltid "väckt" en lugn fröken, det är jag noga om. Och jo, jag använder väckarklocka, toppen!
Hon brukar vakna 60-90 minuter före väckning. Tre första morgnarna var jag redo att panga direkt då jag hörde ljud, andra morgonen hann jag ju inte för hon somnade om själv. Tredje morgonen hann jag inte göra något före det gick till skrik, i och med att hon skrek rakt ut då hon vaknade. Då smög jag förstås in till henne för att kolla att hon inte fastnat med en fot mellan spjälorna i sängen eller motsvarande, men det var det inte fråga om. Hon bara skrek rakt ut, fortfarande halvsovande. Ingen ramsa hade fått punkt på det...
Efter de första fyra morgnarna har jag avvaktat, men ramsat då det glada pratet börjat gå över i gråt. Jag hade som tanke att låta tjejen fixa det själv, men de senaste morgnarna har jollret alltid gått över i gråt. Vissa morgnar har hon ju dessutom inte pratat alls, bara gråtit.
Jag tror bestämt vi ska ta omstart. Nu är jag ju lite fast i mönstret prat - gråt - ramsa - mera gråt - husljud - osv.osv. Ska jag försöka "backa" redan imorgon bitti eller ska jag ta det från morgon nr.1?
Efter de första fyra morgnarna har jag avvaktat, men ramsat då det glada pratet börjat gå över i gråt. Jag hade som tanke att låta tjejen fixa det själv, men de senaste morgnarna har jollret alltid gått över i gråt. Vissa morgnar har hon ju dessutom inte pratat alls, bara gråtit.
Jag tror bestämt vi ska ta omstart. Nu är jag ju lite fast i mönstret prat - gråt - ramsa - mera gråt - husljud - osv.osv. Ska jag försöka "backa" redan imorgon bitti eller ska jag ta det från morgon nr.1?
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Nu är det morgon, väckning om 15 minuter. Jag vaknade nyss, och kunde konstatera att det är knäpptyst i huset
. Tjejen började visserligen mumla och böka runt i sängen i vanlig ordning för en dryg timme sedan, men jag var så trött att jag satte huvudet under dynan, och drog täcket över det hela och somnade om... och nu är det som sagt knäpptyst. Dags för denna mamma att skjuta sin egen varg för gott, så detta ljuva lugn kan fortsätta! 
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
hej igen,
nu - en månad sedan "tre dagars strategin" - är våra morgnar fortfarande ett kaos. Morgonlugnet höll i sig i tre morgnar, sedan började tjejen igen vakna tidigare och tidigare och tidigare... Alltid nu och då kan hon sova gott ända tills klockan ringer, men det händer 1-2 ggr i veckan. Oftast är hon glad då hon vaknar, men hon kan inte somna om, kan ligga och prata i över en timme. Ibland vaknar vi till gråt. Är det dags för ny "tre dagars strategi" kanske? Hur ofta kan jag köra dessa? Ska detta faktist funka på ALLA barn? Kan det bara vara så att vår dotter är en morgonpigg typ, och att hon bör få stiga upp 06-tiden?
nu - en månad sedan "tre dagars strategin" - är våra morgnar fortfarande ett kaos. Morgonlugnet höll i sig i tre morgnar, sedan började tjejen igen vakna tidigare och tidigare och tidigare... Alltid nu och då kan hon sova gott ända tills klockan ringer, men det händer 1-2 ggr i veckan. Oftast är hon glad då hon vaknar, men hon kan inte somna om, kan ligga och prata i över en timme. Ibland vaknar vi till gråt. Är det dags för ny "tre dagars strategi" kanske? Hur ofta kan jag köra dessa? Ska detta faktist funka på ALLA barn? Kan det bara vara så att vår dotter är en morgonpigg typ, och att hon bör få stiga upp 06-tiden?
Hej,
jag har kört och tänkt i tre-dagars på Ester och vi har kunnat reda ut de flesta fnurror på det sättet. Att hitta något som man räknar med kommer funka på ALLA barn är svårt, inte att det man hittar inte funkar - utan att ens attityd gällande strategin sviktar.
Ta nu detta rätt, men kan det vara så att din säkerhet inte är satt ordentligt?
Vad var det som gjorde att ni "kom tillbaka" till tidiga morgnar? Hur hanterade ni dem då de började igen?
Tanken med att backa är ju att lämna över till barnen själva att klara av om man säger. Ester kunde nog vakna nån eller ett par fler gånger efter vår tre-dagars, men då lämnade jag det helt till henne själv - och det klarade hon galant. I frågvisa perioder, runt 1 och en kort vecka nu i förtrotsen har hon gråtit riktigt högt och hjärtskärande runt 5-6 på morgonen - varit vaken en stund. Men jag har även då låtit henne fixa det själv och det har hon också gjort på någon minut och somnat om. Hade jag däremot gått in eller ramsat kanske jag dels,
väckt henne i onödan om hon sov eller
bekräftat frågan, nu låg jag istället kvar i min egen säng och svarade henne på det viset att jag var helt lugn med att hon kunde hitta myset i sängen igen och somna om.
Hade det stegrat sig hade jag tänkt i 3 dagars igen, dvs gått in första morgonen och efter det backat och lämnat över.
Bättre att sätta in insats DIREKT och sedan dra öronen åt sig..
jag har kört och tänkt i tre-dagars på Ester och vi har kunnat reda ut de flesta fnurror på det sättet. Att hitta något som man räknar med kommer funka på ALLA barn är svårt, inte att det man hittar inte funkar - utan att ens attityd gällande strategin sviktar.
Ta nu detta rätt, men kan det vara så att din säkerhet inte är satt ordentligt?
Vad var det som gjorde att ni "kom tillbaka" till tidiga morgnar? Hur hanterade ni dem då de började igen?
Tanken med att backa är ju att lämna över till barnen själva att klara av om man säger. Ester kunde nog vakna nån eller ett par fler gånger efter vår tre-dagars, men då lämnade jag det helt till henne själv - och det klarade hon galant. I frågvisa perioder, runt 1 och en kort vecka nu i förtrotsen har hon gråtit riktigt högt och hjärtskärande runt 5-6 på morgonen - varit vaken en stund. Men jag har även då låtit henne fixa det själv och det har hon också gjort på någon minut och somnat om. Hade jag däremot gått in eller ramsat kanske jag dels,
Hade det stegrat sig hade jag tänkt i 3 dagars igen, dvs gått in första morgonen och efter det backat och lämnat över.
Bättre att sätta in insats DIREKT och sedan dra öronen åt sig..
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
Tillägg: ... läste ditt inlägg igen.
Tänk på att hon är 8 månader, då kan extra frågor om tillvaron dyka upp. Om hon ligger och pratar en timma på morgonen, låt henne göra det. Man kan inte tvinga någon att sova om man säger.
Har ni mörkt? Beckmörkt?
Så tänk er för innan - somna om och låt henne klara själv.
Du hör ifall det är KRIS, det är ju då och endast då du behöver gå in egentligen.
8)
8)
Tänk på att hon är 8 månader, då kan extra frågor om tillvaron dyka upp. Om hon ligger och pratar en timma på morgonen, låt henne göra det. Man kan inte tvinga någon att sova om man säger.
Har ni mörkt? Beckmörkt?
Så tänk er för innan - somna om och låt henne klara själv.
8)
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Jag vet inte vad som gjorde att vi kom tillbaka, vi gjorde ingenting annorlunda. Men fjärde morgonen vaknade hon före klockan, samma sak femte, sjätte, sjunde... osv. Jag gjorde då inget, drog täcket över huvudet och fortsätta sova. Ca två veckor gick det bra, tjejen vaknade visserligen tidigare och tidigare, men hon låg och pratade tills klockan ringde. Men sedan en morgon vaknade hon igen, pratade ca 30 minuter och började sedan stortjuta. Jag avvaktade, men resultatet blev mera gråt. Jag gick upp, spolade toan, gick i korridoren --> mera gråt, hysteriskt gråt. Gick tyst in till tjejen, tänkte att hon kanske fastnat med foten mellan spjälorna i sängen eller något, men nej. Solfjädrade henne lugn. Gick ut igen, gav "punktsättande ramsa", lite gråt, sedan efter en stund tyst och sova. Följande morgon var jag noga med att inte gå in så det inte skulle bli en "dålig vana". Då var det samma sak; prat 45 minuter, sedan gråt. Väckning sedan i en tyst paus. Så har det fortsatt, ibland sover hon bra, men oftast vaknar hon mycket tidigt.Vad var det som gjorde att ni "kom tillbaka" till tidiga morgnar? Hur hanterade ni dem då de började igen?
Och det är bäckmörkt.
Jag vet att åtta-månaders kan orsaka fler frågor, och jag har försökt besvara dem som förut; stanna i sängen och visa att det är lugnt och ok att sova. Men tjejen tycker inte det är ok. Några morgnar klarade hon bra efter tre-dagars grejen, men sedan var det slut på det.
Och det tänkte jag ännu säga; man hör ofta folk säga att de små sover bättre om de får lägga sig lite tidigare på kvällen. Men det gäller inte hos oss! Tjejen sover elva timmar, oberoende när vi lägger henne. Vi försökte i en dryg vecka med tidigare läggning, men då vaknade hon lika mycket tidigare... På dagen är hon jätte pigg och glad dock! Hon har ett sprudlande gott humör!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Ni gjorde ingenting annorlunda, säger du. Nu gjorde ingenting alls, säger jaglillanochjag skrev:Jag vet inte vad som gjorde att vi kom tillbaka, vi gjorde ingenting annorlunda. Men fjärde morgonen vaknade hon före klockan, samma sak femte, sjätte, sjunde... osv. Jag gjorde då inget - - - Men sedan en morgon vaknade hon igen, pratade ca 30 minuter och började sedan stortjuta. Jag avvaktade, men resultatet blev mera gråt.
Klockan duger inte för ett så litet barn. Hon behöver besked i röst och känsla, betryggande besked av mänsklig natur
Och med beckmörkt menar vi SVART. Man kan bespruta fönsterrutorna med vatten och sedan fästa aluminiumfolie på dem. Garanterat effektivt
O:)
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Tack Anna för att du tar dig tid att svara.
Nu är jag lite förbryllad...
Jag som hade förstått att jag efter tre morgnar med pangramsa vid första pip vid (för) tidigt uppvak, skulle backa, backa och backa och låta lilla Emma sköta det själv... Men jag bör alltså ge henne en upplysningsramsa genast då hon vaknar, varje gång då hon vaknar för tidigt? Om pratkalaset fortsätter (vilket det garanterat kommer att göra), skall jag då ramsa igen eller backa? Jag vill understryka att tjejen aldrig är ledsen då hon vaknar, hon ställer inte frågor, utan hon skrattar och sjunger och pratar glatt. Som om hon skulle säga "hallå, nu är jag vaken och redo för en ny dag!!"
Ungefär varannan morgon sover tjejen fint fram till väckning, grymtar lite någon gång under morgonnatten bara. Varannan morgon ligger hon sedan vaken 1-1½ timme. Nätterna sover hon i övrigt som en liten ängel, och daglurarna likaså. Så morgonen är egentligen det enda som inte riktigt fungerar ännu.
Nu är jag lite förbryllad...
Ungefär varannan morgon sover tjejen fint fram till väckning, grymtar lite någon gång under morgonnatten bara. Varannan morgon ligger hon sedan vaken 1-1½ timme. Nätterna sover hon i övrigt som en liten ängel, och daglurarna likaså. Så morgonen är egentligen det enda som inte riktigt fungerar ännu.
Hej,
när du beskriver ert läge i ditt senaste inlägg tycker jag att ni har gjort ett fantastiskt bra arbete. Hon är uppenbarligen helt trygg med sin säng och sömnen i stort.
Det du nu kan göra är att som AW skriver, ge henne en upplysningsramsa när du hör henne börja prata - de mornar hon vaknar för tidigt. Sedan kan du inte göra mer, du kan inte tvinga henne att somna om man säger... VIsst, fortsätter pratfesten kan du ge en mer bestämd punktsättande ramsa för att markera att andra kanske vill ha sömnro även om hon vill festa loss i sin säng.
Själva tänket med backandet är du ju helt med på. VIssa fastnar i ramsningsträsk, att ramsan blir nån form av underhållning på morgonen - men där är ni ju inte alls.
Så kör en upplysning och sedan en punksättande ramsa med tonfallet "nu tänker i alla fall mamma sova så nu får du dämpa dig" - om hon skulle bli långrandig. Men härligt att hon är en sådan lärka och inte en ledsen-fis.
Som en vis man skrivit: This too shall pass, det här går också över. Helt plötsligt sover hon ända fram. 8)
när du beskriver ert läge i ditt senaste inlägg tycker jag att ni har gjort ett fantastiskt bra arbete. Hon är uppenbarligen helt trygg med sin säng och sömnen i stort.
Det du nu kan göra är att som AW skriver, ge henne en upplysningsramsa när du hör henne börja prata - de mornar hon vaknar för tidigt. Sedan kan du inte göra mer, du kan inte tvinga henne att somna om man säger... VIsst, fortsätter pratfesten kan du ge en mer bestämd punktsättande ramsa för att markera att andra kanske vill ha sömnro även om hon vill festa loss i sin säng.
Själva tänket med backandet är du ju helt med på. VIssa fastnar i ramsningsträsk, att ramsan blir nån form av underhållning på morgonen - men där är ni ju inte alls.
Så kör en upplysning och sedan en punksättande ramsa med tonfallet "nu tänker i alla fall mamma sova så nu får du dämpa dig" - om hon skulle bli långrandig. Men härligt att hon är en sådan lärka och inte en ledsen-fis.
Som en vis man skrivit: This too shall pass, det här går också över. Helt plötsligt sover hon ända fram. 8)
//Anna
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
-
lillanochjag
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 22 jul 2010, 08:51
Tack snälla ni,
nu de senaste två morgnarna har vi vaknat jätte tidigt, jag har kört med upplysningsramsa genast då hon vaknar, och sedan en punktsättande ramsa tidigast efter 10 minuters pratkalas. Imorde började hon storgråta efter den andra ramsan, så då blev det en extra ramsa + en bekräftelse då hon började tysta ner sig. Hon har antibiotika-kur för öroninflammation sedan två dagar tillbaka, och jag tänker att det är det som nu gör henne ledsen. Det känns bättre att vara lite mer generös med ramsorna nu så länge hon är sjuk. Hon somnar ju trots allt om, och är så glad när hon sedan blir väckt (fastän trött).

nu de senaste två morgnarna har vi vaknat jätte tidigt, jag har kört med upplysningsramsa genast då hon vaknar, och sedan en punktsättande ramsa tidigast efter 10 minuters pratkalas. Imorde började hon storgråta efter den andra ramsan, så då blev det en extra ramsa + en bekräftelse då hon började tysta ner sig. Hon har antibiotika-kur för öroninflammation sedan två dagar tillbaka, och jag tänker att det är det som nu gör henne ledsen. Det känns bättre att vara lite mer generös med ramsorna nu så länge hon är sjuk. Hon somnar ju trots allt om, och är så glad när hon sedan blir väckt (fastän trött).