Strävan mot standardmodell med Ted

[kattklo]

Du har övertygat honom!
Grattis!!!
Somliga är svårare att övertyga än andra, men tillslut fattar även dessa gossar (och töser, men det verkar vara flest gossar... En helt jäkla ovetenskaplig utsvävning )
att livet är gott att leva! :-({|=

Kramar från kattklo

[saroza]

Hallåja!

Ska rapportera nåt smått här. Det går helt ok! Med det menar jag ju inte att vi inte har skrik här, det har vi så det räcker. Nån speciellt nöjd bebis har jag inte under vakenperioderna, och sömnperioderna är även "trassliga".

Jag har vant mej med skriket, blir inte desperat av det mera..tänker bara att nog e de lugnare om en timme....man blir ju lixom vaccinerad av det ständiga skriket till slut...och kanske man bygger sej en fin attityd åxå Men jag förstår mej själv ändå att rubriken för nån vecka sen löd

Några funderingar som jag gärna vill höra lite feedback på har jag ändå.

Jag funderade ju tidigare i tråden på skillnaden/övergången mellan att vagna och att stilla överlevnadsångesten och förstod på Annas svar att det är andra bullar som gäller nu och inte krispåfyllningar m.m.
Ska jag nu då vagna, vagna, vagna även om babyn skriker för brinnkära livet länge, länge...med tanke på att han nu då är snart 5 veckor?? Jag har nog flera ggr gett upp och gett bröstet en gång till; MEN det han gör är att han bara småtuttar och somnar där!! Var lixom ska jag dra gränsen för smekmånad och att "nu får du lära dej att somna i vagnen"?
JA, ni anar inte hur gärna jag skulle stoppa i nappen!!! Men har nu då lagt den åt sidan...e de bäst så?? Gör jag bara bort mej om jag tar den tillbaka?

Han vaknar ju förstås till då jag lägger honom tillrätta igen, men brukar lätt ge sej till sömns då. Han vaknar ännu ofta (dock inte alltid) under sömnpassen..men dom är ju mycket bättre nog.

Nätterna har fungerat bra tycker jag, lite krångligare med att fortsätta sova framåt morgontimmarna, efter kl. 3-4 nångång.

Fortfarande håller han nog ofta på med att skrika då han ammas osv...men ändå söker han bröstet hysteriskt, som om han inte visste vad han ville ungefär, och detta händer även om han sovit gott innan, och det alltså inte borde ha med övertrötthet att göra.

Men jag kämpar vidare....
är dock inte desperat mera, det blir nog underbart en dag.

Igår var jag med mannen och Julia till simhallen, har inte sett dottern så lycklig på evigheter som när hon fick visa allt hon lärt sej med pappa i simhallen på senaste tiden, äntligen fick hon "tanka" en timmes tid med bara mej
mormor här hemma hade det dock lite svettigare, pojken hade ju bara sovit en liten stund efter jag for, och gallskrek förstås tills jag var hemma....men det var absolut värt att få se Julia lysa som hon gjorde

Stockholm o workshop snart, ska bli så roligt!

[saroza]

Angående frågan om vagnandet: vill precisera att jag menar då att han är då jättetrött och t.o.m övertrött, å ifall man ger bröstet så suger han och skriker. Och han har ätit mycket under vakenpasset.

Det jobbiga är att veta att han absolut har fått så mycket han bara vill ha, för han är ju lite halvhysterisk hela tiden, och söker bröstet, men skriker ibland sen om det kommer nåt. Jag lär mej aldrig att tolka detta, har hittills inte lyckats efter snart 5 veckor. Och jag försöker lugna och sen bjuda igen, men det är samma visa då igen.

Men jag har förstått att det är ändå bäst att man "undviker" napp!?

[lilla mia]

hej!

åhh, jag tycker synd om dig! har varit där.... det går över. jag höll på att bli tokig av skriket. och när jag inte fick det att fungera med mat....
ang nappen. är det inte precis i sånna situationer som du beskriver som bebisen kan få nappen. när han verkar snuttig men blir arg när det kommer mat. du hinner ju vänja honom av med den i nån minikur som kommer framöver. från vagn till säng tex. dem glömmer ju nappen på nått dygn. och kan du få honom lugn på vakenpassen med napp så skulle ja nog ge honom den. det kan ju vara så att du eventuellt har två månaders skrik till framför dig men förhoppningsvis lugnar det sig snabbare för er!!!! 3 månader tog det för oss innan det var helt över.

föresten dricker du AMNINGSTE

det rekomenderar jag annars att du går och köper snarast. för min lilla tjej blev det en jätteförbättrig med det magonda redan andra dagen! finns på hälsokostbutikerna. teet ska innehålla anis, fänkål och kummin! det lugnar bebismagen! jag dricker fortfarande 3 koppar om dagen och har gjort i 2,5 månad nu. prova det före nappen vettja!!!

kramis.

[saroza]

jep, dricker amningste, glömmer dock bort det ganska ofta, ska ta en egen "kur" nu och dricka det regelbundet!!

Samma visa här, han vaknar å vaknar, jag vagnar o vagnar...men kanske det blir bättre för varje dag?? vet inte...kvällarna o första delen av natten sover han som en stock!!! men resten av dygnet e de bara gnäll o uppvaknande.

[saroza]

NI som vet mera än mej....

e de tänkt att man ska vgan, vagna , vagna sovpassen igenom med en 5-veckors...
då jag
-är helt säker på att pojken e proppmätt, matar med flaska ännu till sist för att vara säker, då bara snurrar ögonen i huvudet på honom, för han e så mätt
-jag vet att han är trött och behöver sova
-jag får honom tyst med vagning, men han skriker så fort jag har gått, ibland efter några sekunder, ibland nån minut.
-när jag lagt honom kan han sova en halvtimme, men sen e de vagning sovpasset ut.
Ska jag hålla på såhär?? Vill bara bli bekräftad om jag håller på med rätt riktning?

Endast till kvällen/natten sover han som en stock.

[lilla mia]

hej!

jag kan inte hjälpa dig mer än att säga att jag varit där själv. min första dotter sov inte längre än 30 minuter heller. jag upplevde att hon hade ont i magen. tänkte senare att tänk om jag vetat om aw då och förstått att det var mer mat som behövdes. när nu den andra tjejen kom och det blev likadant och det inte funkade med mat mera mat och ännu mera mat så finns liksom inget annat att göra än att vänta ut tiden. båda mina barn har haft mycket stark överlevnadsångest (magont) och jag lyckades inte hjälpa dem att stilla den. de var tvugna att uppnå den magiska gränsen 3 månader. tur att man glömmer fort!

om du ska vagna dig genom sovpassen vet jag inte.... han måste ju sova- vad är alternativet? min stora tjej gick vi runt och gungade i bilbarnstolen... otroligt tungt men man blir ju helt desperat till slut..... hon började också skrika om vi slutade med detta. dem verkar komma till ro av skaket, vagningen- det lugnar väl det magonda tänker jag.

styrkekramar!

[chokladkaninen]

Hej!
Jag vet inte mer än du, och har inte haft problem med magont. Men däremot hade min dotter jätteont, jättelänge när hon skulle få tänder. Det började redan när hon var drygt 4 mån och kom tillbaka varje gång det var tänder på gång, och det som funkade mot smärtan var bärsjal. I hennes fall hjälpte det för att hon kände sig trygg och för att hon kunde sova med huvudet uppåt. Jag tänker att det kanske kan hjälpa mot magont också, eftersom han sitter med magen mot din varma mage och tyngdlagen hjälper tarmarna.

Det är givetvis ingen långsiktig lösning men i krislägen kan det vara användbart.

[saroza]

Har bärsjal, men har inte lyckats få honom nöjd i den heller..dessvärre. Skulle vara underbart om han skulle trivas i den, så skulle jag få nåt gjort här hemma.

Till kvällarna, vid 8-9-10 tiden, somnar han som en stock, utan ett pip oftast. Jag lägger honom på mage i vagnen, sen e de fridfullt resten av kvällen. Försöker jag väcka honom senare, kanske 23-tiden e de svårt att få nåt liv i grabben, då sover han jättedjupt.
Men dagarna är som sagt en helt annan historia!

Men jag står ut på nåt sätt...tar det inte så hårt mera, det är såhär nu och jag får finna mej i det! Men jag kan ju inte påstå att jag njuter av tillvaron, jag överlever dag för dag. Gör ingenting annat än går omkring här hemma och försöker klara tillvaron som den är. Drömmer mej bort till den magiska 3-månadersgränsen i hopp om förändring..men jag är nog ganska övetygad om att allt är mycket bättre då, för jag ger mej inte!


Har laddat upp med amningste nu, så att jag inte ska slarva med drickandet av det.

[chokladkaninen]

Funkar sjalen inte ens om du är ute på promenad? Ifall du provar igen och upptäcker att det är som med vagnen, dvs kräver rörelse, så är ett annat tips en sån där pilatesboll. Man sitter på den med bebisen i sjalen och rullar eller småhoppar lite - min son somnade på 2 min när han var 5 veckor. Fast din verkar ju vara en mer svårknäckt nöt.

Lycka till i alla fall!

[ElinN]

För några dagar sedan började det ju vända -kan du se någon skillnad på hur du gjorde dom dagarna? Den berömda attityden kanske? Fundera på om det är något särskilt du gjorde då det funkade så bra.

Angående napp, så tycker jag inte att napp är något ont i sig, men jag tycker inte att den ska användas som en propp, om du förstår. Men som hjälp till insomning och omsövande för en bebis med stort sugbehov, är nappen en stor hjälp. Min yngsta hade napp tills vi tog bort den när hon var 4,5 månad och jag ångrar inte att vi gav henne napp förut. Men man ska inte hatta fram och tillbaka och ge napp ibland och ibland inte. Napp ger man till ett proppmätt barn som ska somna, inte annars, tycker jag.

Finns Sempers Magdroppar hos er? De är jättebra i fall det är magont som spökar. Annars får du shoppa när du kommer hit!

Att vagna sovpasset igenom tycker jag låter väldigt jobbigt för alla. Om du har fastnat i vagningsträsket kanske TorpSaras kloka ord kan hjälpa till? Det viktiga är att man inte frestas att lösa det kortsiktigt med att bara dra vagnen hela tiden. Man vagnar några drag, skakar handtaget, släpper går. Och upprepar igen och igen vid behov.

Attityden handlar inte om att man ska låta bli att höra när de gråter, utan att man ska vara övertygande och fast i sin vetskap att man vet vad som är bäst för dem!

Ett vagningstips: vagna tyst, släpp, vagna tyst, släpp etc. Tillslut tröttnar han.
För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Ska jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Och som sagt, han kommer att nöja sig med de svaren.

Hoppas ni hittar tillbaka till det som funkade!
KRAM

[saroza]

ok, tack!
Det ska jag tänka på imorron då det är dags att sova!
Jag "lämnar" alltså babyn å skrika då, vagnar och inväntar inte ett lugn med vagnandet, utan drar efter en stund på nytt istället?

Dagen innan det funkande så bra med sovandet hade jag haft "kriskuren" enligt bb, alltså när den lille vägrar sova, eller vad det nu hette. Dagen efter funkade det alltså rätt så bra...men nu...samma visa som tidigare. Eller ok, kanske lite bättre än för 2 veckor tillbaka, så illa är det dock inte.
Och jag vet faktiskt inte hur jag ska få mera mat i honom....

[ElinN]

Jag "lämnar" alltså babyn å skrika då, vagnar och inväntar inte ett lugn med vagnandet, utan drar efter en stund på nytt istället?

Nej, så ser jag det inte riktigt. Du ska inte lämna inte bebisen skrikande. Du finns där och du ger hela tiden samma svar (vagnar kort), inte efter en stund utan omgående om så behövs. Men du drar inte vagnen konstant. OK?

[saroza]

ok,
alltså då vagnar jag tills han slutat skrika, står och väntar och förtsätter när han börjar igen- tills han slutat osv. Det är så jag har gjort idag hela dagen. Jag har alltså slutat vagna då han blivit lugn, o väntat, och sen fortsatt.

Jag förstod först på inlägget att jag bara ska vagna några drag (oavsett resultat), men då har jag alltså gjort rätt, han tycks bara vara seg min grabb. Men om jag fortsätter såhär, så borde nåt resultat synas om några dagar eller??
Har funderat mest idag över hur mycket man kan "lära/övertyga" en 5-veckors, men det går väl det också! Vet inte riktit var man drar gränserna för smekmånads-spädbarn och de som man då börjar "lära" rutiner eller hur man nu ska uttrycka det.

Jag tycker iaf att jag har attityd. Får schasa bort mannen många gånger då han säger annat än det jag tror på Men ville ändå ha bekräftat att jag gör rätt med detta eviga vagnande. Under sovpassen idag blev det aldrig längre sömn, efter att ha hållit på från och till med vagnandet, så tog jag slutligen upp honom och började nytt SM-mål.

Han sover så gott nu, sen 20.30 ungefär. Vet inte riktit vad jag ska göra...väcka för ett sista mål innan jag lägger mej eller??...vet att han är svårväckt. Åtminstone vad jag läst ger man en sista kvällsslurk vid 22-23 tiden fram till 2 månader.

[ElinN]

Ursäkta om jag är otydlig.

Jag menar att du ska sluta vagna även om han skriker, men inte lämna honom, utan omgående upprepa och ge svar direkt (men inte bli fast i handtaget om du förstår). Läs igen det som TorpSara skriver - det är så bra förklarat tycker jag. Och lyssna på bebisen. Skriker den av hunger/trötthet/uppgivenhet/överlevnadsångest? När du förstår frågorna, kan du ge mer tillfredställande svar. Den lille vill ha svar, det är jag övertygad om.

Jag tycker inte du ska väcka sonen nu. Jag tycker det verkar som han har sitt bästa sovpass vid den här tiden, och jag har skrivit förut att jag tycker du ska låta honom få sin välbehövda sömn här. Låt hans natt få börja tidigt. Alla bebisar har olika rytm, alla behöver inte ett mål kl 22. Standardmodellen är en modell inte en regelbok eller ett fast schema. Man får lära känna sitt eget lilla underverk för att hitta sin väg och sin SM.

Alla har olika längd på sin smekmånad. Efter smekmånaden strävar men efter rytmen 2+2. Man hjälper barnet att få sina behov tillfredställade förebygggande, så behovet av att ideligen ställa frågor, minskar. Rutiner kommer av bara farten, men inte förrän vid 2 månader kan man tala om fasta rutiner och schema. Att "lära" en 5-veckors rutiner tror jag inte man kan och ska göra. Däremot så visar man hur det går till, man gör saker i en förutsägbar ordning, man har själv rutiner man följer. Barnet följer med, barnet tar in dina rutiner efter hand. Du visar och leder. Du är säker och trygg. Du visar att världen är god och att det är gott att leva, skönt att sova. Med kärlek, värme och attityden av självklarhet.