Du har övertygat honom!
Grattis!!!
Somliga är svårare att övertyga än andra, men tillslut fattar även dessa gossar (och töser, men det verkar vara flest gossar...
att livet är gott att leva! :-({|=
Kramar från kattklo
Hoppas ni hittar tillbaka till det som funkade!TorpSara skrev: Attityden handlar inte om att man ska låta bli att höra när de gråter, utan att man ska vara övertygande och fast i sin vetskap att man vet vad som är bäst för dem!
Ett vagningstips: vagna tyst, släpp, vagna tyst, släpp etc. Tillslut tröttnar han.
För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Ska jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Och som sagt, han kommer att nöja sig med de svaren.
Nej, så ser jag det inte riktigt. Du ska inte lämna inte bebisen skrikande. Du finns där och du ger hela tiden samma svar (vagnar kort), inte efter en stund utan omgående om så behövs. Men du drar inte vagnen konstant. OK?saroza skrev: Jag "lämnar" alltså babyn å skrika då, vagnar och inväntar inte ett lugn med vagnandet, utan drar efter en stund på nytt istället?