Och är ni ändå i faggorna så finns det fler som vill ha lite tjejinvasion...Nancy skrev: SusanD: Låter strålande![]()
Tycker faktiskt att det borde gå att sy ihop en träff i sommar
![]()
Nancyfamiljen på nya äventyr
Nej de flesta har faktiskt kommit vid ungefär utsatt tid, plus minus några dagar. En av flickorna kom i v37+3 och var liten för tiden pga att halva moderkakan tynat bort (2480g och 45 cm).Nancy skrev:
Mari: Jag håller tummarna för att du slipper gå över tiden denna gång. Det låter onekligen tufft tycker jag att behöva vänta dag ut och dag in på en busbebis som boat in sig riktigt ordentligt...
Har alla dina barn kommit efter BF
De två sista barnen har en annan pappa och jag har en teori om att hans och mina gener tillsammans gör att jag går över tiden plus att de är ganska stora. 4460g och 53cm respektive 4230g och 54cm. Det är vad jag tror men har inte fått det direkt bekräftat, fast en barnläkare på BB muttrade nåt om det sist. Men de två sista barnen är ju pojkar båda två, det kanske blir skilnad om detta är en tjej. Vem vet.
Kramar Mari
Fem flickor och sex pojkar. 


-
blivandemamma
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Hej Nancy.
Nu har jag läst och läst. Lipat och lipat. Känner sååå för dig. Oj så mycket du fått gå igenom (mina gravhormoner spinner igång direkt!)
Kan bara säga att jag önskar och ber, av hela mitt hjärta, att den här förlossningen och allt runtomkring, blir fint och en bra upplevelse för er.
Många kramar
,
Anna
Nu har jag läst och läst. Lipat och lipat. Känner sååå för dig. Oj så mycket du fått gå igenom (mina gravhormoner spinner igång direkt!)
Kan bara säga att jag önskar och ber, av hela mitt hjärta, att den här förlossningen och allt runtomkring, blir fint och en bra upplevelse för er.
Många kramar
Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
-
Nancy
Ewa: Åh vad roligt det skulle vara att ses
Och om vi (läs kylskåpet Nancy...) inte mäktar med annat så vill jag åtminstone göra en dagsutflykt till sydligare delar av landet
Mari: Tack för att du berättade
Spännande teori
Jag tror att allt inte går att förklara (ännu) med vetenskapliga belägg men att man skall lyssna starkt på sin inutition gällande den egna kroppen.
blivandemamma: Tack, tusen tack för dina rara ord
Om jag tidigare "klagat" på svaga sparkar/buffar så är det numera precis så som SusanD skrev i en annan tråd -att förr eller senare kan ingen föreliggande moderkaka i världen hindra bebisens rörelser från att både kännas och få magen att hoppa så det syns utanpå
Jag försöker tänka på att konsekvent säga "buffa" här hemma för det kanske inte låter så trevligt i en treårings ögon att mamma har en bebis som sparkar henne... Det blir ju "fy-fy-fy" (Leias ord) på bebisen innan den ens är född ju
I förrgår (26/5) var det exakt 3 månader kvar till snittdagen. På kvällen badade Leia och Lussi och jag och maken satt och beundrade våra små
Plötsligt säger Leia: "jag vill inte ha en grön Shrek-bebis, jag vill ha en beige som Nussi"
Jag kan bara instämma 8)
Diabetesen håller sig i schack på en kost bestående av kött/ägg/grönsaker/fett... ja ungefär så...
Vikten har ökat 7 kilo
så jag har bara 3 till godo om jag skall kunna hålla mitt mål med max 10 kg upp. Det skulle vara lagom mycket för min kropp känner jag och man skall lyssna på sin kropp.
Kram från Nancy
Mari: Tack för att du berättade
blivandemamma: Tack, tusen tack för dina rara ord
I förrgår (26/5) var det exakt 3 månader kvar till snittdagen. På kvällen badade Leia och Lussi och jag och maken satt och beundrade våra små
Diabetesen håller sig i schack på en kost bestående av kött/ägg/grönsaker/fett... ja ungefär så...
Vikten har ökat 7 kilo
-
Gäst
Haha vilken rolig Leia! Vem vill ha en Shrek-bebis, hon är ju klok den lilla damen!
En massa saknadskramar till dig!
En massa saknadskramar till dig!
Maria - mamma till underhållaren Adrian (juni -04) och professorn Edvin (juni -06). Förstfödde sonen kurad. Yngste sonen standardmodellbebis i Gastsjön -06 och grundaren till verktyget "skogspromenad".
Kraaaaam Jannika
Och jag funderar och funderar på hur vi skulle kunna träffas, men det GÅR inte. Inte före semestern i alla fall...
Fullt upp både hemma och på jobbet. Och jag börjar också bli trött.
Vore så kul att träffas
Kram på dig!
/LO
Fullt upp både hemma och på jobbet. Och jag börjar också bli trött.
Vore så kul att träffas
Kram på dig!
/LO
Lotta, mamma till
Vera
född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar
född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Nytt fotoalbum
-
Nancy
Jannika: Stor kram till dig du sprudlande kvinna, jag får rejäla energikickar bara av att se din signatur
/LO: Åh jag vet hur det är. Man vill så mycket men sen går dagarna liksom. Och du och jag blir ju kanske inte nättare och smidigare precis...(oavsett kost
) Tänk om man kunde ses när våra små anlänt
Du vet när man är föräldraledig och har all tid i världen...
Elle: Jätteglad blir jag över att du läser och jätteglad över dina omtänksamma frågor som dyker upp emellanåt
Är idag i v.26+3. Rent tekniskt är det väl ytterligare 1,5 vecka tills jag får räkna mig som "höggravid" men om man ser till värmen, till att det är tredje graviditeten på kort tid samt det faktum att jag inte skall gå mer än till max 38+2 så borde jag väl få kalla mig det redan nu... 8)
Lussis gudmor Päivi var på besök igår tillsammans med sina små gullungar
Päivi frågade hur jag mådde. Mitt svar kändes lite märkligt faktiskt: "jo, jag äter starka värktabletter mot ont i händer/rygg, är trött nästan jämnt, diabetesen är besvärlig stundtals, jag sover som en kratta pga halsbränna, foglossningen håller sig i schack men jag känner mig ändå otymplig som bara den och är orolig för vikten MEN trots detta mår jag ändå BRA
Trots värk och diabetes känns detta som min hittills lättaste graviditet
(vet att jag skrivit om detta i tråden tidigare men det blir allt tydligare ju mer tiden går)".
Maken och jag förundras varje dag över hur lyckligt lottade vi är. Vi tittar på våra underbara töser och pratar inte utan viss ironisk självgodhet om vilka fantastiska föräldrar vi måste vara
8)
Nu tror jag visserligen att sånt handlar om lite av varje. En bebis som Lucine växer liksom inte på trän om man ser till lättskötthet...Glad, stabil, stark och supergosig. Leia sprider drama och allt från småfniss till gapskratt i vår tillvaro. Livet hade varit oändligt mycket gråare utan hennes charmerande utspel. Trotsen gör sig påmind, det gör den visst det, men hon är en mästare på att fylla på förtroendekapitalet mellan varven.
Leia och Lucine känns ganska olika som personer och gjorde så redan i magen. Leia tog plats och hade bestämda åsikter om hur jag skulle ligga. Lucine var stark och lugn och jag fick sova som jag ville.
Lillasyster är hittills en korsning. Lugn för det mesta men ogillar skarpt ifall jag lägger mig på sidan...
Onsdag 18/6 kl.10.00 får ni gärna hålla tummarna för mig. Då skall jag på det första i en serie tillväxtultraljud på Östra.
Kram från Nancy
(ps. ser du mamma, inte ett enda svärord
ds.)
/LO: Åh jag vet hur det är. Man vill så mycket men sen går dagarna liksom. Och du och jag blir ju kanske inte nättare och smidigare precis...(oavsett kost
Elle: Jätteglad blir jag över att du läser och jätteglad över dina omtänksamma frågor som dyker upp emellanåt
Är idag i v.26+3. Rent tekniskt är det väl ytterligare 1,5 vecka tills jag får räkna mig som "höggravid" men om man ser till värmen, till att det är tredje graviditeten på kort tid samt det faktum att jag inte skall gå mer än till max 38+2 så borde jag väl få kalla mig det redan nu... 8)
Lussis gudmor Päivi var på besök igår tillsammans med sina små gullungar
Päivi frågade hur jag mådde. Mitt svar kändes lite märkligt faktiskt: "jo, jag äter starka värktabletter mot ont i händer/rygg, är trött nästan jämnt, diabetesen är besvärlig stundtals, jag sover som en kratta pga halsbränna, foglossningen håller sig i schack men jag känner mig ändå otymplig som bara den och är orolig för vikten MEN trots detta mår jag ändå BRA
Maken och jag förundras varje dag över hur lyckligt lottade vi är. Vi tittar på våra underbara töser och pratar inte utan viss ironisk självgodhet om vilka fantastiska föräldrar vi måste vara
Leia och Lucine känns ganska olika som personer och gjorde så redan i magen. Leia tog plats och hade bestämda åsikter om hur jag skulle ligga. Lucine var stark och lugn och jag fick sova som jag ville.
Lillasyster är hittills en korsning. Lugn för det mesta men ogillar skarpt ifall jag lägger mig på sidan...
Onsdag 18/6 kl.10.00 får ni gärna hålla tummarna för mig. Då skall jag på det första i en serie tillväxtultraljud på Östra.
(ps. ser du mamma, inte ett enda svärord
-
Nancy
Fjällmor:

Jannika: Jo det har vart dåligt med fart på både tråden och mig
Levt lite som i en glasbubbla inför ul:et och dessutom har jag haft det ganska jobbigt med både diabetesen och medicinering (äter värkmedicin och är tvungen att trappa ned inför förlossningen trots att behovet kvarstår
).
Eftersom jag dessutom inte äter enligt rekommendationerna vid diabetes (äter betydligt mindre kolhydrater) var det skönt att höra den unge, trevlige läkaren gång på gång upprepa att bebisen såg så fin ut och verkade må så bra
Bebin utanför blir 11 månader nästa vecka. Hon tränar frenetiskt på att lära sig gå och kan stå själv korta stunder. Ibland tar hon några steg men bara så länge hon inte är medveten om det.
Lilla storasyrran fyller 3 år på söndag. Hur sjutton skulle vi klara oss utan Leia
Hon håller reda på precis allt och har dessutom alltid ett stort lager kärlek att dela med sig av.
Vattumannen är fortfarande "ny på jobbet" och är ganska mör på kvällarna. Han lever ändå upp då han ligger i en hög på golvet med både Leia och Lucine klättrandes på sig
Leia och pappa har alltid haft en speciell relation och jag märker nu att även Lussi och pappa börjar utveckla en alldeles egen sådan.
Kram från Nancy
Jannika: Jo det har vart dåligt med fart på både tråden och mig
Den paketerade bebin mättes igår 18/6 på det första i en serie tillväxt-ul. Lillasyster var till min stora lättnad helt inom normalspannet med sin -4%. Hon beräknades väga 1274 gr. Risken vid graviditetsdiabetes är annars att barnen blir "för stora" och för att krångla till det ytterligare finns även ökad risk för att moderkakan lägger av vilket gör att barnen blir för små...Jannika skrev:Hoppas att allt är väl med dig, den paketerade bebin, den utanför, vattumannen och lilla storasyrran.
Eftersom jag dessutom inte äter enligt rekommendationerna vid diabetes (äter betydligt mindre kolhydrater) var det skönt att höra den unge, trevlige läkaren gång på gång upprepa att bebisen såg så fin ut och verkade må så bra
Bebin utanför blir 11 månader nästa vecka. Hon tränar frenetiskt på att lära sig gå och kan stå själv korta stunder. Ibland tar hon några steg men bara så länge hon inte är medveten om det.
Lilla storasyrran fyller 3 år på söndag. Hur sjutton skulle vi klara oss utan Leia
Vattumannen är fortfarande "ny på jobbet" och är ganska mör på kvällarna. Han lever ändå upp då han ligger i en hög på golvet med både Leia och Lucine klättrandes på sig
-
Nancy
Fjällmor:

Jannika: Jo det har vart dåligt med fart på både tråden och mig
Levt lite som i en glasbubbla inför ul:et och dessutom har jag haft det ganska jobbigt med både diabetesen och medicinering (äter värkmedicin och är tvungen att trappa ned inför förlossningen trots att behovet kvarstår
).
Eftersom jag dessutom inte äter enligt rekommendationerna vid diabetes (äter betydligt mindre kolhydrater) var det skönt att höra den unge, trevlige läkaren gång på gång upprepa att bebisen såg så fin ut och verkade må så bra
Bebin utanför blir 11 månader nästa vecka. Hon tränar frenetiskt på att lära sig gå och kan stå själv korta stunder. Ibland tar hon några steg men bara så länge hon inte är medveten om det.
Lilla storasyrran fyller 3 år på söndag. Hur sjutton skulle vi klara oss utan Leia
Hon håller reda på precis allt och har dessutom alltid ett stort lager kärlek att dela med sig av.
Vattumannen är fortfarande "ny på jobbet" och är ganska mör på kvällarna. Han lever ändå upp då han ligger i en hög på golvet med både Leia och Lucine klättrandes på sig
Leia och pappa har alltid haft en speciell relation och jag märker nu att även Lussi och pappa börjar utveckla en alldeles egen sådan.
Kram från Nancy
Jannika: Jo det har vart dåligt med fart på både tråden och mig
Den paketerade bebin mättes igår 18/6 på det första i en serie tillväxt-ul. Lillasyster var till min stora lättnad helt inom normalspannet med sin -4%. Hon beräknades väga 1274 gr. Risken vid graviditetsdiabetes är annars att barnen blir "för stora" och för att krångla till det ytterligare finns även ökad risk för att moderkakan lägger av vilket gör att barnen blir för små...Jannika skrev:Hoppas att allt är väl med dig, den paketerade bebin, den utanför, vattumannen och lilla storasyrran.
Eftersom jag dessutom inte äter enligt rekommendationerna vid diabetes (äter betydligt mindre kolhydrater) var det skönt att höra den unge, trevlige läkaren gång på gång upprepa att bebisen såg så fin ut och verkade må så bra
Bebin utanför blir 11 månader nästa vecka. Hon tränar frenetiskt på att lära sig gå och kan stå själv korta stunder. Ibland tar hon några steg men bara så länge hon inte är medveten om det.
Lilla storasyrran fyller 3 år på söndag. Hur sjutton skulle vi klara oss utan Leia
Vattumannen är fortfarande "ny på jobbet" och är ganska mör på kvällarna. Han lever ändå upp då han ligger i en hög på golvet med både Leia och Lucine klättrandes på sig