LilloppansMammaLilloppan född 110101 Trevlig läsning det här, blir så glad av att läsa när det går riktigt bra!!Gissa vem som sovit ifrån 19-07? Tjoho
Det du skriver "nu vet vi ju att det går.." är en viktig punkt. Kom ihåg detta nu, tänk på det varje gång du känner dig tveksam och låt detta odla attityden. Du vet att barnet kan sova och kan han sova 12 timmar natt en gång så kan han göra det igen, och igen och igen.. Samma gäller såklart för dagssömnen.First time ever, shit vad jag är glad och stolt. Nu vet vi ju att det går, vilket känns fantastiskt.
Det var lite gnäll någon gång, men han löste alla evebtuella uppvak själv, och vid 06.50 låg han och pratade men började låta missöjd, så då gjorde jag morgon.
Gör det som känns bäst för er men kan säga att mat sällan kan provocera magen på samma sätt som stoppande mediciner kan. Att tillsätta några blåbär i kvällsgröten lär inte göra att han blir förstoppad (om jag säger så)Tack lilloppans mamma för tips på mat, ska försöka ännu mer med detta idag. Jag är dock lite skraj för stoppande mat, eftersom att vi i vanliga fall har en kille med extremt hård mage, som jämt krystar som en tok när han ska bajsa, och det är ju såklart jobbit. Får väl helt klart hålla honom under uppsikt och byta ut maten om hans vanliga hård i magen tendenser börjar visa sig igen.
Bättre att ni lyckas minska ner diarrén än aning, så snart ni märker att han mage börjar bli bra kan ni sluta med den stoppande maten.Självklart kan ni åka och handla. När jag tänker "ta det lugnt" skulle jag säga att man kanske ska ta det lugnt med öppna förskolan, rytmik, kalas och liknande aktiviteter. Att utföra sysslor som är nödvändiga för familjens fortlevnad: åka och handla, komma ut på promenad (mamma och barn behöver ju frisk luft), åka till banken, posta brev, ta bussen till stan för att handla nya skor om de gamla gått sönder och mycket mycket mer kvalar helt klart in på sysslor ni faktiskt BEHÖVER och MÅSTE göra.Har några funderingar: Nu under uppföljningsveckan, och minst under hela kuren vill vi hålla oss hemma och ta det lugnt, för att verkligen inte störa lillen den här gången, det ska få sjunka in i lugn och ro. Jag klättrar dock på väggarna, med en sjuk sambo och en lite gnällig kille här hemma, och måste göra något! Blir knäpp i huvudet, vilket såklart lilla L märker.
Är det för stort äventyr att åka till affären och handla en sväng för honom tror ni? Vi brukar gör detta en gång/vecka.
Jag tänker så här. Synkar simningen med hans sov- och ät-tider?På fredagar är det även vår babysim för mister. Vad tror ni om det?
Han ÄLSKAR att simma, brukar vara ett enda stort smile från det att han ser simhallen, tills han slumrar till i bilen hem. Kan vi åka och simma, eller är det för mycket intryck?
Tor inte att de är någon fara med hans hälsa, den där snoriga näsan försvann igen på en dag, och han är ju klart piggare och mer med i gamet igen vad gäller magen.
En schemaändring brukar vara på sin plats när barn är kring 8-9 månader och sedan en ny förändring när de är kring året.När killen fyller 9 månader funderar vi på att göra några schemaändringar, framförallt korta förmiddagsluren till 20 min, det är väl enligt sm?
När barnet är en så kallad säker sovare som sover sina lurar rakt igenom dag efter dag ja då brukar man lägga på 10 minuter för så kallad insomningstid. Man lägger alltså 10 minuter innan det är tänkt att barnet ska sova och ger denne så att säga lite tid på sig att gosa runt i sängen innan det är dags att sova. Kanske filura lite på dagens stora händelserJag läste också i ett annat inlätt ett tips om att när det blivit stabilt med dagslurarna alltid lägga 10 min innan en lur, som insomningstid och detta känns ju vettigt för att de ska bli något av en 20-minuters lur. Kan man göra såhär?
Men du det låter strålande, så skönt för er att inte behöva tänka på att simningen krockar med vare sig sömn eller mat resten av terminen. Då kan ni verkligen njuta utan stress. Var gärna försiktig med att bada när barnet är lite krasslig, kan vara bättre med ett lugnt bad i den egna baljan då just den veckanDå blir det nog en tur till affären idag, men ingen simning tror jag, det får vänta till nästa vecka.
Annars har vi faktiskt anpassat shchemat lite för just simningen, så det passar bra in med mat&socklockan.
Det verkar ju som att schemat har satt sig fint!Dagslurarna fungerar i princip felfritt, och har fungerat extra bra nu senaste kurveckan. Vi får väl se om det fortsätter så nu när nattsömnen börjar stabilisera sig, men skrutten har ju fäljt sitt schema ett tag nu, så det borde kunna fungera tycker jag.
Det kan vara lite trixigt att veta om barnet är mätt eller helt enkelt för trött för att orka äta så där på kvällskvisten. Faktiskt så är det också därför jag själv alltid förespråkar välling. Innehållet i välling och gröt är ju same same så det är ju egentligen hur man äter som skiljer dem åt. Flaska kan ju ätas lugnt tillbakalutad i soffan i mammas knä medan gröt äts i matstol stelt sittande med haklapp (inte lika mysigt). Kanske värt att testa välling igen? byta sort? byta napp? klippa upp nappen så att vällingen rinner lättare?En sak som inte funkar jättebra är nattslurken, då han oftast inte är speciellt sugen. Vi har gröt som nattslurk, eftersom att välling inte är någon favorit hos killen. Några tips på hur man kan få honom lite extra mätt inför natten?
Exakt så.. oj så skönt att du kommit till den insikten, man får låta lite av prestigen släppa, stressen får man kasta åt sidan och helt enkelt försöka slappna av i sitt arbete mot den goda sömnen. So what om en natt blir lite körig, eller att en läggning tar längre tid? ni arbetar bara vidare och kommer närmare och närmare den säkra sömnen som fungerar natt efter nattAngående det här du sade Nat, om att nu vet vi att han kan sova, så är det absolut något att komma ihåg och peppas av.
Först nu, iom den här omkurningen, och vi har ju hållt på i 2 månader innan, börjar poletten trilla ner hos mig och attityden är mycket mer på sin plats. Jag förstår också nu att om jag inte ens ger mitt barn chansen att lära sig sova själv, utan ska hålla på och blanda mig i hela tiden, hur tusan ska han då kunna lära sig?
Jag har också mer accepterat att det är en process, som ni ju säger hela tiden, och att allt inte följer en utstakat väg. Men vi har verkligen målet för ögonen nu, och även om han skulle vakna till inatt igen, so what, snart kommer han sova som en gris den lille skrutten.
dygn, minst sagt. Eller inte så... 
jag var nästa person i familjen att ta över magsjukan, så natt nr 7 i kuren fick pappa ta över medan jag låg vaken kände mig eländigast i världen. Det blev en del uppvak, men jag störde också en hel del med min skytteltrafik till toaletten... inget som inte gick att lösa med ramsan dock. Ja fy det är eländigt med maginfluensa, inte en gång känner man sig väl så illa däran som just då.jag var nästa person i familjen att ta över magsjukan, så natt nr 7 i kuren fick pappa ta över medan jag låg vaken kände mig eländigast i världen. Det blev en del uppvak, men jag störde också en hel del med min skytteltrafik till toaletten... inget som inte gick att lösa med ramsan dock.
Underbart! dessutom bra för dig att veta att nu kan ni båda lägga barnet, såldes kan du släppa lite på din ansvarskänsla vid läggningar och så att säga dela jobbetnatt (natt 8) sov lillen ända till 06.00 då han somande om efter en pangramsa, vaknade 06.30 och när det blev lite väl gnälligt vid 06.50 gjodre vi godmorgon i stor stil. Ännu en toppen natt alltså, och desutom en mycket piggare mamma. Känns skönt. Att det dessutom gick så bra "fastän" att pappa lade sonen igår gör ju det hela än bättre.
Det tar tyvärr inga 1-2 veckor för en människa att hämta igen 9 månaders sömndeprivation. Desto längre du sovit lite och inget ju längre tid tar det att hämta igen sömnunderskottet. Du kommer att märka en klar skillnad om kanske 2 veckor och det kommer hela tiden att bli ett piggare och piggare barn, men det kan ta månader innan han nåt sitta fulla potential.Jag tycker fortfarande att han är ganska trött och grinig, men det kan ju vara en körig mage som ställer till det fortfarande kanske. Diarren försvann på en dag, så den stoppande maten gjorde sitt jobb iaf.
Nu pratar jag ENDAST om personlig erfarenhet. Vi hade varit nogranna med att ge vår son ersättning i flaska cirka en gång var fjärde var femte dag inte för att det behövdes utan för att han skulle vänja sig vid flaskan (om det någon gång skulle knipa). Vi fick detta råd av vår BVC-kontakt och det var nog ett av de bästa råden vi fick av henne. Tekniken att äta ur flaska är ganska annorlunda mot för att amma och många barn som aldrig provat flaska (oavsett innehållet) kan därför vara lite tveksamma till en början. Vi hade ju så att säga vant honom vid flaska (i vilken vi gav honom utpumpad bröstmjölk). På så sätt kunde pappan ta någon natt ibland vilket var skönt för en trött mamma. När jag slutade kvälls och morgonamma var min son således redan van med flaskan men inte med vällingen. Första gången var han tveksam och tog några klunkar, andra gången gick det bättre och tredje gången slukade han en halv flaska.Vi provade välling igen i förrgår, men han tar en svälj och sedan är det nej tack. Har hört en del säga att när man upphör med amningen så tar barnen välling, några erfarenheter ang det? Jag vill gärna fortsätta amma tills han är iaf 10 mn, om det går, för att är så mysigt och nyttigt för honom, och absolut inte värt att byta i onödan. Han sover ju hursomhelst bättre nu än någonsin, så sådär superhungrig kan han ju inte vara.
Sant. Det är klart, och man måste kanske nästan blir tröttare först, innan man kan bli piggare? Nu har vi iallafall chansen att äntligen hämta igen den förlorade sömnen, vilket ju är fantastiskt lyxigt.Det tar tyvärr inga 1-2 veckor för en människa att hämta igen 9 månaders sömndeprivation. Desto längre du sovit lite och inget ju längre tid tar det att hämta igen sömnunderskottet. Du kommer att märka en klar skillnad om kanske 2 veckor och det kommer hela tiden att bli ett piggare och piggare barn, men det kan ta månader innan han nåt sitta fulla potential.
Ok han kan hantera flaskan, finemang då är det två saker som återstår: smaken/sorten på vällingen (testa runt tills ni hittar en sort han gillar) och attityden av självklarhet hos föräldern som matar.ngående vällingen då, så är han van vid flaska. Han dricker ofta vatten ur nappflaska, så det är inga problem för honom med tekniken. Men visst är det så sant att attityden avgör även där. Hur ska vi gå till väga om han ändå "vägrar" några kvällar tycker du? Ge flaska och om det inte äts något så gör vi gröt direkt efter, eller? Det sänder ju ut signalen att passar inte flaskan så kommer gröten sedan, och de är ju inte riktigt budskapet jag vill förmedla, men jag vill inte heller lägga en hungrig son.
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09