2 natten av kurningen

[Anna09]

Hej,

När jag lägger henne på kvällen ser jag hur hon njuter av att bli lagd. <Hon vänder sig direkt sluter ögonen jag ramsar mig ut och bekräftar i ett sedan pratar hon lite med sig själv och somnar.

Härligt, :thumbsup: det är ju precis så här vi vill att alla läggningar skall vara. Det är detta du skall härma även på dagarna.

Ibland känns det som att jag stör henne. Jag är rätt restrektiv med att gå in och ramsa så jag känner inte att jag stör henne. Jag väntar och ramsar innan jag går in.

Här känns det som lite dubbla budskap. Dock viktigt att känna just när man stör, då är husljud bättre, du nynnar när du pysslar och på så sätt svarar henne att allt är som det skall och en liten lur är jätteskön som paus från dagen. "Ramsar innan du går in", hur menar du här? Om man ramsar och sedan går in avväpnar man snabbt ramsans effekt och dignitet, då lär de ju sig att ramsan = mamma kommer in, om man säger.

"gå in och ramsa", skriver du. Vill bara säkerställa att du inte ramsar inne i rummet, men det var säkert inte det du menade. Jag kanske läser galet.

Det är på lurarna och vargatimmen som jag känner att ramsan inte tar.

Vargtimmarna kan ta lite längre tid innan de "sätter sig", det är inget konstigt alls, ha tålamod och fundera i så fall ut strategi för att åtgärda det. Vissa kör pangramsa och sedan musik (mozart som får de små att lugna sig, ingen sång alltså), vi körde pangramsa och sedan tyst. För oss tog det en tid innan morgontimmarna satt som en smäck, vi köpte väckarklocka, vilket fungerar super för de allra flesta. Då är det liksom klockan som bestämmer när morgonen börjar, inte mamma eller pappa.

Ok läkare säger att de inte blir sjuka av tänder medan alla föräldrar vittnar om det.

Jag ska inte tjata om tänderna, men det verkar vara en varg för dig - och alla andra föräldrar - som får sjuka barn i samband med att tänderna behagar se dagsljus. Vargar - orosmoment - är ofta sådana man framkallar själv. Och många föräldrar vill gärna hitta orsaker till varför barnen är som de är och vad kan vara enklare än att skylla på några stackars tänder, när det i själva verket kan handla om att kusin smittat eller att klängigheten beror på otillräckliga svar i tillvaron, dag som natt. Svaren man ger skall vara tillfredsställande dygnet om liksom. Nästan alla föräldrar jag träffat skyller också på tänderna och att vi "har tur" som har fått en dotter som dels är så "snäll" att hon sover på nätterna och så"foglig" när de elaka tänderna bryter fram...

Jag är övertygad om att det handlar om förhållningssätt och attityd. 8) Men rätt sådan kan man komma hur lång som helst.

Jättebra att du läser SHNboken igen, har du Barnaboken? Även den ovärderlig när det handlar om små barns tillfredsställelse i tillvaron, även dagtid.

[Stolt mamma]

Hej igen
Läste på igår kväll och kände mig riktigt motiverad igen. Hon somnade in gott själv . Gav henne extra mat innan hon somnade. Hon vaknade två ggr men somnade om själv utan ramsa. Kl 03.10 vaknade hon. Jag avvaktade för att höra om hon skulle somna in själv. När det blev högra protester ramsade jag. Avvaktade ramsade igen. Tyckte ändå att hon lugnade sig mellan varven. Spelade Beethoven Höll på så i 1 h ramsade och avvaktade frågorna. När detta inte fungerade gick jag in för att solfjädra. Hon stod då upp i sängen och har gjort så 1h. Jag känner att hon inte lägger sig ner även om hon är super trött och vem kan sova stående? Det är ju uppenbart att hon inte lägger sig ner jag har verkligen försökt besvara frågorna på ett betryggande sätt och inte rusat in vid minsta lilla pip. Det är det jag menar med att jag inte trafikerar rummet i onödan. Jag ramsar inte inne i rummet utan går ut så snabbt jag kan.

Solfjädrar henne 10 min hon lugnar sig. Men så fort jag ramsar mig ut och jag går verkligen direkt far hon upp och börjar skrika fråga eller vad man nu vill kalla det.

Går efter att jag ramsat ytterligare 10 min och inte når fram. Solfjädrar henne tills hon nästan sover när jag sedan går ut far hon upp direkt. Jag sticker in huvudet och säger till henne bestämt att hon ska lägga sig ner och sova så gott hela natten. Då lägger hon sig ner och sedan somnar hon. Jag känner att jag har varit jätte motiverad men vet inte vad jag gör för fel?

I SHN boken står mycket om solskens historier och hur bra det går för alla men visst finns där fler som har det som jag? Det står mycket om vad man inte får göra och hur man gör för att "förstöra" för barnets nattsömn.

Jag försöker fundera vad jag gör för fel. Släpper jag solfjädern för tidigt?Ramsar jag inte rätt. Och jag lovar att jag är motiverad. Eller är det helt enkelt så att barn är olika och behöver olika saker i olika åldrar.

Lillan är hes av alla frågor äter inte på dagen så jag får kanske se mig misslyckad att besvara min dotters frågor. Jag känner att hon inte är lika glad längre och mycket tröttare än innan

Jag har barnaboken och läste mycket i den när dottern var liten.

Jag är verkligen ingen som försöker "hitta" på åkommer utan ganska realistisk kanske lite väl realistisk ibland. Men jag ser ju att hon inte mår bra just nu så. De gånger hon varit så här kommer det alltid tänder i samband med dessa symptomer. Rethostan som hon har kommer endast i samband med att jag ett par dagar senare ser hur tänder bryter igenom tandköttet. Man vet ju själv att man kan sova dåligt när man inte mår bra och det skrivs ju mycket i SHN boken om att man själv vet hur det är.

jag får försöka fundera ut hur vi ska fortsätta nu. Vi har nått några jätte bra framsteg med SHN kuren men nu känner jag mig helt villrådig.

För att svara på det som Anna 09 har skrivit. Jag menar att bekräftelsen stör henne när hon lugnat sig väldigt svårt att veta när jag ska ramsa eller avvakta eller gå in. Försäker lyssna men tycker inte det är solklart. Måste vara jag som inte gör rätt då för hon blir tydligen inte lugn av min ramsa. Just nu är jag uppgiven men jag har inte varit det tidigare.

[Anna09]

Hej,

Du undrar lite vad du gör för fel... jag tror vi kan hitta en del i det här stycket:

Solfjädrar henne 10 min hon lugnar sig. Men så fort jag ramsar mig ut och jag går verkligen direkt far hon upp och börjar skrika fråga eller vad man nu vill kalla det. Går efter att jag ramsat ytterligare 10 min och inte når fram. Solfjädrar henne tills hon nästan sover när jag sedan går ut far hon upp direkt. Jag sticker in huvudet och säger till henne bestämt att hon ska lägga sig ner och sova så gott hela natten. Då lägger hon sig ner och sedan somnar hon. Jag känner att jag har varit jätte motiverad men vet inte vad jag gör för fel?

Jag tror det är här kärnan finns, du fjädrar för att sedan ramsa, för att sedan fjädra igen, för att sedan ramsa och sedan sticka in huvuet i dörrspringan , då är du ju ändå inne i rummet så att säga. Du kommer ju in om hon ställer tillräckligt många frågor. Att hon står upp är upp till henne, hon är tillräckligt gammal att lägga sig för egen maskin. Men i slutänden kommer ju mamma ändå in och hjälper henne, hon behöver ju inte lösa det själv så att säga.

Eftersom hon lägger sig ner när du haft lite bestämt tonfall kanske det just är det du skall göra - fast i något som heter påminnelsen.

Kort fjädring som markerar läggningen, sedan GLAD och UPPMUNTRANDE ramsa ut, BORT FRÅN DÖRREN (du skall inte ha en aning om ifall hon gör volter i sängen innan hon lägger sig ner och sover, det är inte din ensak ). Sedan pyssel med husljud i rummen intill, ha något projekt du MÅSTE GÖRA NU. Däng iväg en påminnelse efter ett tag om det behövs, vissla och nynna - du har ju en helt normal tillvaro visst?! Den första påminnelsen kan just vara en sådan i tonfallet, glad och vänligt bestämd. Forstätt med din syssla, längre bort och i rummet bredvid - normal verksamhet. Märker du att hon "fastnar" i sina frågor (som när du stack in huvudet och sa till) - DÅ ger du en vänlig men lite mer bestämd ramsa x4 utanför hennes rum - EJ med huvudet instucket. Du skall vara utanför dörren och hålla vakt från vargar där - inte ta in dem i rummet och därmed bekräfta hennes oro.

Utarbeta en påminnelse/avvaktan-stategi som du håller dig till. Trafiken måste upphöra - husljud och nynnande pyssel är också svar på frågor.

Vi är några familjer som lyckats med SHN och vi har alla solskenshistorier, för det är det det blir när man når njutningen som AW så fint beskriver den som. Du var ju där - det är dit du ska nu. :thumbsup:

En fin liten tumregel: vi måste backa för att barnen skall kunna gå framåt. Ingen mer trafik Hon VET hur man lägger sig ner, lita på henne.

Varför känner du dig uppgiven?

[Stolt mamma]

Hej igen och tack än en gång.

Tack för att du sakligt beskriver med ramsan fast jag känner att jag gjort allt detta men det blir ändå fel. Jag får väl fundera vad jag gör för fel. Jag har verkligen inte sprungit in mycket tvärtom hon har fått fråga och jag har bekräftat men det har inte lugnat henne.

Jag känner mig uppgiven för att jag känner att jag inte kan tillfredsställa hennes frågor. De två senaste dagarna känns det mer som att hon har fått skrika tills hon somnar än att hon tycker det är skönt och sova. Detta har resulterat i att hon är ledsen direkt när hon vaknar istället för att njuta och. Det är möjligt att hon blev krasslig gör att hon har svårare att somna in själv att jag blivit tveksam.

Funderar varför det gick så bra i början och jag tycker inte att jag ändrat någonting. Förutom att hon inte ställde sig upp i början då kändes det som ramsan tog. Det är klart att hon kan lägga sig ner men varför gör hon inte det då. Jag kan vänta längre med att gå in men känner att hon har en väldigt stark vilja alt många frågor hur man nu vill se det. Det kanske har blivit min"varg" det här med att hon ställer sig upp men jag tycker verkligen att jag avvaktat och besvarat hennes frågor men att det inte hjälper. Vår dotter gråter nästan aldrig med tårar utan jag uppfattar det mer som att hon är arg. Men hur länge ska hon vara så arg. Hon låter likadant skrik från det att hon ställer sig upp tills hon somnar. Jag uppfattar det inte som att hon lugnar sig emellanåt och känner hur skönt det är att sova.

Jag ska kämpa på och förhoppningsvis når lugnet så snart som möjligt.

[Stolt mamma]

Tillägg jag går endast in när jag känner att hon fastnat inte innan dess. Jag ramsar inte innan jag går in utan när jag känner att hon inte klarar det själv går jag in och ramsar mig ut. Det går endast att säga till henne på skarpen när jag varit inne och hon frågat en längre tid. Jag har försökt att säga ramsan snällt men bestämt och även lite mer bestämt och jag har verkligen menat det.

Känner mig även uppgiven för jag vet inte om jag känner att jag klarar att genomföra detta. Hon känner kanske detta men så var inte fallet för en dag sedan. Då trodde jag fast att jag skulle klara detta och att hon skulle känna sig lugn i sin säng men nu är hon ledsen och trött nästan hela dagarna. HOn har gått från en glad och harmonisk liten tjej med stor aptit på livet som gärna kunde leka ett tag själv till en tjej som nästan jämt är ledsen och inte längre vill utforska. Hon är mörk under ögonen och bryter ihop för minsta lilla.

[Anna09]

Du kanske har nått bakslaget SHN-boken skriver om... läs hela din tråd igen med detta i åtanke och med nya ögon och återkom med rapport om 2-3 dagar är mitt tips.

Lycka till!

[Stolt mamma]

ok hör av mig igen
Må gott så länge