Börja kura 6 månaders ikväll. Lite frågor innan!

[Jullan]

Hmm..jag vet inte riktigt, jag hade ju en bra start i alla fall men sen framåt vargtimmarna vet jag inte riktigt... Så här såg natten ut;

20:49 Gnyr och är på väg att börja gråta. Ramsar utanför dörren, har ingen som helst effekt (hur ska det kunna ha det första gången ) Går in och buffar i ca 20sek. Solfjädrar och ramsar mig ut ur rummet. Han gnäller och bökar runt lite så jag ramsar tre verser till utanför dörren och en bekr när han tystnat.
20:53 Sover.
21:39 Samma sak som ovan men med kortare buff, ca 10 sek.
21:40 Sover.
00:06 Vaknar och stökar runt, går in och lägger till rätta, buffar kanske 30sek innan han slappnar av och solfjädrar och ramsar mig ut.
00:10 Sover.
00:29 Vaknar till och gnäller lite. Somnar om själv.
00:31 Sover.
01.14 Vaknar och gnäller, stökar runt i sängen.
01:19 Gnället stegras till lite frustration. Går in och lägger till rätta, Solfjäder och ramsa ut + bekr ramsa.
01:22 Sover.
Det är nu det börjar bli körigt.....
05:00 Vaknar och börjar genast att gråta. Buffar tills han är lugn, solfjädrar, buffar igen, ramsar ut och bekr.
05:05 Tyst.
05:06 Illskrik, gråt. Buffar igen 20min (vet att det är länge men hoppas att det inte ställde till mera skada än nytta..?)Solfjäder, ramsa, ut.
05:24 Arg frågande gråt. Jag avvaktar. "Gråten" klingar av och han börjar småprata lite istället. Stökar runt i sängen. Jag avvaktar lite till.
05:36 Börjar gny igen och det övergår snabbt i häftig gråt.
05:37 Ramsar utanför dörren. Ingen som helst respons. Går in lägger till rätta, buffar, solfjädrar och ramsar ut. Gråten börjar igen innan jag hunnit ut ur rummet.
05:40 Ramsar utanför dörren. Han kanske lyssnar lite men inte mycket...
05:53 "Hysterisk" snyftande ledsen gråt. (vet att man ska vara försiktig med ordet hysterisk..) Avvaktar för att se om han lugnar sig, det gör han inte.
05:55 Buffar, solfjädrar, ramsar ut.
05:57 Ingen ändrign på gråten, han är riktigt ledsen. Avvaktar lite till.
05:59 Ramsar, buffar, solfjädrar och ramsar ut.
06:01 Har jobbat upp sig till "hysteri" igen.
06:03 Ramsar utanför dörren.
06:04 Buffar, solfjädrar och ramsar ut.
06:07 Ingen förändring, han gastar och skriker upp sig igen.
06:08 Ramsar ganska högt utanför dörren. Ingen effekt. Avvaktar lite.
06:10 Buffar i nästan 20min igen, solfjädrar och går ut utan ramsa då han somnade under solfjädern. Jag valde faktiskt att inte ramsa fast jag vet att det är fel...
06:24 Vaknar och gnyr. Blir tyst. Stökar runt. Inte ledsen. Pratar med sig själv, gör pruttljud med munnen . Jag ramsar inget mera utan hoppas på att få väcka en GLAD kille kl 07 och det fick jag!

Vad har jag gjort bra och vad har jag gjort mindre bra? Vad ska jag tänka på inför natten som kommer? Jag behöver tips och stöd för jag förstår inte hur detta ska gå utan buffningen!? Och jag vet inte om jag kanske buffade för mycket i natt, men han var ju så ledsen och uphetsad att jag valde att försöka få honom lugn på det sättet. Hoppas att jag inte fastnat i buffträsket nu??

[Jullan]

Ang daglurarna vill jag att han sover alla tre i vagnen utomhus varje dag. Förstör jag kuren om jag tar en promenad idag i anslutning till tex lunchluren, eller bör jag stanna hemma och vagna honom? Knäpp fåga kanske...

[ilindstrom]

Hej Jullan!

Jag tycker du jobbade på bra inatt. Vissa barn behöver mer handledning än andra barn, så om du behöver buffa inatt så gör det. Han har nog inte riktigt fått de svar han behöver riktigt. När du tillslut solfjädrade honom in i sömnen på småtimmarna så tycker jag att du gjorde rätt. Ibland måste man faktiskt bryta mönstret.

Det jag vill att du tänker på inatt är att försöka buffa så kort som möjligt. Han ska bara bli lugn och stilla, då går du med ramsan. Protesterar han så avvakta den stund och se om han går ner. Annars gör du samma sak igen, tills han gårner av sig själv, ge då bekräftelsen. Den är superviktig och sak avsluta alla diskussioner ni har inatt. Du ska ha sista ordet för det är så ramsan sätter sig. På slutet av den här natten kan det vara så att du går in när han gnyr, kort buff, ramsa ut, avvakta, ramsa igen, avvakta osv. tills du kan ge bekräftelsen. Du kommer höra när ramsan börjar ta och det går att göra så. Han kommer då att fråga men inte ledset.

Lycka till nu inatt. Jag finns här till halv elva ivarje fall, så är det nått så skriv.

Angående daglurarna skulle jag inte under kuren och uppföljningsveckan låta honom sova på prommenad om du inte alltid tänkt göra det under just den luren.

Hälsningar
Ida

[Jullan]

Hej Ida,
Tack för bra feedback
Vi har följt schemat slaviskt idag och det har gått bra, fast jag har haft en ganska trött liten kille, men tappert glad i alla fall sötnosen. Han somnade i vagnen på under tio minuter på alla tre lurarna, men jag vagnade honom så gott som till söms. Tycker inte riktigt jag fått kläm på det här med daglurarna i vagnen, ska jag ramsa eller inte? Vad är nackdelen med att vagna honom till söms om han somnar snabbt och sedan sover hela sin lur utan att jag behöver söva om honom? Fick väcka honom på två av lurarna.

Ikväll fick han skrattet till go'nattet och sedan ner i sängen, buffning tills han var avslappnad och stilla. Fick avbryta och lägga till rätta ca 4ggr, sedan solfjäder, ramsa x6 ut ur rummet och ända upp i trappen. Han sa inte ett knyst! Kollade till honom tio min senare och la på honom filten och han sov som en liten gris och gör så fortfarande Hoppas det håller i sig några timmar till... [-o<

[ilindstrom]

Vilken bra läggning ni hade ikväll. Vid nästa uppvak skulle jag buffa lite kortare så att han verkligen uppfattar att du går med ramsan. Om han då gnölar lite så avvakta och ge honom bekräftelse när han tystnat. Var inte rädd för den, för det är den som är nyckeln till hela kuren. Men det kanske du inte är

Angående daglurarna så skulle jag inte vagna till sömns. Risken är då överhängande att han kommer vakna i skarvarna och vilja be vagnad igen (när han är lite mer utvilad).

hälsningar
Ida

[Jullan]

Natt nr 2 var ganska hyffsad Han hade fyra uppvak mellan 23:50 och 05:45. 05:45 tyckte han att det var morgon och somnade aldrig om, var vaken till jag gick in i rummet och gjorde god morgon i stor stil! Uppskattades inte då han redan var sur...grälade lite på mig men blev snabbt glad.
Jag var in i hans rum 4 gånger totalt på hela natten och la honom till rätta. Buffade inte mera än 4 buff vid tillrättaläggandet som markering. Är det ok?

Jag ramsade vid dörren på morgonen för att påminna om att det fortfarande var natt. Han lyssnade, tystnade, fick bekräftelse men somnade inte om. Gjorde det bara vid 2 tillfällen mellan kl 05:45 och 07:00, ville inte störa. Var det rätt eller fel? Borde jag ha ramsat oftare? Har till i natt fixat ordentlig mörkläggning till hans rum, tror det var aningen för ljust för honom vid 06..nu kommer det att vara kolsvart!

På dagen har han sovit sina lurar som han ska, har tagit ca 10min innan han somnat på varje lur, han ska sova 45+1,5+30. Hur bör jag göra när det tar så "lång" tid att somna, väcka honom enligt schemat eller bjuda på 5-10min?
Han har somnat själv i vagnen efter tillrättaläggningar (ca 100 st för det lilla huvudet poppar upp hela tiden) och kort vagning, skak i handtaget, ramsa och sedan bort från vagnen. Verkar som att han börjar koppla ihop magläge med sömn! Hoppas, hoppas... 8-[
Snart börjar natt 3! Jag är fortfarande vid gott mod och har hoppet uppe! Här ska ramsas!

Några heta tips inför natt 3?

Tack för att ni finns här inne, forumet har varit mitt stora stöd!

Kram, kram!

[Kantarella]

Hej Jullan

Du har jobbat på jättebra. Ni sköter er helt enligt skolboken!

Du gjorde rätt inatt som inte buffade. Du märkte ju själv att det inte behövdes. Inatt ska du bara buffa om totalkris skulle utbryta. Men buffningen ska nu helst vara ett minne blott. Han har börjat lyssna på ramsan och kör nu med den stenhårt. Du kan t.o.m avvakta lite vid uppvak innan du ger den. Inatt ska han reda ut några ev. uppvak själv.
Tystnar han under ramsan kör du sista versen/verserna i bekräftanfde ton och drar på så vid ihop påminnelsen med bekräftelsen.

Vad som hände i vargtimmen var helt super tycker jag. Ramsa bara om det behövs. Man kan fastna i det träsket också. Och är han inte ledsen, utan mest förbannad eller t.o.m rätt nöjd så ska han inte ramsas.

Angående daglurarna. Tar det inte längre tid för honom att somna utan att hans avsedda lurtid får plats inom marginalkvarten så bjuder du på det. Men tar det mer än en kvart att somna så får du uttnytja den lurlängd som får plats inom marginalkvarten.
Ex.
Ska sova 9-9.45.
Somnar 9.10.
Väcks 9.55

Somnar 9.20
Väcks 9.40 Skulle du låta honom sova en 45:a här går du över marginalkvarten och strular till tiderna. Det försvårar för sonen att "lära sig klockan" då.
Men jag ser nu att du använt en halvtimmeslur och det är inte ett naturligt sömnrytmpass så där kan det bli lite tjurigt att bli väckt. Men jag minns att du skrev att han ofta vaknar av sig självt efter just 30 minuter så kanske är han en sådan lite "udda" typ - som mina barn - som har lite anorlunda sömnrytmpass. Och i så fall så är det i ert fall 45 minutersluren som blir helknas. Då kommer du att väcka honom när han sover som hårdast.

De heta tipsen inför natt tre är att kommunikationen definitivt ska komma till stånd mha ramsan. Det är det viktigaste inatt. Undvik att gå in i rummet ens för att lägga tillrätta, utan jobba med ramsan främst. Vid kris har du de övriga verktygen att ta till men då snackar vi KRIS.

Lycka till inatt.

/Åsa

[Jullan]

Hej igen,

Läggningen idag gick som smort! Han var såååå trött, hade fullt sjå med att få honom att skratta lite innan läggdags. Satt i sin babysitter och höll på att somna efter gröten "stackaren".. Lade honom vid 18:50, solfjädrade honom lugn (kanske max en minut) men han var absolut inte helt stilla eller ens helt tyst (gnällde lite) när jag ramsade mig ut ur rummet och ända upp i trappen. Sedan började vi stöka med middagen direkt i köket och hörde inte ett pip nerifrån hans rum. Skulle säga att han sov 18:55 som en liten gris!

Angående hans daglurar, funderade faktiskt på om jag kunde ha 1+1,5+30 istället och ta bort 45-minutaren? Detta pg a att hans sovpass verkar vara mera naturliga på 30min respektive 1h. Vill gärna behålla 12 timmars natten ändå. Kan inte det funka tror du, han är en liten tröttis och det känns som att han kan behöva 15 tim?

Ang natten, förstår jag dig rätt om jag bara ska ramsa när han är ledsen? Inte om han bara vaknar och blir arg för att han inte kan somna om? Är inte risken att han kanske bara eldar upp sig om man inte svarar honom på ngt sätt?

[Jullan]

God morgon,

Natten gick bra fram till vargtimmarna. Han var vaken mellan 00:30-01:00 och mellan 02:50-03:20. Båda gångerna somnade han om själv till slut utan att vara ledsen eller att jag ramsat en enda gång.
Men sedan vaknade han 05:35 precis som han alltid gjort. Först gnölar han lite och stökar runt men är inte ledsen. Efter ca 40min går jag på toaletten och ramsar vid hans dörr x6 för att tala om att det fortfarande är natt. Han lyssnar och får en bekräftelse. På vägen tillbaka till min säng ramsar jag igen x4 för då är han ganska irriterad. Gnyr lite och blir sedan tyst.
Fem minuter senare är han igång igen, då är klockan 06:35. Ramsar ganska högt och bestämt utanför hans dörr. Han lyssnar kanske men blir inte helt tyst. Ramsar igen x4, blir nästan helt tyst, bekräftar och går därifrån.

Fem minuter senare är han ganska arg, skriker. Eskalerar hela tiden och 06:45 är han väldigt upprörd. Ramsar igen x6, väldigt högt och bestämt den här gången. Han blir tyst. Bekräftar men hinner knappt lämna hans dörr förrän han riktigt vrålar och är halvt "hysterisk".
Ramsar igen efter några minuter och det går inte fram alls, han vrålar bara ännu mera. Nu börjar han låta ledsen... Sedan håller han på så i vågor, mattas av, ökar igen osv ända fram till någon minut innan 7 då han blir lite tyst och drar efter andan och jag och sambon kliver in och deklarerar GOD MORGON!
Lillplutten ligger upptrykt i ena hörnet av sängen, ligger på sidan med ryggen upp mot spjälskyddet. Ansiktet vått av tårar och snyftar. Blir inte alls glad av att se oss och jag kände mig i den stunden inte som världens bästa förälder. Tyckte faktiskt att det var riktigt jobbigt sista halvtimmen/timmen. Min sambo frågade vad det var för skillnad på den här metoden och 5-minutersmetoden... Jag svamlade något om att här får han sina frågor besvarade och man uppärksammar hans skrikande osv osv men jag kände nog just då att jag inte riktigt lät övertygande.
HUR ska jag hantera dessa sista timmar av natten? Det var dessa jag i första hand ville komma till rätta med när jag startade kuren, vargtimmarna och hans daglurar i vagnen. Nu när han skulle sova kl 09 blev han hysterisk igen och tokgrät i vagnen. Jag solfjädrade för att han skulle ligga stilla överhuvudtaget och när han coolat ner sig lite vagnade jag snabbt, ramsade x4 medans han fortfarande var vaken och gnydde och efter det somnade han. Det tog sammanlagt 6 minuter.
Känns inte så bra idag....ska hans dag verkligen behöva börja med att han är så där olycklig? Dom två timmar han varit uppe mellan 7-9 har han varit sitt vanliga gnälliga jag, för egentligen har han ju inte sovit flera timmar per natt än vad han brukade göra innan kuren. Drar man bort hans vakentid i natt fick han ihop 9,5 tim totalt.

Usch, hur kommer jag vidare. Självförtroendet har fått sig en knuff..

[Kantarella]

Hej Jullan

Tålamod nu! Ni har "bara" genomgått tredje natten på kuren - som är en process och tar sin lilla tid. Det är inte bara att trycka på en knapp och få en quick-fix.
Ni har skött er utmärkt hittills, fortsätt så! Vargtimmen kan ta tid att få ordning på. Men nu är ni inte ens igenom kurdygnen, än mindre uppföljningsveckan. Nu har jag grälat färdigt....

Sonen lyssnar på ramsan vilket är kanon. Nu är resten bara en transportsträcka. Dags att införa en handlingsplan som gäller i vartimmarna. Ett förslag:

Pangramsa vid första pip = mota Olle i grind och tala om att morgonen INTE har kommit än. Tänk dig att klockan är 2 på natten så blir det lättare rent psykologiskt. Det är så lätt att själv hamna i fällan att "men vaddå, det är ju snart dags att gå upp". Men DET vet inte pojken och behöver besked om att på natten sover alla som grisar.
Avvakta sedan. Å avvakta och avvakta. Skulle han "fastna" i nån sorts evig klagosång som vare sig går upp eller ner så kan du påminna med en ramsa*4. Men där slutar trafiken.
Efter detta kan man välja att själv gå och lägga sig igen och somna - vilket är det bästa - och alltså ha det tyst omkring, ELLER sätta igång med husljud ELLER dra på Mozart på hög volym. Det skapar en ridå mellan dig och barnet där du får nogot annat att tänka på och på så vis släppa överkoncentrationen och barnet får något annat att lyssna på än sin egen klagosång.
Blir det krisläge = störtledsen pojke - gå in och lägg tillrätta, ramsa sedan ut. Detta bara 1 gång/uppvak.
Införskaffa sedan en väckarklocka som ringer varje morgon vid den tiden det är tänkt att sonen ska gå upp. Då lär han sig snart att när klockan ringer kommer mamma och pappa och dagen har börjat. Vaknar man och klockan INTE ringer så är det fortfarande natt.

Lite feedback:

Men sedan vaknade han 05:35 precis som han alltid gjort. Först gnölar han lite och stökar runt men är inte ledsen. Efter ca 40min går jag på toaletten och ramsar vid hans dörr x6 för att tala om att det fortfarande är natt.

Här ska du alltså pangramsa så fort du hör honom vakna till.

Fem minuter senare är han ganska arg, skriker. Eskalerar hela tiden och 06:45 är han väldigt upprörd. Ramsar igen x6, väldigt högt och bestämt den här gången. Han blir tyst. Bekräftar men hinner knappt lämna hans dörr förrän han riktigt vrålar och är halvt "hysterisk". Ramsar igen efter några minuter och det går inte fram alls, han vrålar bara ännu mera.

Här ramsade du en arg, förbannad och irriterad pojke. I det tillståndet "biter" inga ramsor i världen. Ilska måste han få ur sig, precis som vi vuxna. Vi vill inte ha en klapp på huvudet när vi är förbannade, eller att någon talar om för oss att vara tysta eller dylikt. Vi vill agera ut den och barn är gjorda av detsamma som vi. Ramsa bara OM ilskan går över i ledsenhet.

Lillplutten ligger upptrykt i ena hörnet av sängen, ligger på sidan med ryggen upp mot spjälskyddet. Ansiktet vått av tårar och snyftar. Blir inte alls glad av att se oss och jag kände mig i den stunden inte som världens bästa förälder.

Ha målet framför ögonen och minns VARFÖR du började allt detta. För att din son skulle få somna, somna om och sova så gott och tryggt natten igenom i sin egen säng. Vägen dit är inte spikrak och det du gör är faktiskt något gott för sonen. Han behöver sin sammanhängande sömn för att orka leva, utvecklas och utforska världen. Han behöver sin sömn för att hjärnan ska få vila och kroppen få växa. Sen kan man tycka att vissa situationer ÄR jobbiga och det är de, men du måste behålla perspektivet och minnas vad du ville ha ut av detta från början. Sen kan jag också trösta dig och säga att så här jobbigt blir det med största sannolikhet inte igen - så länge du backar så att sonen kan göra framsteg samt upprätthåller attityden av självklarhet.

Nu när han skulle sova kl 09 blev han hysterisk igen och tokgrät i vagnen. Jag solfjädrade för att han skulle ligga stilla överhuvudtaget och när han coolat ner sig lite vagnade jag snabbt, ramsade x4 medans han fortfarande var vaken och gnydde och efter det somnade han. Det tog sammanlagt 6 minuter.

Bra jobbat. 6 minuter är minsann snabba ryck skulle jag säga. Du gjorde precis rätt - han var ledsen, du agerade därefter och han tog tacksamt emot det. Eller hur?

Ni är jätteduktiga. Snart är ni i mål - det väntar bakom hörnet!

Kram
/Åsa

[Jullan]

Hej,
Ja, jag kanske blev lite otålig... Han är verkligen ingen glad och rosig lite pojke som sprudlar idag. Han är kinkig, skrikig och väldigt "rastlös". Trött som vanligt efter att ha sovit alldels för få timmar på natten

Lite funderingar;

1. Det går inte och man ska inte ramsa en förbannad son, men vad är skillnaden mot 5-minutersmetoden om han bara får skrika sig trött? Hur förklara för sambon (som inte är delaktig i kurningen) att jag gör detta med sonens bästa för ögonen när jag faktiskt tycker att det gör ont i hjärtat att höra honom skrika sig trött? Vad ska jag göra när utbrottet börjar klinga ut? Ska jag bekräftelseramsa då?

2. Nu på 1,5 tim luren somnade han efter tre tillrättaläggningar med kort vagning och ramsa, det tog ca 12 minuter och han var aldrig ledsen. Ska jag nu låta honom sova 1,5tim och använda marginalkvarten? Tänker jag rätt då?

3. Hur tycker du att jag ska göra med fm luren som jag schemalade på 45 min fast sonen nog har en naturlig sömnrytm på 30min? Behålla eller göra den till en 1tim lur? Svårt att veta om han egentligen har en naturlig rytm på 20, 45 min osv när han kanske varit ganska övertrött innan och därför fått en rytm på 30min? Men han har iofs sovit så sedan han föddes så han kanske inte är som majoriteten.

Men ok, tar nya tag och sikte på målet. Ska och vill verkligen hjälpa honom till en god och skön sömn som jag så väl vet att han behöver.

I morgon ska jag pangramsa i vargtimmen och sedan avvakta. Ingen mera kommunikation om han inte blir ordentligt ledsen.

Ska lyckas med detta...

[Jullan]

Kan tillägga att han vaknade av sig själv på middagsluren 5 minuter innan han skulle vakna enligt schemat. Jag försökte inte söva om honom då, kändes inte som någon idé. Med andra ord sov han totalt 1h 10 min istället för 1,5 tim.

[Kantarella]

Hej igen

Rosorna kommer när han börjar sova som folk. Jag skulle inte bli förvånad om det sker inatt.....

1. Jag skulle inte vilja säga att han skrek sig trött. Utan snarare är förbannad för att han faktiskt VILL sova men inte genast kan. Hans beteende i vargtimmen tyder på det - att han tjoade men svarade med tystnad på din ramsa. Och så vill inte riktigt sömnen komma och han blir arg. Vem skulle inte bli det?
Skillnaden mellan SHN och femminutersmetoden är att du faktiskt LÄR dig att tyda och tolka av sonens frågor. Vad är det han säger egentligen? Du ger honom sedan ett nöjaktigt svar eftersom du inte ger dig förrän han tystnar när du ramsar. En BVC-sköterska sa till mig en gång "att hos spädbarn finns det inget tyst missnöje". Du anpassar dig efter situationen, gör vad den kräver utifrån vissa givna ramar. Du förmedlar trygghet och lugn, att saker och ting är helt som de ska och genom din självklara attityd talar du om att så här snurrar världen. Jag 'är din ledare, guide och bästa vän i världen.
Med femminutersmetoden tröttar du ut barnet och låter det ligga där ensam och övergiven med sina frågor. Du bryr dig inte om ifall han är ledsen, gnällig, övertrött eller förbannad. Du går bara in och deklarerar att oavsett vad du känner så är det sovdags nu och ju snabbare du fattar det, desto mer skonsamt blir det för alla inblandade. Det kallas att ignorera folks känslor, att vara auktoritär istället för att vara en auktoritet. Visst lär de sig att sova - femminutersbarnen - men till vilket pris? Och på vilket sätt? Vad gör du om det krisar, om ungen verkligen blir hysterisk? Tar upp förmodligen och vad leder det till? Vargar, utdraget förlopp då du måste börja om osv. Du räddar barnet från en situation som faktiskt inte är farlig, du försätter det i krisberedskap, fast krisen lyser med sin frånvaro.
Jag tycker att du kan be din sambo att läsa kapitlen om säkerheten och lugnet i SHN-boken och biter inte det så kan du alltid be honom att ta över vargtimmarna framöver så ska du se att han inte är så pigg på att återgå till det som var innan. Och så ber du honom att ha lite mer förtroende för både dig och barnet
Ilskan går i alla fall över och oftast övergår det i ledsna frågor, du kan riktigt höra hur han ber om hjälp och det är först då som du kan ingripa - med en ramsa - som tacksamt kommer att tas emot. Och gör den inte det så har du krisverktygen att ta till. Och tystnar han inte under den ramsan ska du ge honom en separat bekräftelseramsa tycker jag - eftersom han har varit ledsen, men annars bakar du in bekräftelsen i påminnelseln. Är du med?

2. Där kunde du ha använt marginalkvarten för att få till 1,5 timmars sömn, eftersom det passet rymdes inom marginalkvarten. Men fall inte i fällan att det inte är någon idé att söva om när det är så kort tid kvar. Risken är att han aldrig hajjar att han faktiskt kan sova så skönt en stund till och att mamma har koll på läget och väcker mig när det är dags.

3. Jag skulle förkorta till en halvtimme och göra lunchluren 2 timmar. Men experimentera inte för mycket med schemat nu i kurtider - då sätter det sig aldrig och du förvirrar sonen. Och visst är det så att man kanske inte kan dra så många slutsatser av det tidigare sömnmönstret då sonen legat på minus läääänge.

Du kommer att lyckas med detta! Det VET jag!
You´ve got what it takes.

/Åsa

[Kantarella]

Hej igen.

Detta har Anna Wahlgren skrivit om SHN och femminutersmetoden i en annan tråd. http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ersmetoden

"Mitt mål är att Sova hela natten-kuren ska ersätta och försänka i glömska den såkallade femminutersmetoden - skrikmetoden, eller Controlled Crying Method, som den heter internationellt.

Varför det? undrar du kanske. Är det inte mycket enklare att låta barnet skrika sig till sömns några nätter, tills ungen själv kommer på att det är lika bra att sova? Verkar inte det du hittills läst om Sova hela natten-kuren väl så besvärligt som att stå ut med lite skrikande? Här ska 'vagnas', 'buffas, 'ramsas', upprättas schema och hållas rutiner - varför inte bara överlämna alltihop åt barnet självt?

För att förstå den stora skillnaden mellan skrikmetoden och Sova hela natten-kuren måste man förstå tesen om vargen. Man måste kunna försöka leva sig in i barnets överlevnadsågest, den som varit ens egen en gång.

Till skillnad från skrikmetoden lägger Sova hela natten-kuren ansvaret på föräldrarna. Det är de vuxna som ska hjälpa barnet i ro. Det är de som ska jaga vargen - överlevnadsångesten - betryggande på flykt och låsa honom ute. Det är de som ska garantera barnets överlevnad och mer därtill: ett gott liv, ett tryggt liv, med god sömn, fredad sömn, tillräcklig sömn - och en skön sömn, som lilla barnet snart formligen älskar att ta sig, trygg i sig själv att både våga och vilja sova så gott.

Principen för femminutersmetoden, som har sina rötter i 1940-talets USA, är att spädbarnen får skrika sig till sömns, medan föräldrarna tittar till dem var femte minut och talar om att de är där. Metoden lägger ansvaret på barnen själva att efter förmåga lugna ner sig. Den kräver starka nerver hos föräldrarna, som förväntas sätta sig över de beskyddarinstinkter som manar dem att störta sina nödställda små till undsättning.

Barnen somnar mycket riktigt förr eller senare, eftersom deras skrikande inte leder till något annat än uppgivenhet och utmattning, så skrikmetoden fungerar - förutsatt att föräldrarna är mäktiga att legitimera sin passivitet inför barnets mer eller mindre hysteriska förtvivlan.

Skrikmetoden har dock sina betänkliga brister:

1. Det obesvarade skrikandet skapar oundvikligen övergivenhetskänslor. För ett litet barn som inte kan överleva på egen hand betyder det livsfara att bli övergiven.

2. Den sömn, som följer på uppgivenhet, förtvivlan och psykisk utmattning, blir sällan djupt vederkvickande. Det gäller oss alla.

3. De allra flesta små barn som 'botats' med skrikmetoden sover alldeles för lite. Föräldrarna måste matta ut dem redan i vaket tillstånd. Föreståeligt nog vill alla helst slippa timmar av skrikande.

4. Den sömn, som barnen själva inte söker eller njuter, viker gärna för första bästa påfrestning som tandsprickning eller förkylning. Resultatet av Controlled Cyring Method är därför sällan bestående. Skrikmetoden får upprepas om och om igen.

Enligt Sova hela natten-kuren däremot får små barns frågor aldrig lämnas obesvarade. Deras oro för livhanken, fruktan för vargen, ängslan för sin obestridda hjälplöshet får aldrig förklinga ohörda.

För mig får inga små barn skrika alls. Det gör de ändå, som bekant, men den mängd frågor de ställer första gången, första kvällen under Sova hela natten-kuren, ska ha ögonblickliga och i ordets rätta mening betryggande svar - även om detta första svar kan ta sina modiga 20-45 minuter att förmedla till små barn som aldrig sovit bra (eller sovit alls, höll jag på att säga).

Små barn får vara på dåligt humör, de får vara ilskna och reagera med mindre ädla eder - men i min värld får späda och små barn INTE vara ledsna eller olyckliga. SMÅ BARN FÅR INTE BEFARA SIG ÖVERGIVNA EN SEKUND."

/Åsa

[Jullan]

Tack för dina uppmuntrande svar, ska ta dina ord till mig.

Hade precis en hemsk läggning som avslutning på den här jobbiga dagen. Lade honom och solfjädrade snabbt, ramsade mig ut. Blev tyst. Fem minuter senare börjar han gnöla och gny, eskalerar snabbt till gråt som låter arg. Jag avvaktar. När gråten efter kanske 4-5 minuter låter riktigt ledsen går jag in och lägger tillrätta, solfjädrar och han blir heeelt hysterisk. Kräks nästan. Jag buffar kort för att bryta. Solfjädrar sedan i flera minuter innan lugnet kommer till den lilla kroppen. Står kvar tills han nästan somnat då jag ramsar ut så jag vet att han fick med sig ramsan in i sömnen. Allt detta tog toalt 20 minuter. Snacka om bakslag från tidigare kvällars läggning. Men hela dagen har varit "fel", och kanske beror det på mig, jag vet inte?! Jag börjar tro att jag inte kan tolka honom rätt eftersom jag bevisligen inte ger honom dom svar han vill ha. Tycker det är svårt nu. Misstänker att det kommer att bli många uppvaknanden inatt, det brukar bli det när läggningen varit tråkig.

Mitt schema ser ut så här;

07:00 God morgon + amma
09:00-09:45 sova ute i vagnen
10:30 Lunch puré + amma
12:00-13:30 sova ute i vagnen
14:30 amma
16:00-16:30 sova i vagnen ute
17:30 gröt
18:30 nattslurk (amma)
19:00 God natt

Jag fattar inte när jag ska använda marginalkvartar eller inte?! Tycker inte boken tar upp det på ett tydligt sätt. Jag tror att jag har varit otydlig mot sonen med tiderna, ena dagen fick han sova mindre än 45 för jag väckte honom när han skulle vaknat enligt schemat. Sedan kom jag på att det kanske var fel och lät honom sova dagen därpå... Kan du tala om för mig en gång för alla hur det är bäst att göra? Och bör jag hålla det här schemat nu när jag börjat på det och eventuellt ändra senare?
Känns som om jag halkat av banan redan i början på kuren.

Tack för ditt stöd