Tuttenprat(6-åring)

Samtalsforum med barnen i fokus
mariapia
Inlägg: 57
Blev medlem: tis 12 jun 2007, 12:37

Inlägg av mariapia »

Godmorgon igen! :heart:

Jaa, jag får nog tänka över detta med samsovningen... Alla tre barnen somnar ju i sina egna sängar, men dom två minsta nattvandrar in till oss, och den största kommer också ibland :?
Jag har bara aldrig sett det som ett problem....., fast det klart att man ibland vaknar och det känns som att man blivit överkörd av tåget :)

Nåväl, om vi skulle göra en sova-i-egen-säng-hela-natten-insats nu då. Hur går vi tillväga då? Först bör vi naturligtvis tala om för barnen vad vi har kommit fram till, sen gäller det att man kniper dem helst innan de hinner in i vårt sovrum....., vilket betyder att man inte kan vara medvetslös...., följer med dem tillbaka och med en tydlig känsla av självklahet stoppar om dem och går ut igen, och upprepar vid behov. Skall man också använda en ramsa?, en för varje barn?

Hur gör man om dom kommer 06.00 när det är morgon fast "ändå natt"?, och dom inte kan somna om? Faktum är att inatt blev det så trångt att jag följde med mellanpojken in i hans rum och stoppade om honom och sedan gick jag tillbaka till mig, men när jag vaknade imorse så var han iallafall i min säng, och jag hade inte märkt att han kom.... :shock:

Mariapia :heart:
Mamma till tre älskade trollungar f. -98, -02 och
-04
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Hej
Jacob hadde förrut en period då han kom till oss på natten.
Jag bara reste mig upp ledde honom till hans säng igen och ramsade ut.Sa inget annat alls.
Vi har samma ramsa till både Jacob och Liw.
Det kommer säkert att bli en eller två nätter då det blir mycket frågor och man måste vara beredd på att stålsätta sig för att inte börja diskutera hit och dit.
Har lite bråttom så jag skriver lite mer senare

kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

......hej igen :)

Kommer barnen in till er klockan sex så gör precis som på natten.Det ska vara natt så länge som ni bestämt.Allt annat spring är inte tillåtet.(om man inte ska på toa då)
Har ni inte väckarklocka så rekomenderar jag det verkligen.Då vet dom när morgonen börjar och kan lugnt ligga kvar tills den ringer.

kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

...hm,jag igen.känner mig lite jobbig nu .... :shock:
Märker ni inte att barnen kommer på natten skulle nog jag sitta vakt utanför och haffa dom direkt.
Agera polis helt enkelt =;


Ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
mariapia
Inlägg: 57
Blev medlem: tis 12 jun 2007, 12:37

Inlägg av mariapia »

Hej Ulrika!

Tack för så snabba svar :heart: Hur länge har ni natt på helgerna?

Jag och min man får nog ta oss en funderare på detta.... Just nu är jag fortfarande sjuk och skall man genomföra så måste man ju vara på topp :) Men jag blir lite sugen..... :)

Mariapia
Mamma till tre älskade trollungar f. -98, -02 och
-04
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Hej mariapia :)
Vi har natt till Jacob 19.30-6.30 och 18.30-6.30 till Liw helg som vardag.
Någongång har Jacob varit vaken till klockan 20 om det varit något speciellt men då har han varit så trött så man nästan fått bära honom till sängen :wink:
Tänk bara på attityden när ni ska genomföra "kuren".Jag lovar,det blir så mycket bättre sedan.Och tänk vad era barn kommer att tycka det är skönt när dom vaknar på natten och bara kan vända på sig och somna om istället för att vakna till och gå in till er för att somna om.


Kram
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
mariapia
Inlägg: 57
Blev medlem: tis 12 jun 2007, 12:37

Inlägg av mariapia »

Hej igen Ulrika och tack :heart:

Får fundera och prata lite m. min man... :) , OCH försöka bli frisk :) Får rapportera såsmåningom..
Mamma till tre älskade trollungar f. -98, -02 och
-04
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Jag vill också skrämselpropagera. Jag sov mellan mina föräldrar tills jag var 11. Och det var inget kul, inget mysigt och ingen bra sömn. Och absolut inte av trygghet! Det vara BARA en ovana, jag gick helt utan medvetande. Jag sov bättre borta än hemma, tillslut. Jag är fortfarande sur att ingen av dem bröt vanan i tid, det hade gått så lätt att bara vända mig i dörren. När jag efter ett säsongskort i slalombacken äääntligen sov som en sten hela nätterna var det en stor lättnad.
mariapia
Inlägg: 57
Blev medlem: tis 12 jun 2007, 12:37

Inlägg av mariapia »

Hej1
Min 6-årings(el. blivande i juni) beteende har eskalerat till det sämre... Han retar gallfeber på hela familjen. Tutten- och bebisspråket är kvar, och han använder det samt grimaser och fula tecken och ord(när han blir arg(vilket är rätt ofta) och sätter hela familjen i gungning, samtidigt som hans enormt fina sidor också finns där. När han vaknar på morgnarna tex så börjar han redan i sängen med att retas, han kittlar sina syskon fast de sover och pratar högt. Som ni förstår så har vi inte tagit tag i sovningen ännu, utan barnen nattvandrar fortfarande till oss. fast man ber honom att sluta så hjälper det inte det minsta, inte heller att man ber honom gå in på sitt rum. jag får ta ett bryskt tag om hans hand, och leda in honom på sitt rum. Lämnar jag honom där och förklarar vänligt men bestämt att man ligger tyst till det är morgon så kommer med full kaft och upprepar hela registret. Det resulterar i att jag får stå som en polis utanför. Nu på morgonen vaknade han 05.38 och började kittla storebror och prata högt. Jag fick ta ett bryskt tag om hans arm och gå in på hans rum, och sen la jag mig med honom och sa att det är fortfarande natt så vi ska sova mera. Han vrider och vänder och vill gå ner, jag säger nej. Till slut börjar han prata högt, och jag blir bara så arg att jag kniper till om hans mun på ett bryskt sätt. Usch, det är helt fel och oacceptabelt, men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Min pojke blir såklart arg och säger fula ord, jag går in till min man och säger att han får hjälpa mig. Han tar med honom ner och sätter på en film. sen sover vi andra vidare en stund.. Nu sitter storebror och mellanbrorsan vid tv:n, men mellanbrorsan kan inte låta bli att reta storebror så pappan måste sitta emellan!!! Så här har det varit ett längre tag, han bara provocerar. Nyss så gick pappan upp med honom på rummet för att han inte kunde låta bli att retas. det hela eskalerade efter vår sjukdomsperiod på 4 v(influensa, lunginflammation, öroninflammation utspritt bland familjemedlemmarna) Nu har vi precis återhämtat oss från magsjuka. Hemma leker han aldrig med något själv, förut så byggde han mycket med lego, men inte nu. Vi har påskpysslat nu i dagarna, och det älskar han, likaså tycker han om att spela memory. På morgnarna bäddar han sin säng, dukar av och fram, sätter på ngn tvättmaskin då och då samt hjälper till att laga mat. Han har inget eget jobb vilket jag har tänkt på länge men inte fått till... Krafterna går åt till att skilja barnen åt när de bråkar känns det som.
På dagis är han en lugn och stabil kille som det aldrig är ngra konflikter kring. Han är dock väldigt blyg, och han har varit på gymnastik ngra ggr m. en dagiskompis, men då har han först inte vågat gå in, utan stått utanför ibörjan(när han väl kommit in har han varit med.
Nu hör jag honom nerifrån: han härmar sin lillasyster, men hon brydde sig inte. Annars är det så att hon skriker sluta, och sen slår till sin bror för att hon blir så arg, och det värsta är att jag känner mig lika arg ibland och har svårt att vara "en klippa". Jag säger då att - Man slåss inte, man klappar fint. Nu får ni krama om varandra. Lillasyster är då så arg att hon vägrar, ibland springer hon därifrån. Mellanbror står ofta med utsträckta armar och en "fjantmin" som gör att lillasyster blir ännu argare. Usch, vi har verkligen också tappat glädjen med barnen här hemma, jag är jätte-sugen på att ringa Annas hjälpakut.. Vi skrattar alldeles för lite, vi har kört kittel-monstret ibland på kvällarna och det älskar mellankillen, ja egentligen alla barnen, men ibland går det också överstyr, att det blir för häftigt. Ja jag borde kanske skrivit på klagomuren istället... Nu kom han upp till mig och satte sig. Han provad systers klippdockor i 2 min, sedan sa han att han var arg. -Varför är du arg, sa jag. För att du ska komma ner, sa han. Jag kommer snart, är inte riktigt klar än, du kan väl gå in och bädda och dra upp persiennerna så länge, sa jag, men det ville han inte... och tog lillasysters glittersko istället, och retas.....

Hälsningar Mariapia :(
Mamma till tre älskade trollungar f. -98, -02 och
-04
Ewa
Inlägg: 4900
Blev medlem: tis 04 apr 2006, 14:45

Inlägg av Ewa »

Hej!

Vet du, att jag tror att en stor del av era bekymmer grundar sig i det här:
När han vaknar på morgnarna tex så börjar han redan i sängen med att retas, han kittlar sina syskon fast de sover och pratar högt. Som ni förstår så har vi inte tagit tag i sovningen ännu, utan barnen nattvandrar fortfarande till oss. fast man ber honom att sluta så hjälper det inte det minsta, inte heller att man ber honom gå in på sitt rum. jag får ta ett bryskt tag om hans hand, och leda in honom på sitt rum. Lämnar jag honom där och förklarar vänligt men bestämt att man ligger tyst till det är morgon så kommer med full kaft och upprepar hela registret. Det resulterar i att jag får stå som en polis utanför. Nu på morgonen vaknade han 05.38 och började kittla storebror och prata högt.
Han är STOR nu - vet han och undrar han över. Men han söker ER ledning konkret i handling att visa honom (och övriga syskon) skillnaden mellan att vara bebis och sova i mammas och pappas sängar och att vara stor och sova i egen säng, och ha ett eget nattliv. Och därför frågar han om och om igen. Tills han får ett, för honom, tillfredsställande svar. Och det har han uppenbarligen inte fått ännu.

Jag föreslår att ni sätter er med barnen och berättar att fr o m NU när ni är SÅ HÄR STORA, så sover alla i sina egna sängar, hela natten, tills klockan ringer. Det gör ALLA människor, när man blir så här stor. För handen på hjärtat - det låter inte som någon av er sover särskilt gott. Gjorde du det tror jag också att du skulle få bättre ork att svara på hans frågor om dagarna. Anna och Blomman har ju tidigare här givit dig goda råd kring när han retas eller bråkar. Genomför det, och låt det inte gå så långt att ni går och blir irriterade allesammans. För då försvinner lusten och orken. Ta tag i det direkt, varje gång det uppstår - och få sedan lust och energi åt att jobba, springa omkring ute, komma överens om arbetsuppgifter hemma, skratta och busa tillsammans. Men börja med sömnen - tycker jag - för då kommer orken och lusten till det andra också.

Kram Ewa :heart:
Mamma till Stora guldklimpen född april -04 :heart: & Lilltufsan född feb -06 :heart:
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Hej :)

Precis som Ewa skriver tror jag att ni MÅSTE börja med att få iordning på nätterna först.
Här är tråd för för äldre barn:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=4

Var verkligen benhårda och framför allt inte försöka förklara och diskutera nattetid.Utan på natten sover man och ramsa endast.Reser han sig ur sängen så ta handen och led tillbaka.Tryck till och ramsa ut.Det kommer säkert att ta ett tag första natten innan han förstår att ni verkligen menar allvar.Men tänk så mycket bättre det blir sedan....
Sen rekomenderar jag tråden om 6-års krisen som hjälpt mig otroligt mycket. :wink:

Styrkekram från ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

ulrikaj skrev:Sen rekomenderar jag tråden om 6-års krisen som hjälpt mig otroligt mycket. :wink:
Läste inte första sidan i din tråd förrän nu att du redan läst tråden om 6-års krisen. :oops: :oops:
Men som sagt,ta det här med sömnen först och främst så att ni alla får krafter och ork till att ta tag i det andra sedan. :wink:
Kom ihåg att det är ni föräldrar som ska visa och lära.Ju förr desto bättre.

Kram igen från ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
mariapia
Inlägg: 57
Blev medlem: tis 12 jun 2007, 12:37

Inlägg av mariapia »

Hej Ewa och Ulrikaj och tusen tack för att ni svarat :heart: Imorse kändes allting jätte-jobbigt, mellankillen var så uppskruvad att han inte kunde varva ned, och det är ofta så med honom, även när han blir arg, att han fastnar i ett beteende som han inte kan bryta, och uppenbarligen inte vi heller :( . Så fort han gick ut ur sitt rum så sökte han upp lillasyster el. storebror för att retas. Vi bestämde vid frukostbordet att vi skulle åka till badhuset och bada. Men sen så körde han igång med detta ret, och vi kunde knappt göra oss klara för det fanns ingen hejd. Han skulle plocka ihop på sitt rum några saker som gått sönder när han fick gå för sig själv(han kastar ofta saker i golvet då)men han gjorde inte det, så då fick vi säga att han tyvärr inte kunde följa med om han inte gjorde det, och ett tag såg det ut som att han skulle bli hemma. Det värsta är att vi vuxna som ska vara stabila och agera trygghet i dessa stuationer inte är det. Idag kände jag att förvirringen var total. Min man la sig i sängen och grät nästan för det var inte kul när han for runt alldeles uppskruvad och bara retades, hela familjen blir upp och ner. Storkillen och lillskruttan frågade hur vi skulle göra, och min man och jag visste varken ut eller in, skulle mellisen få vara hemma från badet?, vem skulle isåfall åka med av oss två?, skulle storisen få ha en kompis med sig? Vi kände bara för att strunta i allt, men det kan man ju inte göra.. Sen är det så att alla barnen är väldigt stingsliga och har kort stubin, antagligen efter oss föräldrar :( . Skulle vilja att de var lite mer tillåtande gentemot varandra, hur övar man på det, är det någon som har nåt bra tips :?: :?: :?: Vi kom iallafall till badhuset och hade kul, då är det aldrig ngt "tuttenprat". Jag tror att ni har rätt i att vi måste börja att ta tag i sovningen! Jag är verkligen jätte-glad för att ni svarar :heart: :heart: :heart: Det är så skönt att känna att man har "likasinnade" att prata med. Tack
Återkommer, hälsningar Mariapia
Mamma till tre älskade trollungar f. -98, -02 och
-04
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Hur går det för er?
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Har tänkt på er.
Undrar som TorpSara hur det går?

kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"