SHN, för äldre barn - fråga

[Trollet1969]

Tack

[Trollet1969]

Godförmiddag

Inatt var det (ytterligare) en konstig natt. Anton gick och la sig 19.30 precis som han brukar, inga konstigheter vid läggningen utan natti natti och han låg där inne och småpratade för sig själv som han brukar i ca 10-15 minuter innan han somnade.

Kl 00.00 vakande han och jag låg och lyssnade och avvaktade, avvaktade och avvaktade tills jag till slut gick in och solfjädrade 10 sekunder och därefter lämnade hans rum med ramsan x 4. Funkade kanon. Han somnade om och kl 04.00 var det dags igen, då avvaktade jag dock utan att gå in för han grät inte upp sig till ett olyckligt gråt utan han var bara uttråkad och förbannad och det är helt ok. Höll på så till ca 04.30 sen var det tyst.

Kl 06.00 började han gnälla igen men jag inte in i hans rum denna gång heller, han var bara f--bannad. Till slut lugnade han sig och han låg och smågnällde till 07.15 då jag gjorde godmorgon och använde mig av marginalkvarten.

Men åter igen så känns det som om vi är tillbaka i utgångsläget - som det var innan vi kurade Anton och jag får smått panik ska jag ärligt erkänna.
Jag har fått ganska stora sömnstörningar sedan denna tid (som väldigt många andra föräldrar ....) och en sådan natt som var så blir det inte mycket sömn. Sen den 21/12 har han bara sovit 3 hela nätter, övriga har han bråkat.

Kan tillägga att innan jag gick in och solfjädrade kl 00.00 så ramsade jag ca 10 minuter utanför hans dörr men det blev bara värre och värre. Han lyssnade inte på den överhuvudtaget utan det som hjälpte var krisverktyget, soljäderna.

Ska jag/vi bara fortsätta i samma anda och hoppas på att själv kommer på hur skönt det är att sova eller ska jag göra något annat?

Kramis från mig

[miar70]

Hej

Inte panik nu, du jobbar på så bra

Du skriver att du stod utanför och ramsade i tio minuter innan du gick in... Jag tycker du ska ligga kvar i sängen (om du inte ligger alldeles för långt bort) ramsa en "nu är det nog" ramsa och sen stoppa i öronproppar och sova! Låter kanske frankt, men det är flera som använder öronproppar här, och de stänger INTE ute allt ljud, och riktiga frågor hör du!
OM det blir verklig kris DÅ solfjädrar du, men du ska inte vänta på hans godkännande när du ramsar; utan en ramsa, pang bom, och sen har du gjort det du ska!
Och han VET och KAN sova, så hamna inte i solfjädersträsket nu
Det finns en bra tråd "olika träsk att inte hamna i" ska försöka leta fram den till dig

Skickar dig ännu en länk, om tidiga morgnar, tror du kan hitta mycket matnyttigt där!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13586

Det här ska vi fixa!

Kram Mia

[miar70]

Träsktråden:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?p=91777

[Trollet1969]

Hej igen!
Men hur gör jag när han inte slutar gråta olyckligt? Ska jag bara lämna honom ändå gråtandes?

Kram Lena

[annawahlgren]

Han ska ha svar på sina frågor. Det är aldrig "gråten" som ska ha sista ordet.

Jag skriver "gråten" inom citationstecken för att peppa dig att lyssna, lyssna noga, lyssna av Vad är det han försöker säga "Gråt" är ungefär lika luddigt som "ord". Vad är innebörden

Det är inte så säkert - eller ens särskilt troligt - att han försöker tala om att han är olycklig

Betydligt troligare är att han antingen ställer en fråga - den gamla vanliga: "Kommer vargen och tar mig nu " - eller ger uttryck åt en reaktion, efter det att du har gjort någonting (eller inte gjort någonting).

I läxa får du alltså att:

lära dig lyssna, bättre och mera, så att du kan tolka hans frågor / budskap och agera (eller inte agera) därefter;

se till att ramsan alltid får sista ordet. Den betryggande, bekräftande ramsan (som dras ihop i ett svep med påminnelsen, så fort han tystnar under densamma) r vad som ska följa med honom i sömnen. Inte hans "gråt" (som han i så fall vaknar med likadant).

Och det måste få ta sin tid - bådadera Med små barn kan man inte ha bråttom.

[miar70]

Hoppas natten blir bra
Kram

[Trollet1969]

Tack Mia
Vi får hoppas på det, han har redan vaknat en gång och var jätteledsen....

Kram

[Trollet1969]

Precis när jag skickade mitt tidigare svar så vaknade han igen .
Fattar inte vad som hänt. Han låter jätteolycklig....
Kram

[miar70]

Hur har natten varit?
Kram Mia

[miar70]

Hej igen!
I väntan på att höra hur det gått för dig, klistrar jag in den här texten som AW har som avlsutning i lathunden:

"""""Det gick så bra i början. Kuren funkade jättefint. Lina, åtta månader, sov längre och längre för varje natt. Men nu efter nionde natten verkar det som om vi är tillbaks där vi började. Hon vaknar var och varannan timme och skriker. Vad gör vi för fel?"

"Antingen har hon fått ett "återfall" - ungefär som bantaren som börjar jättebra, går ner fem kilo och sedan plötsligt vräker i sig en hel tårta. Det är som om de små barnen ville göra en sista djupdykning i hur det var förut, innan de för gott kan ta farväl av eländet och gå in för ett bättre liv. Eller också har ni "fastnat". Ni ger besked i oändlighet, fastän hon mycket väl vet vad som gäller. Ni måste inse att ni stör henne med varje onödigt ingripande. Känn lite mer förtroende för henne! Buffa inte mer, utan odla ramsan till fulländning! Och coola ner er. Tänk på att det är fruktansvärt ansträngande för alla människor och alldeles särskilt för små barn, som inte kan säga ifrån - att bli föremål för oupphörlig, aktiv uppmärksamhet (överkoncentration). Det är som om du skulle sitta på värsta lyxkrogen och njuta en fantastisk gourmetmåltid, och någon, som inte åt själv, skulle sitta på andra sidan bordet och stirra oroligt på dig hela tiden: "Smakar det bra? Är biffen för blodig? Ville du haft den bättre stekt? Är den välkryddad? För mycket kryddad? Inte kryddad alls? Hur är grönsakerna? Krispiga? Sega? Kalla? Varma? Blaskiga? Hur är potatisen? Varför äter du inte av potatisen? Ska jag skicka ut potatisen? Vill du hellre ha potatismos? Skulle du tycka bättre om potatismos? Jag kan beställa potatismos! Är du mätt? Är det för mycket mat? För litet mat? Fel mat? Ville du hellre haft någon annan mat? Och hur är vinet? Surt? För kallt? För varmt? Hade du hellre velat gå någon annanstans?" Osv, osv... Till slut skulle du väl bara vrålat rätt ut i lokalen: "GÅ! Låt mig få äta i fred, för Guds skull!!" Det kan hjälpa att tänka er att ni har sjutton andra bebisar i rummet intill som vrålar för full hals. De behöver hjälp med att komma i ro, nu. När det jobbet är klart har ni arton kor som måste mjölkas, nu. Ni måste inse att det inte bara är lilla Lina, som ska gå från klarhet till klarhet. För att hon ska kunna (fortsätta) göra framsteg, krävs att ni gör baksteg, först. Sova-hela-natten-kuren är en process. Den genomför sig inte själv per inbyggd automatik, bara för att ni har påbörjat den. Ni måste aktivt backa tillbaka, varje dag och varje natt; ni måste steg för steg korta ner och inskränka era ingripanden. Så ta nya tag! Läs på och återgå till ordningen Framför allt: mota ut era egna vargar innan de ens kommer i närheten av lilla Lina. Någon enda gång mer!"""

Vad tror du om det här Stämmer det kanske in på er
Kram

[Trollet1969]

Godmorgon

Ler när jag läste texten du klippt in skriven av Anna - jag har surfat runt mycket på forumet senaste dagarna och lästen denna artikel i går,
den är helt underbar!! Dessvärre är det inte trafiken in till Anton som ökat,
snarare tvärtom. Inatt gick vi bara in en gång och då var klockan sex, han hade vaknade flera gånger innan men somnade om på egen hand efter 10-20 minuters gnyende/gråtande . Men vi var benhårda, lyssnade bägge två utanför dörren och kom fram till att han var arg inte ledsen.

Däremot kl 0600 i morse så skrek han upp sig så jag trodde att min lilla älskling skulle kräkas i sängen . Efter 20 minuter tog jag till ett krisverktyg - solfjädern, men det var inte en chans att få honom att lägga sig ner, han stod i spjälisen och höll krampaktigt fast mig som en liten gibbonapa, han totalvägrade att släppa taget. Tro mig att jag försökte att få honom i liggläge, men det gick inte.

Jag grunnade lite på det som Anna skrev i min tråd i går:

Han ska ha svar på sina frågor. Det är aldrig "gråten" som ska ha sista ordet. Jag skriver "gråten" inom citationstecken för att peppa dig att lyssna, lyssna noga, lyssna av Vad är det han försöker säga "Gråt" är ungefär lika luddigt som "ord". Vad är innebörden

I dessa fall när vi inte går in, vi ramsar inte för det blir det bara värre av så lugnar han sig i och för sig efter ett tag men han har ju inte fått någon bekräftelse på att vargen inte kommer?

Jag blir inte riktigt klok på hur jag ska göra! Ramsar vi blir det bara värre har jag konstaterat .

Ja ja, vi får fortsätta att hålla på! Är dock lite oroad över att det kommer just nu för vi ska börja inskolning på dagis på tisdag och han hade verkligen behövt att ladda sina små sömnbatterier innan dess.

Ska vi fortsätta på samma sätt som vi gjorde i natt? Hur gör vi med mornarna?

Kramisar i massa från mig

[miar70]

Godmorgon Lena!

Tack för rapport, och omjag ska vara ärlig (och de ska vi ju vara ) så tycker inte jag att det är ett jätteproblem ni har!
Barn vaknar och krånglar i perioder, även mina som sovit hela nätter nästa från start, har nätter då det skriks och vaknas!
Min femåring hade för några månader sen en nattvandingsperiod, då hon kom smygandes och slank ner i sängen min, så det var jag tvungen att ta itu med eftersom det snabbt blev en vana.
Min treåring har haft en omgång då hon vaknat och vrååålat på nätterna, ropat efter vatten och Gud vet vad, och den minsta kan också få för sig att ifrågasätta sömnens ordning med jämna mellanrum - MEN!!! skillnaden är att om jag inte haft AW-tänket i bakhuvudet är risken stor att jag hemfallit åt diverse "tröst" och krånglat till sakerna alldeles kolossalt Nu vet jag vad jag ska göra; en gång är ingen gång, då går jag in, kollar läget så det inte är sjukdom eller så, två gånger är defenitivt en dålig vana, och då backar jag, ramsar och överlåter sömnen till barnen!
Fnurrror är lösta på någon natt, och lugnet återställs!

Var nu noga med att ge en extra bekräftelseramsa när han läggs på kvällen, som följer honom in i sömnen, det är DEN och inget annat som får honom att somna! Befäst den än en gång, och gör så fyra-fem läggningar, trots att det frestar att låta bli när han är tyst och lugn, men du måste verkligen nå fram med ramsan nu, den är Verktyget med stort V och den du ska jobba med!
Han blir arg när du ramsar, för han väntar sig att du ska komma in! Efter tillräckligt mycket vrål och ilska har mamma kommit in, så då gäller det att vråla lite extra - han skriker dig TILL sig, inte FRÅN sig!

Har du använt dig av musik på morgonen?
Kanske vore det nåt för er...
Gå tillbaka i din tråd, så hittar du "handlingsplanen" för tidiga morgnar och bestämmer er för en strategi där!
Visst använder du klocka på morgonen? Se till att det är DEN och inte något annat som bestämmer när morgonen startar!

Oj, det blev lite långt och fladdrigt inlägg det här, hoppas du får ut nåt av det!

Kram

[Trollet1969]

Tack Mia!

Jag kanske överdramatiserar det hela och behöver tas ner på marken lite men att han endast sovit 3 nätter sen den 21/12 gör mig lite skakig.... men jag fortsätter i samma anda och ber till de högre makterna (SHN-kuren) .

Vi har aldrig slutat ramsa för Anton på kvällarna utan ramsan x 4 när vi går ut ur rummet. Nattningen tar ju under en minut och det är så skönt att höra att han blir lugn av ramsan. Det är därför jag inte förstår varför den inte biter på honom på nätterna, men jag kör på i samma anda så löser det sig nog.

Kramisar från mig

[miar70]

Jag kanske överdramatiserar det hela och behöver tas ner på marken lite men att han endast sovit 3 nätter sen den 21/12 gör mig lite skakig....

Nu har jag lite ångest, menade inte att förringa din oror och dina känslor, men ibland när man är mitt upp i saker och ting, kan man stirra sig blind på problemen och inte se skogen för alla träd
Det är precis två veckor sen den 21 december, och på dessa två veckor har han sovit tre hela nätter... alltså är det elva nätter han strulat - ingen evighet egentligen
Glöm inte att shn är en process, ett sätt att leva, något man måste jobba med kontinuerligt! Inte så att man kurar och sen sover barnet för all evighet tolv timmar per natt utan att vakna en enda gång - men det där kan du ju redan
Is i magen, mer förtroende för sonen och en handlingsplan för morgnarna, så är ni på banan fortare än du anar!
Kram