Erfarenheten har lärt mig att inte dra för stora växlar på en dags resultat, men lite kort kommer här en rapport i allafall:
Tänk - han kunde vara vaken i 2,5 timmar!
Vi lämnade på dagis i ösregn (lagom kul utevistelse för alla parter, men Gustav får i allafall ligga på rygg och titta på dropparna som faller ner i plasten ovanför hans huvud. Om det nu kan vara något intressant?), handlade lite och kom hem lagom för lite magläge på golvet och sedan bums ner i säng. Inga problem att sova 45 minuter. Eller i allafall nästan, för efter ungefär 40 började det pratas lite... Lite ensamlek på det och så gröt. Ingen jätteportion och inte blir det så mycket ersättning heller, men vi jobbar på det. Får kanske börja med köpe-gröt igen, för då har han ätit mer än av den hemmagjorda. Nåväl. Knappt två timmar vaken och så ner i säng. Somnar nästan bums. Vaknar efter en timme.
Pratar och konverserar. Är vaken rätt länge. Jag syr vidare och låtsas inte höra. Blir ganska gnällig efter 20-30 minuter, men somnar faktiskt om (JAAAA!!!! ). Misstänker att det är magen som pratar. Det blir längre mellan målen så här dags, men det tycker jag bara är bra. Då lär han sig att äta mer. Sedan somnade han aningen tidigare än vad jag egentligen hade tänkt, som sista lur. Det kan ju vara det långa uppvaket som gjorde det, så jag bryr mig inte särskilt. Vi får se när sista luren kommer att passa bäst.
Jag känner mig rätt hoppfull och skall jobba vidare med maten, först och främst. Gustav är mycket nere på golvet och förflyttar sig, precis som storebror, främst genom ålning bakåt. Idag har han äntligen vänt sig från mage till rygg - han har ju en fördröjning i och med höftledsluxationen och att han haft låsta höfter i tre månader. Men han är stark. Vi får många kommentarer om hur stark han är när han ligger på magen, med huvudet höööögt lyftat för att inte missa något. En snygg kille! Så klart att man blir stark när man sover på mage från dag ett, eller hur?
Storebror älskar honom och vice versa. De har något redan, som vi inte kan konkurrera med. Det händer att Waldemar bara behöver gå förbi, så skrattar Gustav sig nästan fördärvad. Då går Walle i spinn och börjar spela apa och skratten ljuder genom lägenheten. Walle älskar att ha sin bror i sängen, att krama honom, att ligga med honom på magen, att busa, att läsa, att ge honom leksaker... Jag trodde att allt skulle gå rätt bra, men det här? Det är en gåva från ovan.
Vi jobbar på!