Jag håller verkligen på att bli galen... Min yngsta son är 17 mån och sover aldeles för lite. Jag genomförde SHN-kuren för 12 veckor sedan, och den har gjort livet uthärdligt, men han sover fortfarande bara 11½ tim/dygn.
Det är som om han hade en biologisk klocka inställd på den tiden, sover han 10 tim natt sover han 1½ tim dag och sover han 10½ tim natt sover han 1 tim på dagen.
Nu har jag kämpat så länge (uppföljningsveckan pågår än känns det som..), jag lyssnar på hans ylande kväll, morgon och dag så nu är jag på millimetern att ge upp.
Jag lägger honom kl.19 och han ligger och ropar och ylar till ca. 19.30-19.45. Han vaknar oftast efter exakt 10 tim (5.30-45) och då pratar han och ropar JÄTTEHÖGT på mig "MEMMA!!!!!" Jag ömsom ramsar ömsom låter vara ifred, har försökt allt. Alla i familjen ligger vakna och lyssnar på detta, storebror är ju lättväckt vid 06-tiden.
Sen är han hur svår som helst att få att somna vid 12, sover som bäst 1½ tim men det kan lika gärna bli 1 tim.
I dag somnade han 11.45 och vaknade 12.35 och somnade inte om trots att jag gick och gick med vagnen. Så jag inbillade mig att nu kommer han vara jättetrött och gnällig men han är hur pigg som helst!! Och somnade han fortare på kvällen??? NEJ! Samma runtkastande som vanligt..
Ibland undrar jag om det är nått fel på honom eftersom han inte verkar ha nått sömnbehov.. För tilläggas ska att kinkighet och gnällighet är ytterst ovanliga egenskaper hos lillen, han är hur glad och pigg som helst! Äter som en häst och är igång hela tiden. Problemet ligger nog främst i att övriga i familjen har ganska stort sömnbehov..
Så vad tror ni kloka forumister, har vissa barn mindre sömnbehov? Och om inte, vad ska jag göra när inte ens SHN funkar på denne starke herre. Det börjar sätta sig på mitt psyke att jag inte lyckas ge honom hans sömn..
som är sååå viktig!!!
