Godmorgon 07.00-07.15
Frukost mellan 07.30-8.00
lunch kl.12-12.15 ( nån frukt på fm förstås)
Vila 13.00 ( 25min)
mellis 14.30
kvällsmat 17.30
välling och natti natti 19.00-19.15
Ingen sover nånsin hela natten!!
Jag tycker ditt schema ser jättebra ut - men tycker absolut inte du ska skära ner sömnen nåt mer! Däremot kanske middagsluren kunde vara 45 minuter, som är ett "bättre" sömnrytmpass än 25...
Men behåll 12-timmars natten, det är mitt heta tips
/Mia
Men behåll 12-timmars natten, det är mitt heta tips
/Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Jag har tänkt rapportera hela tiden men har kommit av oss lite
Nämligen sena fredags kvällen vid 21 fick lilla lilla flickan magsjuka!!!!!!!
hej hå, här kräktes det kaskader pang på bara, här varnas inget heller
Så denna natt blev ju så jobbig, pappan somnade med lillan vid 23tiden ca på madrass i hennes rum. Det gick ju inte att göra på annat sätt, hon var ju så hjälplös och panikslagen
Och gårdagen försökte vi återgå till vanligt liv igen med små undantag då.
Natten till idag som vanligt, somnade 19.10, vaknade nångång inatt, ledsen, ropar,ledsen ropar.....och jag ramsar. så till slut somnade vi igen, så det blev ett litet avbrott kan vi ju säga. men att låta henne vara kvar i hennes säng en sån här gång är ju helt omöjligt och omänskligt... tycker det gick bra ändå.
Kram
Nämligen sena fredags kvällen vid 21 fick lilla lilla flickan magsjuka!!!!!!!
hej hå, här kräktes det kaskader pang på bara, här varnas inget heller Så denna natt blev ju så jobbig, pappan somnade med lillan vid 23tiden ca på madrass i hennes rum. Det gick ju inte att göra på annat sätt, hon var ju så hjälplös och panikslagen
Och gårdagen försökte vi återgå till vanligt liv igen med små undantag då.
Natten till idag som vanligt, somnade 19.10, vaknade nångång inatt, ledsen, ropar,ledsen ropar.....och jag ramsar. så till slut somnade vi igen, så det blev ett litet avbrott kan vi ju säga. men att låta henne vara kvar i hennes säng en sån här gång är ju helt omöjligt och omänskligt... tycker det gick bra ändå.
Kram
VHGmamman
Äsch då, magsjuka - bläää 
Såklart blir det lite annorlunda när liten är sjuk, jag brukar också ligga på en madrass bredvid sängen när det är riktigt illa!
Bra att ni är på banan igen, bli inte förvånad om hon "frågar" lite extra nu, bara!
Krya på er
Kram Mia
Såklart blir det lite annorlunda när liten är sjuk, jag brukar också ligga på en madrass bredvid sängen när det är riktigt illa!
Bra att ni är på banan igen, bli inte förvånad om hon "frågar" lite extra nu, bara!
Krya på er
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Ja nog behöver vi krya på oss
Lilla kroppen har på nytt inatt kräkts en massa måste jag nog säga : och haft så ont i lilla magen och feber och riktig diarre. BLÄ Dette är inte lätt för en liten pigg flicka. ja vad gör man, det jag nu kan fråga bara, är hur kan det komma tillbaka??,
Vi sover med lillan på madrass ha gjort.
VHGmamman
Lite kur rapport från dagarna som varit 
Lillan varit magsjuk ett tag ,nu på bättringsvägen, hoppas vi (eftersom det tagit omtag 
), men hon är lite ängslig och bekymrad vid sänggåendet har varit sedan hon var sjuk, kan nog ha med det att göra, men vi försöker prata om andra saker, så det går bra när vi sedan lägger henne på plats i lilla mysiga sängen. Somnar av sig självt utan minsta pip.
"Vaknat" till några små perioder, ramsat enstaka gång, sedan tyst och somnat om själv
.Jag gick in till henne en gång då hon var så ledsen, solfjäder ramsa och sova. Lugn.
Dagarna har varit småkämpiga denna vecka, ingen större matlust, förutom igår som var bra, utan trött och hängig, gnällig och igår oxå förskyld och första dagen hos dagmamma. Inte lätt att vara så liten.
Tänk vad man lider med dom när dom är sjuka.
Men jag tycker ändå att sedan vi börjat kura så har allt blivit lättare, hon vet verkligen VART hon ska sova och ATT hon ska sova i sin egna lilla säng..HELA natten lång. Vissa nätter är ju mera bök-stök-gråt-gnälliga men aldrig att vi tar upp henne och våran flicka accepterar det. Hon är allt bra duktig våran älskling.
KRAM
Lillan varit magsjuk ett tag
,nu på bättringsvägen, hoppas vi (eftersom det tagit omtag ), men hon är lite ängslig och bekymrad vid sänggåendet har varit sedan hon var sjuk, kan nog ha med det att göra, men vi försöker prata om andra saker, så det går bra när vi sedan lägger henne på plats i lilla mysiga sängen. Somnar av sig självt utan minsta pip."Vaknat" till några små perioder, ramsat enstaka gång, sedan tyst och somnat om själv
.Jag gick in till henne en gång då hon var så ledsen, solfjäder ramsa och sova. Lugn.Dagarna har varit småkämpiga denna vecka, ingen större matlust, förutom igår som var bra, utan trött och hängig, gnällig och igår oxå förskyld och första dagen hos dagmamma.
Inte lätt att vara så liten.Tänk vad man lider med dom när dom är sjuka.
Men jag tycker ändå att sedan vi börjat kura så har allt blivit lättare, hon vet verkligen VART hon ska sova och ATT hon ska sova i sin egna lilla säng..HELA natten lång. Vissa nätter är ju mera bök-stök-gråt-gnälliga men aldrig att vi tar upp henne och våran flicka accepterar det.
Hon är allt bra duktig våran älskling.KRAM
VHGmamman
Nu har vi även provat att kura hemma hos mormor! Gjorde allt som vanligt innan, solfjäder en stund ut och ramsa, hon har ju hemma alltid varit tyst och somnat direkt, men inte hos sin mormor nu. Börjar efter 20 sek att gnälla och snyfta, provar att ramsa direkt utanför dörren, eftersom jag hör på snyftningarna att detta ej går över 
Tystnar 10 sek!!!!!
Sen GRÅT .
Så jag går in, solfjädrar faktiskt mellan 5-8 minuter, ja världsrekord!
Rummet är mycket stort och luftigt så jag ställer mig längst bort från lilla sängen, med handen för min mun och ramsar bestämt. jag låtsas att jag står utanför dörren och gör detta Sen drar ja igen dörren helt och väntar inne i lillans rum i ca 10 minuter. Hon somnar då sött.
Vaknar sedan vid halv ett och är vaken och gnällig fram till efter halv tre, ramsar 2ggr bestämt i rummet, vi sover där oxå,
Vaknar igen och ligger och sjunger glatt vid 06!!!!!!
jag vet inte om jag ska skratta eller gråta nu, eftersom klockan även skulle vridas framåt och vi får sova ännu mindre. (jag vill hem!!!) ja, dagen bjöds på strålande solsken så alla var glada och nöjda, även lilla mamman! 
Tystnar 10 sek!!!!!Sen GRÅT
.Så jag går in, solfjädrar faktiskt mellan 5-8 minuter, ja världsrekord!
Rummet är mycket stort och luftigt så jag ställer mig längst bort från lilla sängen, med handen för min mun och ramsar bestämt. jag låtsas att jag står utanför dörren och gör detta
Sen drar ja igen dörren helt och väntar inne i lillans rum i ca 10 minuter. Hon somnar då sött. Vaknar sedan vid halv ett och är vaken och gnällig fram till efter halv tre, ramsar 2ggr bestämt i rummet, vi sover där oxå,
Vaknar igen och ligger och sjunger glatt vid 06!!!!!!
jag vet inte om jag ska skratta eller gråta nu, eftersom klockan även skulle vridas framåt och vi får sova ännu mindre. (jag vill hem!!!) ja, dagen bjöds på strålande solsken så alla var glada och nöjda, även lilla mamman! VHGmamman
Jo, nog kan det vara lite äventyr att sova borta! Men jag tycker du löste det bra Konstigt nog lämnar man ofta attityden hemma nånstans Men det kan det vara värt, om man får umgås med släkten! Hoppas ni kommer på banan när ni kommer hem
/Mia
Konstigt nog lämnar man ofta attityden hemma nånstans Men det kan det vara värt, om man får umgås med släkten! Hoppas ni kommer på banan när ni kommer hem /Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Jo tack man gör väl det, omedvetet kanske. Men till saken hör att lilla flickan alltid varit lite ängslig, och mycket känslig för både små och stora ändringar. Och nu menar jag INTE skilsmässa och sånt utan vardagliga ting..
Hon var ganska sjuk en period och vi låg på sjukhus då hon bara var 3 veckor gammal, detta innebar mycket tröstande och bärande. Detta tror jag kan ha påverkat henne en del i hennes sätt. Alla har vi ju en personlighet som vi föds med och som alltid är med oss oavsett vi vill el inte och så är det väl även för de små liven.
Är vi borta , som nu då vi var hos mormor o morfar, vilket vi varit en del, så går allt jättebra, men fort det blir kväller så vill hon gärna hem och kan bli jätteledsen verkligen. Jag ser att hon tycker detta är jobbigt, nu har vi aldrig gått henne till viljes...självklart inte och kommer aldrig åka hem pga detta. Men jag undrar ju varför hon är så här.
Inskolningen hos dagmamman var ju katastrofal med sån ångest, hon grät i flera timmar där. Och jag ångrar mig så idag över att vi inte sköt upp det längre fram i hennes lilla liv, men nu är det så och jag kan tyvärr inte dra tiden tillbaka, tyvärr Nu går det jättebra dock.
Och alltid väldigt mammig har hon varit sedan bebis tiden, nu bättre. Men i stort så är hon väldigt känslig, för det mesta. Men nyfiken, social och pigg och glad...
Mycket pga detta så har vi ju nästan aldrig lämnat bort henne, mer än till mormor då, kan tilläggas att vi har ej så många nära som vi ser som bra barnvakter. Måste man lämna bort sina barn för att liksom öva??? Jag vill ju ha henne hemma, vi valde ju att skaffa barn för att vi hade den önskan ändå.
Hon hinner väl tids nog vara mera hos mormor mfl..
Nu tror du kanske att vi är världens otryggaste familj., men det är vi ju naturligtvis inte... Har du ngt tips på hur man kan hjälpa henne på traven? Vi tvingar ju henne aldrig göra ngt hon inte vill.
Hon var ganska sjuk en period och vi låg på sjukhus då hon bara var 3 veckor gammal, detta innebar mycket tröstande och bärande. Detta tror jag kan ha påverkat henne en del i hennes sätt. Alla har vi ju en personlighet som vi föds med och som alltid är med oss oavsett vi vill el inte och så är det väl även för de små liven.
Är vi borta , som nu då vi var hos mormor o morfar, vilket vi varit en del, så går allt jättebra, men fort det blir kväller så vill hon gärna hem och kan bli jätteledsen verkligen. Jag ser att hon tycker detta är jobbigt, nu har vi aldrig gått henne till viljes...självklart inte och kommer aldrig åka hem pga detta. Men jag undrar ju varför hon är så här.
Inskolningen hos dagmamman var ju katastrofal med sån ångest, hon grät i flera timmar där. Och jag ångrar mig så idag över att vi inte sköt upp det längre fram i hennes lilla liv, men nu är det så och jag kan tyvärr inte dra tiden tillbaka, tyvärr
Nu går det jättebra dock.Och alltid väldigt mammig har hon varit sedan bebis tiden, nu bättre. Men i stort så är hon väldigt känslig, för det mesta. Men nyfiken, social och pigg och glad...
Mycket pga detta så har vi ju nästan aldrig lämnat bort henne, mer än till mormor då, kan tilläggas att vi har ej så många nära som vi ser som bra barnvakter. Måste man lämna bort sina barn för att liksom öva??? Jag vill ju ha henne hemma, vi valde ju att skaffa barn för att vi hade den önskan ändå.
Hon hinner väl tids nog vara mera hos mormor mfl..
Nu tror du kanske att vi är världens otryggaste familj., men det är vi ju naturligtvis inte... Har du ngt tips på hur man kan hjälpa henne på traven? Vi tvingar ju henne aldrig göra ngt hon inte vill.
VHGmamman
Hej
Jag är den förste att skriva under på att barn är olika! Min Alice, som är mest jämngammal med din tös (2 år och 3 mån) är en känslig liten tjej. Hennes storasyster som är fyra är stabil som få, räds inget och har tjock hud Och så är det med alla mina barn, de är olika både inuti och utanpå! Så tråkigt (och jobbigt...) det skulle vara om alla var lika, eller hur?!?
Alice är t ex väldigt blyg, och jag skulle aldrig tvinga henne att prata med främmande, om hon inte vill - får hon ta sin egen tid på sig så brukar det mesta lösa sig! Däremot tröstar jag henne inte när hon är ängslig, lyfter inte upp henne och så. Jag går ner till hennes nivå, stöttar och lugnar, men förstärker inte oron genom att trösta eller tycka synd om henne! Men jag försöker heller inte vifta bort det hon räds, jag "paktar" med henne och vi kan tillsammans beklaga vad det nu månde vara (t ex var hon väldigt rädd för en bil som stod och vrålgasade när vi var ute och gick, då hukade jag mig ner bredvid henne och sa"ja, usch vad bilen låter högt, gamla skruttbil, kom så går vi förbi den så vi slipper höra det där skruttljudet..." och så tog jag hennes hand och gick vidare, och hon sa "uss, uss, dumma biiiil")
Här är en ypperlig tråd om paktande
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=4743
Jag använder mig av mycket social delaktighet, hon älskar att känna sig nyttig och oumbärlig, det får hennes självförtroende att växa
Har du läst den klistrade tråden om detta? Superbra är den, säkert får du massor med nya tips därifrån!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5385
Och inte behöver du lämna bort henne för att "härda" henne! Alice har sovit borta två gånger utan oss, en hos farmo och en hos mormor! Det finns ingen anledning om ni inte behöver det!
Och du - tänk inte på det som varit, det går inte att ändra på Man kan däremot lära av sina misstag, och det är aldrig för sent att ändra sig!
Jag tycker du gjort ett jättejobb
och jag hoppas allt fortsätter att gå bra för er
/Mia
Jag är den förste att skriva under på att barn är olika! Min Alice, som är mest jämngammal med din tös (2 år och 3 mån) är en känslig liten tjej. Hennes storasyster som är fyra är stabil som få, räds inget och har tjock hud
Och så är det med alla mina barn, de är olika både inuti och utanpå! Så tråkigt (och jobbigt...) det skulle vara om alla var lika, eller hur?!?Alice är t ex väldigt blyg, och jag skulle aldrig tvinga henne att prata med främmande, om hon inte vill - får hon ta sin egen tid på sig så brukar det mesta lösa sig! Däremot tröstar jag henne inte när hon är ängslig, lyfter inte upp henne och så. Jag går ner till hennes nivå, stöttar och lugnar, men förstärker inte oron genom att trösta eller tycka synd om henne! Men jag försöker heller inte vifta bort det hon räds, jag "paktar" med henne och vi kan tillsammans beklaga vad det nu månde vara (t ex var hon väldigt rädd för en bil som stod och vrålgasade när vi var ute och gick, då hukade jag mig ner bredvid henne och sa"ja, usch vad bilen låter högt, gamla skruttbil, kom så går vi förbi den så vi slipper höra det där skruttljudet..." och så tog jag hennes hand och gick vidare, och hon sa "uss, uss, dumma biiiil")
Här är en ypperlig tråd om paktande
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=4743
Jag använder mig av mycket social delaktighet, hon älskar att känna sig nyttig och oumbärlig, det får hennes självförtroende att växa
Har du läst den klistrade tråden om detta? Superbra är den, säkert får du massor med nya tips därifrån!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5385
Och inte behöver du lämna bort henne för att "härda" henne! Alice har sovit borta två gånger utan oss, en hos farmo och en hos mormor! Det finns ingen anledning om ni inte behöver det!
Och du - tänk inte på det som varit, det går inte att ändra på
Man kan däremot lära av sina misstag, och det är aldrig för sent att ändra sig! Jag tycker du gjort ett jättejobb
och jag hoppas allt fortsätter att gå bra för er /Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Lite vårrapport, har varit ganska bra och lugna nätter..fram tills inatt, då det togs igen med buller och brak. Mycket gråt och ledsen, "mamma" hela tiden!! jag fick lov att gå in två ggr och lägga tillrätta, sista gången så snorig så lilla näsan måste torkas.. Men då var jag lagom glad! mamma trött och arg!
Annars flyter det väl på som tidigare.
Annan fråga; vi skall åka till Grekland i mitten av maj vilket ska bli så skönt, men hur gör man enklast då med nattning osv??
Hur gör man med maten?? Finns det bra barnmat att köpa eller skall jag ta med från Sverige kanske? Ja det kommer jag nog delvis att göra, välling, vätskeersättning, godis och smått o gott.
Mycket gråt och ledsen, "mamma" hela tiden!! jag fick lov att gå in två ggr och lägga tillrätta, sista gången så snorig så lilla näsan måste torkas.. Men då var jag lagom glad! mamma trött och arg!Annars flyter det väl på som tidigare.
Annan fråga; vi skall åka till Grekland i mitten av maj vilket ska bli så skönt,
men hur gör man enklast då med nattning osv??Hur gör man med maten?? Finns det bra barnmat att köpa eller skall jag ta med från Sverige kanske? Ja det kommer jag nog delvis att göra, välling, vätskeersättning, godis och smått o gott.
VHGmamman