Vill försöka igen!

[elina]

Hej!
Jag och maken "kastade in handduken" för några veckor sedan och orkade helt enkelt inte fortsätta med kurandet, vi fick inte alls till det och tillsammans med annat som kändes jobbigt i våra liv just då så blev det för mycket för oss vuxna och sovandet ville inte alls fungera för vår lille son (nu sex och en halv månad). Jag flyttade honom till vår säng och han fick amma när han ville under natten, han blev så nöjd och situationen i vår familj blev mycket bättre. Givetvis så har detta nu gått överstyr så att han inte kan somna själv på kvällen och vaknar stup i kvarten och vill ha tutten, på natten är det ju OK men på kvällen är det lite drygt att känna det som att jag måste gå och lägga mig samtidigt som honom för att han ska kunna sova något så när... Dessutom måste ju lille sonen själv FÅ DEN SÖMN HAN BEHÖVER UTAN ATT VAKNA OCH VAKNA HELA TIDEN!

Nu börjar jag alltså läsa på igen om SHN-kuren, men jag känner mig så orolig och minns alla dessa skrik-kvällar och skrik-nätter... Jag vet att det är frågor från sonen, men det låter så otroligt mycket och han håller på sååååå länge. Ska det verkligen vara så? Anna pratar ju alltid om att inget barn ska behöva skrika, men han skrek - jag kan inte kalla det något annat... Jag tror att vi hade en god attityd och jä-lar anamma, men han kunde gasta i två timmar utan att somna. Jag tycker att allt i SHN-kuren och AWs Barnabok är sååå bra och vettigt men det känns så svårt att sätta igång med en ny omgång. Är det någon som skulle kunna peppa mig och ge mig en lite säkrare och tryggare inställning????
/Elina

[/LO]

Hej.
Det viktiga innan ni kurar är att ni vet vad ni gör, när ni ska vad och varför ni gör det.
Läs alltså igen och igen. Det är det bästa sättet att jaga bort sina egna vargar.

Har ni tittat på filmen hur Anna buffar? Finns här på forumet under kuren.

Första natten ska ni in i rummet och buffa så fort han piper. Buffningen ska vara så effektiv att han tystnar på två minuter. Sedan på med solfjädern i några sekunder (eller vad det nu tar till han är lugn och avslappnad) gå ut med ramsan.
Avvakta hans reaktion. Blir han ledsen så ska ni in igen - lägg tillrätta, buffa, solfjädra och ut med ramsa.
Men ha också förtroende för honom. Ge honom den tid han behöver för att ta till sig ert svar på hans frågor. Det handlar inte om att han ska skrika i två timmar. Han ska lugnas så fort han blir förtvivlad, men hör ni att han går ner i skriket det minsta, så avvakta.

Glöm inte SKRATTET innan och bekräftelsen efter.

Ni fixar detta - för hans skull.

/LO

[JH]

Hej!

Vill bara tillägga att eftersom ni nu börjar om, och därmed kommer att få MASSOR av frågor från sonen, så tror jag att ni de två första nätterna ska satsa på att verkligen få honom LUGN (=verkligen visa att han inte behöver vara rädd för vargen ). Buffa så fort han vaknar och buffa/solfjädra tills han är HELT lugn, men inte sover. Jag tror (rätta mig AW, Mammut?) att eftersom ni börjar om så måste han få väldigt tydliga svar från er och då är det bättre om ni buffar liiite för länge den första natten, än att ni slutar för tidigt. Då blir det en massa spring ut och in och osäkra signaler till lillen. Att buffa HELT till söms ska ni dock såklart försöka undvika! Glöm heller inte att ALLTID ramsa, och att bekräfta när han gör rätt (= är lugn och på väg att somna)

När natt 3 kommer så borde han då vara mer säker på att allt är lugnt och då backar ni så mycket ni kan och låter ramsan ta över. Använd då bara buff och solfjäder vid kris!

Ni klarar detta! Läs, läs och ÖVA effektiv buffning och solfjädring. På så sätt kan ni känna att ni verkligen VET vad ni gör och framförallt VARFÖR ni gör det. Då utsrålar ni också säkerhet även när lillen frågar som mest!

[elina]

Tack LO och Jenny för era tips och råd!!
Jag läser och läser men känner mig ännu inte helt laddad för att klara att ha rätt attityd när frågorna kommer, och så beroende som lilleman har blivit av att få bli ammad för att somna och somna om så kommer det nog att bli väldigt ljudliga och envisa protester!!!

Sonen har varit väldigt förkyld och haft en del andningssvåriheter i samband med det pga svullna och därmed trånga andningsvägar, är det ändå OK att sova på mage?
/Elina

[br]

hej
jag förstår att du är orolig och det är bra att du inser at tdu måste bort med ina vargar innan ni genomför kuren! Kan bara säg att vår lillgris också snuttade _hela_ tiden och han verkade mest lättad när i kurade honom! Deesutom så var det så för oss att han skrek sammantaget mer innan vi kurade för på slutet blev han inte ens nöjd med att snutta utan skrek!!

[Peters_mamma]

för oss, som är mitt i kuren, har det varit viktigt att det varit en som bestämmer (nämligen pappisen). han sköter buff och jag ramsa nattetid. minget tjafsande oss emellan nattetid. klarar jag inte av det får jga se till att jag inte hör.

skaffa uppbackning dagtid - kan någon annan ta barnvagnstur dagtid?

vi har också besnt ä (ursäkta sonnen skrive r också) ett datum när vi ska vaara v klara. självförtroende i topp!

mina föräldrar kurade förresten min brors barn utan att fråga föräldrarna!