Många kramar till dig!
ADHD/Existerar väl ej, men hur hjälpa?
oj då.... vilken stark reaktion från många underbara ..... TACK
:^o :^oPappa var och stökade till i lugnet hemma idag...och det blev seeeen läggning och lite kaos...men INTE utbrott. Kämpade som en ost för att det inte skulle ske.
Så..... bakslag tänkte jag att det skulle ske snart. Detta tar säkert tid. Men tänk... 5 dagar av 7 är inte illa det!
. så tro inte jag är övermänsklig 
.
Livet går i tidvågor....det vet jag. Just nu händer massa framsteg och glädje. Men det svåra är ju att även glädjas åt motgångarna och mer misslyckanden. MEN.. [-X ... jag glömmer aldrig hjälpen härifrån....
Så... då ses vi säkert igen
:^o :^oPappa var och stökade till i lugnet hemma idag...och det blev seeeen läggning och lite kaos...men INTE utbrott. Kämpade som en ost för att det inte skulle ske.
Så..... bakslag tänkte jag att det skulle ske snart. Detta tar säkert tid. Men tänk... 5 dagar av 7 är inte illa det!
. så tro inte jag är övermänsklig .Livet går i tidvågor....det vet jag. Just nu händer massa framsteg och glädje. Men det svåra är ju att även glädjas åt motgångarna och mer misslyckanden. MEN.. [-X ... jag glömmer aldrig hjälpen härifrån....
Så... då ses vi säkert igen Children is said to be the angels, infact, nothing among the utterances allowed to man is felt to be so divine. It brings us near to the infinit.
Jag tycker också du är fantastiskt duktig som verkligen har velat få till en förändring, rannsakat dig själv och sen genomfört! Det är verkligen inte alla som verkligen gör något, förutom att klaga...Sen att alla dagar inte är världens bästa det är ju naturligt tycker jag. Man får tänka att en gång är ingen gång och ta nya tag imorgon!
Mamma till lilla prinsessan, 17 Februari 2005 och lilla prinsen, 27 Juli 2007. Har följt standardmodellen från start med båda.
Tänkte bara rapportera lite hur det har gått hemma efter alla förändringar.
Min 5åring äter fantastiskt bra. jag har införskaffat BB boken och har börjat "strecha" lite på mat tider, alltså längre tid mellan måltider. 5 åringen klarar det bra och är HUNGRIG och säger...ska vi inte äta snart ???
Detta har nog aldrig hänt. Men för min lilla 1 åring är det lite för länge mellan, alltså 3.5 - 4 timmar. Så han har börjat protestera vilt och ska äta på natten nu... såååå hungrig. Inatt åt han 2 mackor och en hel tallrik mat kvar från middagen och MASSA vatten. Oj. Dåligt om detta nu blir vana. Så, han ska jag börja ge lite oftare på dagen. Inge magont längre, kul och äta tillsammans, (mkt skratt), men fortfarande i pappas frånvaro. Men jag har insett att det får bli så, vi måste dela på oss. Vad är det för bild barnen får av oss när mamma gör allt och pappa inget hemma????? Hm. Han tvättar kläder...men det är allt.
Jag får fortfarande inte sova hela nätter...har inte kurat men faktum är att jag älskar våra nattrutiner, barnen i var sin säng, mörkt och tyst förutom en nattmelodi från nalledragis...eller vad det nu heter...jag sitter bredvid lillesen och sjunger med och båda är nöjda och trötta. Det känns att barnen gillar det. Det blir sån fin avslutning på dagen. 5 åringen sover hela natten, men minstingen vaknar varje natt 1-2 ggr. Somnar dock snabbt, får lite vatten, och gräver runt i sängen och letar napp. Såklart borde jag sluta med napp...men vi tar inte allt på en gång. Jag överlever sömnbristen....än så länge.
Men det bästa av allt....INGET utbrott längre. Noll aktivitet (förutom när pappa har barnen, då åker både dvd och dator fram....och handla mat....och tvätta... och stöka ner....
, då får mamma lite att reparera....men hittils har det gått bra.
Men jag har nog blivit lite av en dummis hemma, för mamma låter inte pappa göra som han vill. Han tröstar barnen när jag sätter gränser...hm...
.
alltså...jag får inget stöd. 
Men barnen och jag har det så bra hemma nu så jag tar det. Jag har lärt känna min dotter .... tänk vad dagis gör....vi får inte tid att lära känna våra barn.... 
.
nåväl. med bra nyköpt litteratur ger jag mig nu ut i livet med hopp och tro på framtiden.
Min 5åring äter fantastiskt bra. jag har införskaffat BB boken och har börjat "strecha" lite på mat tider, alltså längre tid mellan måltider. 5 åringen klarar det bra och är HUNGRIG och säger...ska vi inte äta snart ???
Detta har nog aldrig hänt. Men för min lilla 1 åring är det lite för länge mellan, alltså 3.5 - 4 timmar. Så han har börjat protestera vilt och ska äta på natten nu... såååå hungrig. Inatt åt han 2 mackor och en hel tallrik mat kvar från middagen och MASSA vatten. Oj. Dåligt om detta nu blir vana. Så, han ska jag börja ge lite oftare på dagen. Inge magont längre, kul och äta tillsammans, (mkt skratt), men fortfarande i pappas frånvaro. Men jag har insett att det får bli så, vi måste dela på oss. Vad är det för bild barnen får av oss när mamma gör allt och pappa inget hemma????? Hm. Han tvättar kläder...men det är allt.Jag får fortfarande inte sova hela nätter...har inte kurat men faktum är att jag älskar våra nattrutiner, barnen i var sin säng, mörkt och tyst förutom en nattmelodi från nalledragis...eller vad det nu heter...jag sitter bredvid lillesen och sjunger med och båda är nöjda och trötta. Det känns att barnen gillar det. Det blir sån fin avslutning på dagen. 5 åringen sover hela natten, men minstingen vaknar varje natt 1-2 ggr. Somnar dock snabbt, får lite vatten, och gräver runt i sängen och letar napp. Såklart borde jag sluta med napp...men vi tar inte allt på en gång. Jag överlever sömnbristen....än så länge.
Men det bästa av allt....INGET utbrott längre. Noll aktivitet (förutom när pappa har barnen, då åker både dvd och dator fram....och handla mat....och tvätta... och stöka ner....
, då får mamma lite att reparera....men hittils har det gått bra. Men jag har nog blivit lite av en dummis hemma, för mamma låter inte pappa göra som han vill. Han tröstar barnen när jag sätter gränser...hm...
.
alltså...jag får inget stöd. Men barnen och jag har det så bra hemma nu så jag tar det. Jag har lärt känna min dotter .... tänk vad dagis gör....vi får inte tid att lära känna våra barn.... .nåväl. med bra nyköpt litteratur ger jag mig nu ut i livet med hopp och tro på framtiden.
Children is said to be the angels, infact, nothing among the utterances allowed to man is felt to be so divine. It brings us near to the infinit.
-
Gäst
Hej Silver!
Jag har tänkt jättemycket på er och undrat hur det går, så det är roligt att du skriver med goda nyheter! Jag blir verkligen glad!
Det måste vara väldigt påfrestande att vara så ensam med barnen, även om du verkar otroligt stark och målmedveten nu. Jag önskar så att pappan också kunde ta till sig av allt det nya. I alla fall vore det ju toppen om ni var på samma sida i konfliktsituationer, eftersom det blir så mycket lättare för barnen.
Jag blir nyfiken: hur gör ni med dagis nu? Går hon något alls?
Ha det så gott!
Stor kram från Åsa
Jag har tänkt jättemycket på er och undrat hur det går, så det är roligt att du skriver med goda nyheter! Jag blir verkligen glad!
Det måste vara väldigt påfrestande att vara så ensam med barnen, även om du verkar otroligt stark och målmedveten nu. Jag önskar så att pappan också kunde ta till sig av allt det nya. I alla fall vore det ju toppen om ni var på samma sida i konfliktsituationer, eftersom det blir så mycket lättare för barnen.
Jag blir nyfiken: hur gör ni med dagis nu? Går hon något alls?
Ha det så gott!
Stor kram från Åsa
-går hon på dagis?
Nej. Hon har varit hemma några veckor nu. Var dock 9-13 idag och ska dit samma tid i morgon. Jag märker att hon har oro i kroppen när jag hämtar henne, och hjälper henne in i rutiner hemma och ger henne lugn och ro. Då vänder det. Men jag förstår att hon egentligen inte är redo än. Jag har arbete 1 dag i veckan, så då får hon gå framöver. 1 dag alltså. 9-13.
Hon blir ändå glad när jag berättar att det är dagis nästa dag. Hon saknar en kompis som hon är hur busig som helst med
.....Så hon har säkert behov för att busa av sig med honom.
De leker dödleken och annat mystiskt... -det är bara på lådsas mamma...säger hon. . Det går väl över...
Nä, hon skulle nog behöva vara hemma flera månader tror jag. Men hur praktiskt det är vet jag inte än. Jag försöker iallafall ta en dag i sänder så får vi se vad som händer.
Min dotter är så "synlig".
. Igår var vi på en lekplats och då var det en lite yngre tjej hon lekte med. När vi skulle gå ropade hon hejdå....hejdå....men ingen reaktion från flickan....så blev det full hals....HEJDÅ HEJDÅ HEJDÅ HEJDÅ....fortfarande ingen reaktion...då sprang hon fram och slände sig om halsen på flickan som såg lite förskräckt ut, och gav henne en stor kram. Varpå hon sprang till sin mamma och kramade henne.
Tänk om vi vuxna kunde bete oss lite mer så där...tänk om vi kunde springa fram och krama människor som inte lyssnar istället för att bli arga. Vad världen skulle så annorlunda och vänligare ut O:)
Nej. Hon har varit hemma några veckor nu. Var dock 9-13 idag och ska dit samma tid i morgon. Jag märker att hon har oro i kroppen när jag hämtar henne, och hjälper henne in i rutiner hemma och ger henne lugn och ro. Då vänder det. Men jag förstår att hon egentligen inte är redo än. Jag har arbete 1 dag i veckan, så då får hon gå framöver. 1 dag alltså. 9-13.
Hon blir ändå glad när jag berättar att det är dagis nästa dag. Hon saknar en kompis som hon är hur busig som helst med
.....Så hon har säkert behov för att busa av sig med honom.
De leker dödleken och annat mystiskt... -det är bara på lådsas mamma...säger hon.
. Det går väl över... Nä, hon skulle nog behöva vara hemma flera månader tror jag. Men hur praktiskt det är vet jag inte än. Jag försöker iallafall ta en dag i sänder så får vi se vad som händer.
Min dotter är så "synlig".
. Igår var vi på en lekplats och då var det en lite yngre tjej hon lekte med. När vi skulle gå ropade hon hejdå....hejdå....men ingen reaktion från flickan....så blev det full hals....HEJDÅ HEJDÅ HEJDÅ HEJDÅ....fortfarande ingen reaktion...då sprang hon fram och slände sig om halsen på flickan som såg lite förskräckt ut, och gav henne en stor kram. Varpå hon sprang till sin mamma och kramade henne. Tänk om vi vuxna kunde bete oss lite mer så där...tänk om vi kunde springa fram och krama människor som inte lyssnar istället för att bli arga. Vad världen skulle så annorlunda och vänligare ut O:)
Children is said to be the angels, infact, nothing among the utterances allowed to man is felt to be so divine. It brings us near to the infinit.
Jag har tänkt på dig, och hur det går för dig.
Det är så underbart att läsa det du skriver!
Du har verkligen gjort en helomvändning på hela skutan, och du ser hur gott det gör tösen! Vilken KÄNSLA det måste vara
(Självklart kan du också få ordning på pojkens nätter, när tid och ork finns! Du klarade ju det galant med flickan!)
Det är också så sorgligt att läsa om hur lite stöd du får av pappan...
Han måste ju ändå själv märka den skillnad och förändring som skett 
kram anna
Det är så underbart att läsa det du skriver!
Du har verkligen gjort en helomvändning på hela skutan, och du ser hur gott det gör tösen!
Vilken KÄNSLA det måste vara (Självklart kan du också få ordning på pojkens nätter, när tid och ork finns! Du klarade ju det galant med flickan!
) Det är också så sorgligt att läsa om hur lite stöd du får av pappan...
Han måste ju ändå själv märka den skillnad och förändring som skett kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
eye q
Det verkar kanske galet att fortsätta på detta forum, men jag vill bara tala om att över 6 månader har gått och vi har det så bra. Min dotter har sedan mars gått på eye q. Fantastisk olja. Rekommenderas varmt. Senaste 2 veckorna har hon haft bakslag, och mått lite som förut, men jag kan förstå varför. Eye q har varit slut hemma, pappa ska flytta närmare oss till ny lgh. (han flyttade för 6 månader sedan). Och förändringar på dagis. Det är så skönt att jag kan se VARFÖR beteendet förändras idag. Och att jag idag har kunskap om hur min dotter ska falla tillbaka på rätt spår igen. Det har jag er att tacka för. Nu har vi egentligen bara ett stort val att göra framöver. Ska hon börja skolan till hösten, eller gå kvar ett år till på dagis?!
Dagis vill behålla henne, de anser INTE hon är redo för den stora förändringen. Ja, det är ett svårt val, vet faktiskt inte om hon fixar det när hon bara idag klarar korta dagar på dagis.
Har ni erfarenheter och input på sådana val?
Ska hon börja skolan till hösten, eller gå kvar ett år till på dagis?! Dagis vill behålla henne, de anser INTE hon är redo för den stora förändringen. Ja, det är ett svårt val, vet faktiskt inte om hon fixar det när hon bara idag klarar korta dagar på dagis.
Har ni erfarenheter och input på sådana val?
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Nu ser jag de fantastiska nyheterna Vilken glädje Jag har haft dålig koll på din (och alla andras
) trådar länge nu, vilket jag är ledsen för, och nu började jag från början och läste ditt vackra svar till mig, och då ville jag svara med en gång. Därför läste jag inte vidare förrän efteråt Varmaste hälsningar till dig och fortsatt LYCKA TILL * * * * * *
silver skrev:... om hon sparkar lillebror hårt flera gånger då måste jag ju dra bort henne och visa att det är fel. Då får hon be lillebror om ursäkt.
Varför finns inte fler som du och dina här på annawahlgren.com som fattar läget och ryter ifrån.
Jag vägrar ge mig, och ska göra allt för att livet ska bli till det bästa för mina barn.
Kan inte citera så där tjusigt i omgångar Tack för dina varma ord, som du lika gärna kunde ha tyckt att jag inte alls förtjänade
Det är ingen lätt situation du befinner dig i - överlag (vem är det största bekymret
) - och varje framsteg du gör nu är stort som det där första klivet på månen. Jag beundrar dig och vill tacka alla här som hjälper dig gå vidare och framåt, med det ena lilla månklivet efter det andra Det första: jag saknar kramen här. Och jag tycker förskolans hemska "metod" var under all kritik.
Ett verkligt sesam-ööpna-dig är att (givetvis direkt) hugga barnet som slår, reagera som vid en olyckshändelse: "Oj då! Det där blev visst lite fel. Man sparkar ju inte, man kramar." Och så tar man de små armarna och lägger dem runt offret och låter dem vila där länge nog för att barnet ska hinna KÄNNA vad som sker: god beröring i motsats till "ond". Mjuk beröring i motsats till hård. Kärlek i motsats till våld.
När den "vilan" pågått länge nog och man känner att budskapet börjar sjunka in, bekräftar man allt det goda: "Precis så gör man. Man kramar. Precis så. Man så kramar så skönt."
Genomför detta konsekvent och du kommer att få se henne göra det självmant mycket snart
För människor - stora som små - vill GOTTGÖRA. Inte bara skämmas och be om ursäkt O:)
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Eye-Q
Eye-q är en fantastisk olja.
Jag känner en kvinna/mamma som fick BNK(barn neuropsykiatriska kliniken i Göteborg) att göra en vetenskaplig studie av oljans inverkan.
Studien visade att eye-q hjälper många barn som fått diagnoser så som autsim, adhd att förbättra sin förmåga AVSEVÄRT.
Det är alltså gamla tidens fiskleverolja och inte amfetamin vi pratar om.
Kvinnan jag berättar om är min sons homeopat.
Det finns en bok som heter Barnet i Glaskulan och är skriven av Birgitta Rubin.
I boken finns berättelsen om Benjamin. Benjamin är i dag fri från sin autism.
Det är roligt att se hur olika situationer förbättras avsevärt genom att fler och fler föräldrar står upp och tar sitt personliga ansvar för sina barn.
Jag känner en kvinna/mamma som fick BNK(barn neuropsykiatriska kliniken i Göteborg) att göra en vetenskaplig studie av oljans inverkan.
Studien visade att eye-q hjälper många barn som fått diagnoser så som autsim, adhd att förbättra sin förmåga AVSEVÄRT.
Det är alltså gamla tidens fiskleverolja och inte amfetamin vi pratar om.
Kvinnan jag berättar om är min sons homeopat.
Det finns en bok som heter Barnet i Glaskulan och är skriven av Birgitta Rubin.
I boken finns berättelsen om Benjamin. Benjamin är i dag fri från sin autism.
Det är roligt att se hur olika situationer förbättras avsevärt genom att fler och fler föräldrar står upp och tar sitt personliga ansvar för sina barn.