Hej….igen!
Det var ett tag sen och jag tänkte jag skulle berätta vad som hänt! Vi kurade ju i mitten av januari, men med napp. Det gick till en början bra (som finns här att läsa) men till slut blev det ett evigt springande på nätterna. Rolling eyes, någon?
Till slut var jag i alla fall så dödstrött så allt fallerade. Och vi var tillbaka på ruta 0 igen. Men utan mjölk i brösten. Så där låg jag som en kråka varje natt i sängen, blev trött och arg av allt vaknande och fick ont i ryggen igen. MEN. Jag samlade mod. Läste på. Samlade kraft för nappskrotningen. Läste på. Funderade hit och dit om det finns ett annat sätt. Och körde schema. Var eviga dag. Och så en natt fick jag nog och sade, -näe nästa natt så kör vi. Nu orkar jag inte längre. För det enda vår lille skrutt vill är att ligga tätt intill mig. Hela natten.
Och vi började. Nappen skrotades. Första nattningen tog 25 minuter. Några uppvak under kvällen med påföljande buffning. Inget svårt. Sov som mest mellan halv ett och sex !! Och det gjorde jag med. Mellan 6 och 7 var det lite trassel men jag lyckades få honom tyst i en minut innan klockan slog 7 då jag rusade in och gjorde morgon.
Lurarna i vagnen gick också jättebra utan napp
.
Andra natten tog det ca 10 minuter innan han jollrade sig till sömns. En del uppvak under kvällen men jag ramsade flitigt. Och var endast inne en gång och gav lite vatten (stackarn har ju förfärlig hosta och är förkyld) och passade på att lägga tillrätta. Så han fick några buff med. Uppvaken gjorde ju att jag fick öva på ramsan och det kändes verkligen att den gick in. Sista ramsningen 00:30 och det gick fort! Sedan sömn till 6 då en ramsa behövdes. Sedan sov vi alla gott till 7:15 då jag fick storma in med marginalkvarten använd!
Tredje natten somnade han in med lite joller. Har lite problem med hostningar under kvällen och jag får ge vatten ett par ggr och får RAMSA en del. Men jag är glad för det, för då sätter det sig ju! Och jag märker att vi för verkligen en dialog!!! Jag får pröva alla sorters tonfall, jag tar helt enkelt det som känns rätt för stunden. Under natten har vi några pratstunder. Men det känns på något sätt skönt att han inte sover hela 3:e natten som han gjorde första gången. För då kan ju 4:e natten inte bli ett bakslag, som sist J . Mellan 3 och 7 sover han i alla fall som en gris! Dagslurarna 3:e dagen funkade lite si och så. Pga –17 ute vill jag inte lägga honom ute eftersom han är så hostig. Han får därför inte så mycket ro. Men han är så hemma i sitt schema i övrigt så jag är inte orolig. Eftermiddagsluren fick han komma till ro genom promenad.
Fjärde natten somnade han direkt. Inte ett pip efter att jag gått ut. Ahhhhh! MEN Ja, det blev mycket solfjädrande. Varje gång han vaknade faktiskt, typ en gg i timmen. Och ramsa ut. Och det funkade bra. Men det kändes lite otillåtet om ni förstår vad jag menar. Men samtidigt kanske han behövde det med tanke på hans tillstånd.
Upptäckte vid 11 tiden att han hade feber, fick alvedon och ny blöja för säkerhetsskull. Vid 4 snåret fick han ny alvedon för febern var återigen hög.
Några gånger under natten försökte jag förgäves ramsa men det slutade med höga skrik och gråt (nådde ej fram) så i efterhand känns det ju som solfjädern var det enda rätta.
Femte natten. Somnade in lätt efter lite gnäll varpå han fick RAMSA och tystnade. Jollrade sedan liten stund.
Vaknade 23:15 och grät lite. Gav vatten och lade tillrätta. Han tystnade på stubben och jag bekräftelseramsade ut. Sov sedan hela natten lång till tio i sju.
Då fick jag ge lite vatten och buffa några ggr samt RAMSA för att han skulle lugna sig. När han varit lugn en minut störtade jag in och gjorde god morgon! Gladare än på mycket länge. Och han var utvilad, på mycket länge!
Men nu börjar det tuffa! Han är så himla förkyld! Natt 6 och 7 skippade vi ramsan när han började fråga och gav istället vatten och solfjädrade. Han skriker så himla hes och snoret är tjockt och mycket, trots näsdroppar. Också slemmet i halsen gör sitt till. Så till min fråga: jag vill ju få ramsan att fungera, eftersom det funkade så bra i början. Vi hade ju jättefina dialoger innan förkylningen satte igång.
Så hur gör jag, skall jag köra på som om han inte vore förkyld, dvs återuppta ramsandet och dialogen eller skall jag fortsätta som jag gör med att ge vatten, lägga tillrätta och solfjädra. Kan tillägga att det blivit en del buffande också (men mest solfjäder). Jag ramsar alltid ut när han är lugn igen.
Hoppas någon orkar läsa och svara för jag vill så gärna få det att fungera!
Anna, dina ord om att det hela är en process och att bara se framåt, de har verkligen gått in! Men jag vill göra rätt så att det går så smidigt som möjligt. Och man vet ju aldrig, kanske förkylningen håller i sig länge
Tack på förhand!
Så fort hon vaknade tryckte jag in nappen och solfjädrade eller buffade. Kuren framskred, färre uppvak och kortare sådana, så jag var helnöjd. Men så hände något under uppföljningsveckan 
Hon började vakna allt oftare. Det enda som behövdes var ju nappen tillbaka in i mun - men varför vaknade hon ca 10 ggr per natt??? Jag hade ju följt receptet, hon skulle sova nu 
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån 
Det har aldrig blivit värre, [-o< dvs att han vaknar tidigare och tidigare och därför har vi tillåtit oss att göra så.