Min lille kille, snart 1,5 år är kurad och har i princip somnat
klockrent varje kväll. NU börjar han sprattla så fort han ser
spjälsängen och han skriker och skriker och skriker. Jag ramsar,
går till slut in och lägger honom, ramsar på vägen ut, men då
står han redan upp och är jättearg.
Ramsar och donar utanför och 14 kor i ladugården och allt det
där...
Han har också börjat vakna på natten och ill-tjuter (han har
precis börjat på dagis och dom säger att det rör sig en massa
i huvudet om nätterna då). Har fallit för det tillfälligt enkla och
tagit honom till mej och han somnar direkt. Vet hur fel det är...
Behöver support!!!!
1,5-åring kvällskrånglar - behöver support
1,5-åring kvällskrånglar - behöver support
Mamma till 2 kurade och 2 änglar
Hej
Han är inne i en mycket känslig period, som man kan kalla förtrots. Han ifrågasätter tingens ordning och vill veta vad som gäller egentligen.
Att då börja på dagis så att hela det invanda livet förändras förvirrar ju givetvis lille mannen. Vart tillhör jag? Var är min flock etc.
Hade jag varit Anna hade jag frågat om det inte finns någon möjlighet att prioritera om så att han kan vara hemma ett tag till. Nu är jag inte Anna, så jag gör inte det.
Jag tycker att ni ska ha ordentligt med tid för social delaktighet hemma, så han får koll på var han behövs och att han behövs.
Sedan ska han skratta, helst så han kiknar innan du lägger honom - kanske inte på väg till sängen, men i alla fall innan. Busa, prutta på magen, kittla, vad som helst är tillåtet.
Ramsar du när du går in i rummet ??? ELler förstod jag fel?
Du ska utan tvekan - fråga inte honom efter svar och godkännande - leda eller bära honom till sängen och lägga ner. Klappa på ryggen några gånger och gå ut med ramsan.
17 kor och allt det där... om han skriker - men du måst TRO på att du HAR 17 kor!
Vaknar han på natten, så gå in och lägg en solfjäder på ryggen, tills han lugnar sig. Gå sedan med ramsan. Kör två nätter och sedan tar ramsan över. Jag tror att han behöver det att du går in, för att du faktiskt har tagit upp honom ett par gånger.
Alternativet är att han sover i din säng, men jag gissar att både din och hans sömn blir lidande av det.
/LO
Han är inne i en mycket känslig period, som man kan kalla förtrots. Han ifrågasätter tingens ordning och vill veta vad som gäller egentligen.
Att då börja på dagis så att hela det invanda livet förändras förvirrar ju givetvis lille mannen. Vart tillhör jag? Var är min flock etc.
Hade jag varit Anna hade jag frågat om det inte finns någon möjlighet att prioritera om så att han kan vara hemma ett tag till. Nu är jag inte Anna, så jag gör inte det.
Jag tycker att ni ska ha ordentligt med tid för social delaktighet hemma, så han får koll på var han behövs och att han behövs. Sedan ska han skratta, helst så han kiknar innan du lägger honom - kanske inte på väg till sängen, men i alla fall innan. Busa, prutta på magen, kittla, vad som helst är tillåtet. Ramsar du när du går in i rummet ??? ELler förstod jag fel? Du ska utan tvekan - fråga inte honom efter svar och godkännande - leda eller bära honom till sängen och lägga ner. Klappa på ryggen några gånger och gå ut med ramsan.17 kor och allt det där... om han skriker - men du måst TRO på att du HAR 17 kor!
Vaknar han på natten, så gå in och lägg en solfjäder på ryggen, tills han lugnar sig. Gå sedan med ramsan. Kör två nätter och sedan tar ramsan över. Jag tror att han behöver det att du går in, för att du faktiskt har tagit upp honom ett par gånger.
Alternativet är att han sover i din säng, men jag gissar att både din och hans sömn blir lidande av det.
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Hej LO och tack för ditt svar!
För att du ska få lite koll på oss så ser livet efter dagis ut ungefär så här. När vi (storsyster också) kommer hem så är vi tillsammans och leker och myser tills det är dags att laga kvällsmat. Då hjälps vi åt så mycket det går med de bestyren. Sen "ligger vi i en hög i soffan" och tittar på slutet på Bolibompa. Kvart i sju ungefär går jag upp med Sigge och leker och busar. Felet är kanske att jag gjort det i sängen, lekt tittut och så... Ikväll gjorde jag det i vårt sovrum, inte så länge, kanske 10 minuter. Räcker det? Sen gick jag med självklara steg in i hans rum och hälsade på giraffen. Lite motstånd var det. Men ner i sängen och buffade lite. Ramsade på väg ut och ramsade utanför med stor protest. Donade lite, vattnade korna och så. Sen fick jag gå in och lägga ner honom, ramsade igen och gick ner... han fick ingen bekräftelseramsa. Hur illa är det? Han har sällan fått det inser jag nu, eftersom vi går ner när vi lagt honom. Han protesterade en stund men tystnade efter en liten stund.
Jag ramsar bara när jag är på väg ut ur rummet och utanför dörren. Inte annars.
Sen måste jag bestämma mej för hur nätterna ska bli. Två nätter har jag hämtat honom och det är ju nu en dålig vana.... Jag sover sämre, men han verkar sova bättre och längre på morgonen. Undrar varför...?
/Tina
För att du ska få lite koll på oss så ser livet efter dagis ut ungefär så här. När vi (storsyster också) kommer hem så är vi tillsammans och leker och myser tills det är dags att laga kvällsmat. Då hjälps vi åt så mycket det går med de bestyren. Sen "ligger vi i en hög i soffan" och tittar på slutet på Bolibompa. Kvart i sju ungefär går jag upp med Sigge och leker och busar. Felet är kanske att jag gjort det i sängen, lekt tittut och så... Ikväll gjorde jag det i vårt sovrum, inte så länge, kanske 10 minuter. Räcker det? Sen gick jag med självklara steg in i hans rum och hälsade på giraffen. Lite motstånd var det. Men ner i sängen och buffade lite. Ramsade på väg ut och ramsade utanför med stor protest. Donade lite, vattnade korna och så. Sen fick jag gå in och lägga ner honom, ramsade igen och gick ner... han fick ingen bekräftelseramsa. Hur illa är det? Han har sällan fått det inser jag nu, eftersom vi går ner när vi lagt honom. Han protesterade en stund men tystnade efter en liten stund.
Jag ramsar bara när jag är på väg ut ur rummet och utanför dörren. Inte annars.
Sen måste jag bestämma mej för hur nätterna ska bli. Två nätter har jag hämtat honom och det är ju nu en dålig vana.... Jag sover sämre, men han verkar sova bättre och längre på morgonen. Undrar varför...?
/Tina
Mamma till 2 kurade och 2 änglar
Jag tycker att du gjorde helt rätt!
Busa utanför rummet och lägg honom sedan med en attityd av självklarhet (det är alltså självklart att han ska sova)
Nej jag tror inte att han behöver någon bekräftelse på protesterna, om de inte är riktigt ledsna. Jag tror mest att han är lite (eller mycket) sur - eller?
Japp, nätterna måste du ju bestämma dig för hur du vill ha. Jag tror att han känner sig tryggare i din säng för att DU inte vet om han känner sig trygg i sin egen. Det märker han direkt - här är det tanken som räknas!
Ge honom den känslan så kommer han att sova gott i sin säng också.
/LO
Busa utanför rummet och lägg honom sedan med en attityd av självklarhet (det är alltså självklart att han ska sova)
Nej jag tror inte att han behöver någon bekräftelse på protesterna, om de inte är riktigt ledsna. Jag tror mest att han är lite (eller mycket) sur - eller?
Japp, nätterna måste du ju bestämma dig för hur du vill ha. Jag tror att han känner sig tryggare i din säng för att DU inte vet om han känner sig trygg i sin egen. Det märker han direkt - här är det tanken som räknas!
Ge honom den känslan så kommer han att sova gott i sin säng också.
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Faktiskt så har han somnat mycket snabbare när vi busat en liten stund. 5-10 minuter räcker. Visst är han lite sur, men slocknar ganska snabbt. Kändes skönt att jag inte trasslat till det för att jag inte kört bekräftelseramsan åt honom.
Men inatt bestämde jag mej för att det är egen säng som gäller för honom. Jag tog upp honom till mej och sov SÅ illa själv. Så även om det är urmysigt att ha honom i sängen så är sömnen viktigast!! Så jag testar det du skrev att gå in till honom och solfjädra och buffa lite....
Men inatt bestämde jag mej för att det är egen säng som gäller för honom. Jag tog upp honom till mej och sov SÅ illa själv. Så även om det är urmysigt att ha honom i sängen så är sömnen viktigast!! Så jag testar det du skrev att gå in till honom och solfjädra och buffa lite....
Mamma till 2 kurade och 2 änglar
Bra!
Men MAX två nätter inne hos honom, sedan ska han ta ramsan, och den måste du tro på.
/LO
Men MAX två nätter inne hos honom, sedan ska han ta ramsan, och den måste du tro på.
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Samma problem!
Vi har precis samma problem med vår Villekille, nu 17 månader. Så jag har läst och tagit till mig och ska påbörja ny kur i kväll.
Han har somnat bra i egen säng i 1 års tid. Nu är allt upp och ner igen. Suck.
Han har somnat bra i egen säng i 1 års tid. Nu är allt upp och ner igen. Suck.
Annika - mamma till buspojkarna Melvin, 031117, och Ville, 050915.
