Sitter och läser "Se & Hör"....

[Kristin]

Mamma har varit så snäll och skickat några goa skvallertidningar till mig i Japan och vad är det då jag läser?

Jo, där finns en artikel med Kristin Kaspersen och hennes make Hans Fahlén. I artikeln står:

Att vara förälder är ingen lek. Det har KK och HF fått erfara. De är ständigt trötta och måste nu få mer tid för varandra. //
Men det är inte alltid gjädje och skratt hemma hos familjen. Nätterna är för tillfället uppochnedvända eftersom Leon (10 mån) håller hela familjen vaken. // Så man är konstant trött säger Kristin. Hon tröstar sig med att det är en period som så småningom går över. // Men visst tär det att vara småbarnsförälder. Kristin och Hans har svårt att få tid över till varandra. Därför tar de varje tillfälle de får att gå ut och äta eller gå på bio.

I av bildtexterna står det

Fångade både hemma och på fortet...

Innan vi fick barn var ovan beskrivning av föräldrarlivet så vanligt förekommande att det var SÅ jag trodde att det skulle bli. Gick och gruvade mig i 9 mån. Vi hade det ju så bra....

Konstig var man som skaffade barn ändå . Trodde väl lite "det skall inte hända oss" och NEJ det gjorde det inte heller . Aldrig hade jag väl kunna tro att vi SJÄLVA kunde styra upp föräldrarlivet på ett sådant fantastiskt sätt som vi har gjort (TACK ANNA W och alla andra ).

Vi är varken trötta eller har dåligt med tid för varandra. Visst är det en utmaning att vara förälder och det kräver ett aktivt ledarskap, men att man på något vis är slutkörd....nej, verkligen inte! Jag växer för var dag som går!

Men, så är det ju det här vi har pratat om så mycket på Forumet - det SKA gnällas helt enkelt - livet är ju lättare då ! Och då är man som ALLA andra...

Sayonara på er !

Kram
Kristin

[br]

Håller helt med dig! Det är så skönt att kunna njuta hela tiden och inte bara tänka att det är en period som går över... trist att se sina barns första år som en plåg asom ska genomlidas!

[hjhelena]

Blev lite paff för några dagar sen, på babysimmet. En mamma frågade mig när vi möttes i omklädningsrummet "Hur är det?", jo bra sa jag, lite trött. (Eftersom det var söndag, och vi hade varit uppe sent kvällen före, det är vinter och mörkt etc) Då sa hon "jag, jag med, fast det ordnar ju sig om en 3 år"... ehe Jag kom mig inte för att svara... Det känns som om man ska tycka så.. annars är man konstig.. men jag vill inte vara med i den klubben.. mvh Helena

[Isobel]

Jag kan inte heller annat än att hålla med er i att det verkar som att den allmänna uppfattningen är att sömnsvårigheter är mer regel än undantag under småbarnsåren. Det trodde åtminstone jag innan jag fick barn och även de första 5 månaderna av Izabelles liv. Fick höra på mvc när jag var där för att ta massa tester pga att jag hade konstat yrsel, ångest, hjärtklappning mm (pga sömnbrist), att det var inget fel på mig, jag mådde som en småbarnsmamma gör!
(Och om jag mådde så dåligt... Hur mådde inte Izabelle då? )

När jag klagar på trötthet nu för tiden så är det för att jag själv inte har vett på att gå och lägga mig i tid 8) , inte pga att Iza "håller mig vaken", men det är det första folk tror. Och just ordalydelsen att "barnet håller en vaken", dvs det är barnets "fel" att man inte sover ok... Det gör mig så ledsen så ledsen!
Nä jag vill heller inte vara med i den klubben som anser att sömn-brist/störningar tillhör småbarnsåren!!

Tack vare Anna och ER här på forumet som inspirerar varje dag så har jag insett att barn ska njutas och få njuta! Och det gör vi här, varje dag!
Och precis som Kristin skrev, även jag växer varje dag som förälder!

[Kristin]

God morgon på er (natt för er )!

Vet ni vad? Jag tycker att vi ger oss själva en utmaning att NÄR vi hamnar i situationer med "gnäll-föräldrar" (dvs de som klagar för att man ska) att vi inte bara hänger på snacket. Det är dags att börja bli sann mot sig själv eller hur ? Stå upp för sig själv och sin familj. Det allra svåraste är nog att i en grupp sitta och säga "ja vi har det jättebra (oftast i alla fall)!", MEN att man i en situation med kanske EN "gnällis", "beklaglis" står upp och ödmjukt säger hur en själv har det hemma. Jag och min sambo har pratat om det många gånger. Det som håller oss ifrån att "stå upp" är ju att det är sååååå känsligt ämne och att man inte vill skilja sig från gruppen . Svensk som man är...

Deal ?

Kram
Kristin

[hjhelena]

Låter som en bra deal tycker jag! Helena

[Asa]

Jag haller helt med! De flesta kollegor som har barn konstaterade bara med ett skadeglatt flin att "du kommer aldrig mer fa sova" när jag var gravid. Da hade jag inte sa mycket att säga till om eftersom jag inte visste hur det skulle vara. Nu vet jag! och det är fantastiskt.

Jag är helt inne pa Kristins linje att "bita ifran". Jag blev sa inspirerad av min snälla mor i gar kväll som berättade att hon faktiskt, för en gangs skull, bitit ifran pa jobbet till en sur och otrevlig kollega.

Vad gör man däremot med vänner som inte har vett att första att livet har ändrats i och med att man fatt barn? Jag och min man är bada aktiva personer som fortsätter att leva livet efter att vi fick var son, fast vi inkluderar självklart var son i vara aktiviteter. Vi hade vänner pa besök fran USA och en kväll skaffade vi barnvakt sa att vi skulle kunna ga ut pa restaurang. Det var supertrevligt, men vad de inte verkade första var att vi inte kunde - eller ville - ga ut pa restaurang varje kväll de var här. Den ene personen undrade om vi inte kunde ta med baby watchern till restaurangen (det är sa dumt att det inte ens är värt att säga ngt om). Vad säger man till en sadan person? Jag valde den 'fegare' varianten och sade inget, men det gör mig besviken att vänner inte första att jag och min man har valt att fa barn och vi väljer ocksa att ge var son utrymme i vart liv och vi respekterar hans behov. Tilläggas skall att jag och min man inte är personerna som bara sitter och pratar barn med alla i var omgivning! Kanske far vännen en annan syn pa livet när hon själv far barn.

[Isobel]

deal!

[br]

deal här också

Men jag måste tillägga att jag brukar dra upp våra välordnade förhållanden och ANna W, shn kuren osv och då brukar det blir lite himlande ögon och diskussioner om att vi har haft tur som har fåttså snälla barn ( för alla andra barn är ju elaka mot sina föräldrar )

Ps Den här tråden är nog inte riktigt i linje med Annas andemening om att forumet är till för barnen och inte ett forum för föräldrarnas funderingar över hur saker och ting är ställt i världen

[Asa]

Br! du har helt rätt! Jag är en del av boven till att traden flippade ut! Min tjurighet bara flög ur mig av farten och hör inte hemma här eftersom det inte i sig hade med min minipins väl och ve att göra! Bättring!

[annawahlgren]

Kära rara alla Det var en vacker urballning Jag har läst och njutit med tårar i ögonen. (Hör VERKLIGEN inte hemma här.)

Vet ni att det finns ett vackert mantra, som brukar få tyst på folk i flera minuter? DET TALAS FÖR LITE OM GLÄDJEN MED BARN. Pröva det, utan förklaringar

[liw]

DET TALAS FÖR LITE OM GLÄDJEN MED BARN.

Den ska jag lägga på minnet!

[Jennie]

Bra tips, läggs på minnet här också.

Sedan vill jag bara påpeka att man skall inte tro allt man läser i blaskorna. Det brukar finnas väldigt lite sanningshalt i dessa tidningar De skriver det som de tror att vi vill läsa. Typ: skadeglädje över att inte ens kändisar får sina barn att sova

Vem vet - deras lilla kille kanske sover hela nätterna igenom..... kanske de t o m har använt sig av shn-kuren

*kram* på er!

[annawahlgren]

Det lustiga är att jag läste i samma Se&Hör (eller var det Svensk Damtidning?) hur den ömme fadern, Hans Fahlén, förstagångspappan, nöjt deklarerade att Lillen mådde så fint, så fint: "Vi kör Anna Wahlgren-stuket."

[Renee]

Haha, skulle precis skriva att jag lustigt nog läst om just detta par och att de "körde AW-stuket" för att få rätt på sömnen. I tidningen Mama tror jag att det var. Vem vet, de sover säkert hela nätterna allihop numera, och att Se & Hör är dåligt uppdaterade Isåfall kan vi be Mama göra en uppföljningsartikel på "hur det gick sedan" eftersom dom i andra nummer haft rent bedröööövliga s.k. "tips" på hur man ska göra för att få sova