krånglig kvällslur

[maxikaxi]

Vår lilla dotter (1 månad idag ) har väldigt svårt att sova på eftermiddagen/kvällen. Hon sover 3 långa pass på dagen, 2.5-2.5-2 timmar med mat och social delaktighet däremellan. De två första passen fungerar jättebra

Sista passet sover hon som bäst 45 minuter. Som det ser ut nu så går jag in och erbjuder mat om hon inte somnar vid läggning utan börjar skrika istället. Oftast vill hon inte utan vänder sig bort från bröstet och skriker ännu mer. Så håller vi på ett par gånger och efter det är det buffning tills hon somnar. har vi tur sover hon då 45 minuter och sedan är det dags för uppvaknandet och skrik-buffning-skrik-buffning osv. Hon behöver ju sova på eftermiddagen för att orka med kvällspasset.

Ska vi tidigarelägga natten och skippa eftermiddagsluren eller envisas med att hon ska sova 2 timmar?

Hon somnar in för egen maskin på de övriga lurarna. Ska vi kräva att hon även ska kunna det på eftermiddagen? Missbrukar vi buffningen, eller är hon fortfarande tillräckligt liten för att buffas till sömns?

Hur hanterar vi att hon vaknar några minuter efter att vi buffat?

Hoppas någon klok människa kan hjälpa oss att hjälpa vår lilltös!

[TorpSara]

Nästan samma fråga här... Vi får hålla utkik i varandras trådar!

[hjhelena]

Hej

Har du läst på ordentligt om standardmodellen i den jättebra tråden ovan?

Kram H

[miar70]

Hej
Min tös är sex veckor, och jag känner igen problemet Jag tror de allra flesta har problem med denna sista daglur - om det är till någon tröst

Har du inte vagn och vagnar? Det är mycket lättare att vagna barnet lugnt, än att buffa, om du har möjligheten
Vaknar Frida under denna lur, brukar jag vagna tills minst 1 1/2 timme gått, men igår t ex, då jag var ensam med barnen, gick det inte att få henne att sova den tiden, det var baddags för de större, kvällsfika etc, så då blev den sista dagluren bara 30 minuter... Och hon var såklart jättetrött, och fick sig en liten 20-minutare under bolibompa!
Men så är det ju ibland, allt funkar inte precis som det ska hela tiden, så är det bara!

Du ska inte "kräva" av henne att somna själv ännu, behöver hon hjälp med att komma till ro, ge henne det! Om du buffar henne, så sluta när du känner att hon slappnar av, för att ge henne chansen att somna själv. Eftersom jag vagnar, slutar jag vagna när lillan är tyst och avslappnad, och oftast somnar hon då vagnen står stilla, men inte alltid

Om hon vaknar efter några minuter (fem säkert ) så hjälp henne till ro igen

Kram Mia

[maxikaxi]

Hej igen,

Tyvärr känns det ju bättre när man vet att man inte är ensam

Tack Mia för dina konkreta svar. Det är ju så vi gör, men har väl börjat fundera på om när vi ska börja backa, men då kan vi lugnt fortsätta som vi gör ett tag till.

torpsara: jag lusläser dina trådar och lär mig mycket. Igår kändes det bara så hopplöst när vi inte fick henne att sova annat än några minuter på kvällen. Attityden sviktade rejält

Hon har nu några nätter i rad lyckats sova 6 timmar i sträck vilket vi tackar standardmodellen för. Om hon nu skulle vakna tidigare ska vi då ge henne mat?

Tack för er input
Jenny

[miar70]

Hej Jenny
Jag tror hon kommer att sova sex timmar nu, men OM hon vaknar, så vagna!
Eller buffa, om du gör det!

Låt det inte kännas som katastrof om hon är orolig på kvällskvisten, det är sååå vanligt, kanske en kvällspromenad är lösningen Det har jag använt mig av förr, men just nu går inte det då vi har div. föörkylningar som härjar Men det kan vara väl värt ett försök

(tänk på de som har det struligt hela dagarna, som tror att "det ska vara så", som inte fått (inte vill...) läsa om standardmodellen - de som tror att små barn SKA sova lite och trilskas... lite kvällstrassel kan man stå ut med )

[maxikaxi]

Hej!
Det är lätt att fokusera på det som kan bli bättre och glömma det som fungerar så bra

Det är ju faktiskt inte så länge sedan vår numer stora kille skrek som en tok vid varje vaket tillfälle. Räddningen blev AW som vi blev tipsade om av vår suveräna bvc-sköterska. Jämfört med det så är ju det här lilla kvällstrasslet rena rama semestern.

Samtidigt är det ju så att det måste gå att få ihop kvällstiden med resten av familjen, men det är ju faktiskt bara att ta det som det kommer och ta det därifrån!

/Jenny

[TorpSara]

(tänk på de som har det struligt hela dagarna, som tror att "det ska vara så", som inte fått (inte vill...) läsa om standardmodellen - de som tror att små barn SKA sova lite och trilskas... lite kvällstrassel kan man stå ut med )

Ja, hu. Igår när vi nattade var Edde lite gnällig, vi fick stoppa om och skaka ett par gånger, kanske fem minuter in alles. Vi var så här , vad är felet? Då insåg vi hur bra vi har det, en tvåmånaders som ALLTID somnar sjäv, och vi planerar precis för åtta-timmarsnatten... Vårt problem är EN sömnskarvning om dagen, snacka om att vara priviligerad. Varför vill inte alla göra detta? Vad kommer motståndet ifrån?