år rädd att jag är gravid igen

[Ingela]

hej
sitter här framför datan vaknade av illamående och fick gå upp och ta en macka...
Har inte tagit några test men Illamående 5e dagen nu och tål inte kaffelukt. Ingen mens heller då, 1 v försenad. känns skrämmande bekant....
Hde tänkt att vänta ivarjefall tills om ett år igen då jag tyckt att det varit så tungt. Vi har inte släkt i närheten och är helt sljälva med att ta hand om våra barn. Upllevde det väldigt tungt med att var höggravid och bära och hjälpa min lilla älskling att gå och bära upp i vagn osv. Jag blev gravid när joel var 6 mån. och nu är adam 8 mån och jag MISSTÄNKER att jag är gravid igen. Dum dum dum som jag är så trodde jag att avbrutet samlag inte ledde till graviditet och att inte ha sex under ägglossning var ett säkert preventivmedel...
Jag älskar ju mina barn och vill gärna ha fler, men hade inte tänkt det så här tidigt, kanske om ngt år. Har ngn annan haft så täta graviditeter???
Tänkte att här om ngnstans borde det ju finnas!!??
VIll veta hur det är att ha så täta barn, kommer jag att gå på knäna som jag har fått höra?? Kanske oroar mig i onödan, eller??
Hur ska jag ha tid för mina små änglar, känner ibland att jag inte har ork nu att göra allt jag skulle vilja, fast det har man väl aldrig...
Vågar knappt gå att ta ett test, känslorna är så blandade.

[ms Sophie]

Hej Ingela,
och jag vill nog säga ett försiktigt grattis i alla fall

VIll veta hur det är att ha så täta barn, kommer jag att gå på knäna som jag har fått höra?? Kanske oroar mig i onödan, eller??

Förstår att det är omtumlande att kanske vara gravid med tredje barnet på kort tid men lyssna inte till andra och ta inte ut några "sorger" i förskott.
Blir det problem så ta dem där och då och utgå i stället från att allt kommer gå toppenbra!
Lycka till!
Sophie

[miar70]

Hej Ingela

Håller nog med ms Sophie - ett litet grattis skickar jag...
Och du ska INTE lyssna så mycket på olyckskorparna, "folk" tycker så mycket, och om barn och hur många/hur tätt osv, är ett kärt ämne för "folk" Helst två, med två år emellan och såklart en av varje kön! Sen ska mn liksom vara nöjd

Men såklart känner du bäst själv vad ni i er familj kan och vill, men jag kan säga att när jag skulle få MITT tredje barn, så var jag inte direkt överlycklig över det postiva testet Mellan de två tjejerna är det 19 månader, och så en gosse på 3 1/2 hade jag, och visst var det tufft många gånger, men jag ångrade ALDRIG en sekund mitt beslut!

Och nu har jag ju tre till små, och det ÄR full rulle hela dagarna, och visst somnar jag ovaggad på kvällen, men barnen ger så mycket mer än de tar

Allt går
Lycka till med vad du än beslutar dig för

Kram Mia

[Gablex]

Hej & lite försiktigt grattis säger jag också!

Jag har ju inte haft så tätt mellan mina som du har/kommer att ha (det är 20 månader mellan nummer 1 och 2 och nästan 4 år mellan nummer 2 och 3), men jag tycker att det har varit så här
barn nummer 1: enorm omställning
barn nummer 2: ganska stor omställning med en till
barn nummer 3: hurra! Nu är vi en stor familj (ingen omställning alls!)

Det kommer att gå hur bra som helst, ska du se. Syskon är bland det bästa man kan ge till sina barn!

[Ingela]

Hej och tack så mycket!
Nu gråter jag , usch! Ja testet visade sig positivt och det känns omtumlande.
Petra jag är gravid!!!!!!!!!
Var tvungen att lägga ett inflik till min vän.
Jag vet inte vad man ska känna men jag känner mig inte glad ännu, mest orolig och rädd. Men som ni sa tre barn så är vi en hel familj....Det är ju tre barn jag vill ha. Men kanske väntat iallafall två år..
Jaja allt kan ju inte bli som man tänkt sig...

Praktiska grejor, hurdan vagn kommer jag behöva ha??
Den äldsta kommer knappt vara tre, sedan en på 1,8 mån och en nyfödd då!!?
Hm.........
Tack så mycket för all stöttning..

[T.P]

Älskade Ingela.. tårarna bara började spruta !! Grattis
Förstår din rädsla och oro..vilket det lätt blir när man tänker för långt framåt i tiden..men som sagt barnen ÄR större då och ni har en annan situation än den ni har nu.
Vi hörs imorgon
kram

[Gablex]

Praktiska grejor, hurdan vagn kommer jag behöva ha??
Den äldsta kommer knappt vara tre, sedan en på 1,8 mån och en nyfödd då!!?

Vad har du för vagn i dag? Dubbel/tvilling? Den kommer i så fall att fungera utmärkt ett tag till! Om du inte har en så är det ett vrålhett tips - det är ganska kort användningstid på dem i vanliga fall så det finns ofta bra att köpa second hand.

Min minste knatte är snart tre år och han promenerar lååååånga sträckor själv, så det kommer att gå alldeles utmärkt! I värsta fall kan du ju ha en ståbräda till hands.

Du ska nog också fundera lite på
hur bor ni? Lägenhet där man "går ut & går" eller hus där man kan släppa ut barnen på en liten kortis?
hur mycket kommer ni att promenera långa sträckor? Du kanske inte ens behöver skaffa ståbräde till Storingen?
kan det i vissa lägen vara aktuellt med bärsele/sjal för minstingen?

Stort grattis igen till graviditeten! Tre barn på tre år, det är verkligen respekt! 8) 8) 8)

[Gäst]

Grattis
Jag förstår att det omtumlande (eller gör jag, jag har ju bara ett barn?... ). Det kommer gå jättebra, det är jag säker på.

Bädda mjukt för dig själv inför nyfödingstiden, planera så att ni inte får det för tufft i familjen. Dvs fråga om hjälp hur mycket som helst - släkt, vänner, forumfolk osv.

Kram J

[Tina-Stina]

Hej Ingela!
Stort grattis!!
Förstår också att det är omtumlande, men det här klarar ni galant!
Med rutiner och god hjälp från storebröderna !
Och så har ni ju förståss alla kloka här på forumet!
Kram Tina

[fjällström]

Hej och grattis
Jag förstår dina känslor (tror jag ). Vi fick en liten Sara i juli -05. Hon var mycket efterlängtad Dryga två år fick vi kämpa för att få henne
Hon har varit mycket sjuk. 8 öroninflammationer på 10 månader + vanliga förkylningar och en och annan magsjuka
Min man och jag var väldigt överens om att Sara skulle få bli iallafall två år innan nästa lilla unge skulle komma (om vi skulle välsignas med någon fler).
Vi praktiserade också avbrutna samlag och "säkra perioder". De hade ju fungerat bra tidigare. Innan vi började försöka få barn.
Så när Sara var 9 månader kom chocken - jag var gravid

Det blev en omtumlande tid Blandade känslor. En stor glädje naturligtvis att vi kunde få fler barn, men så snart Det var ju absolut inte planerat
Min man mådde jättedåligt för lilla Saras skull. Han tyckte så synd om henne som skulle behöva bli stor så fort Jag förstod hur han tänkte, fast ändå inte Sara sov dessutom aldrig en hel natt, utan stökade friskt. Dagarna var också ett enda kaos. Vi hade det nog jobbigt som det var. Och tanken på hur det skulle bli med en liten till kändes skrämmande Vi satt i soffan några kvällar och grät ihop, min man och jag Förfärade över vad vi ställt till med och samtidigt överlyckliga över att vi skulle bli fler

Nu har jag bara sex veckor kvar till bf. Nu har jag också en helt annan inställning - det kommer ju att bli alldeles underbart
Vi har på allvar tagit itu med Saras sömn och nu njuter vi av 12-timmars nätter Dagslurarna fungerar också fint. Vi har skapat rutiner kring det mesta. Försöker hålla hårt på tider vad gäller sömn, mat, utevistelse mm. Det tor jag hjälper en mycket - att man vet vad som ska hända under dagen, och när.

Det är ju tur att man är gravid i 9 månader så att man hinner ställa in sig på vad som komma skall

Önskar dig/er all lycka Var inte rädd - det kommer att gå så bra