Hur får vi ordning på fyraåringens nätter?

[Anthea]

Nu måste jag få lite coaching från er erfarna rådiga föräldrar. Vi har en flicka på fyra år som fullständigt har ballat ur när det gäller nattsömn. Hon har alltid drömt mycket och vaknat till ibland men snabbt somnat om. Men de senaste veckorna har hon vaknat nästan varje natt och varit orolig och velat sova i vår säng. Det tillåter vi inte, vi har lugnt och stilla förklarat att alla sover i varsin säng och att det är jätteskönt att sova och att vi vaknar igen och träffas i morgon. Hon har inget skäl till varför hon vaknar eller varför hon vill vara hos oss, säger alltså inte uttalat att hon är rädd för att sova i sitt rum eller har drömt eller så. Men jag tror att det är nån sorts rädsla ändå eftersom hon är ledsen. Hon har alltid varit trygg med att sova i sin säng - jämt! Har somnat själv i egen säng sedan hon föddes utan ett pip. (förutom en och annan dröm då) På något sätt har det väl kommit in någon varg men jag tycker ändå att vi gör allt för att mota ut den. Ändå börjar det med att hon gnäller och till slut jagar upp sig och gallskriker.

De senaste nättern har hon till och med skrikit så hon väckt sin 2,5-åriga lillebror så han har varit jätteledsen. Det har dock gått lättare att få honom att somna om.

Hon har under hösten vaknat en gång per natt och vi trodde det hade med kisseriet att göra och att hon helt enkelt vaknade när hon kissade i blöjan. Vi ställde då in en potta så att hon kunde gå upp själv och i samband med det ville hon absolut ta av blöjan (trots att den fortfarande var blöt på morgnarna). Det fungerade jättebra, hon vaknade en gång per natt, gick upp själv och kissade på pottan och lade sig och somnade igen. Det är först de sista två veckorna som något har hänt som gör att hon vaknar, gnäller, kissar på vår inrådan och sedan inte somnar om utan ligger och ropar efter oss i en timme eller mer.

Något gör vi uppenbarligen fel. Kan nån ge mig tips på hur vi får ordning på detta. Det skulle säkert lösa sig om vi plötsligt tillät henne att sova hos oss men då lär vi väl ha henne där varenda natt för all evig framtid och då sover vi inte bra och framför allt får vi väl ingen trygg unge - om flickstackaren ska behöva vara beroende av att sova hos mamma och pappa.

[miar70]

Hej Anthea
Vad märkligt - vår fyraåring (fyller 1:a januari!) har också börjat gapa på nätterna Precis som er tös, så har hon alltid sovit som en prinsessa, förutom vid sjukdom osv, och aldrig förr haft mardrömmar. Nu inatt vaknade hon och kom in till mig. Smygit som en indian hade hon gjort, så när jag vaknade blev jag livrädd, där hon stod och stirrade på mig vid sängen...

"jag kan inte sova, mamma, det GÅR inte" sa hon, och såklart föjde jag henne tillbaka till sängen. Satte mig en stund på sängkanten, och fick höra hur en hemsk katt bodde under sängen, och att han bara väckte henne Då la ja mig på golvet, schasade bort "katten" och förklarade att han sprungit bort nu!
Sen var natten lugn!
Men några nätter innan har hon skrikit högt, gråtit, och jag har helt enkelt inte orkat gå in, utan bara "godantt nu, sov så gott" och sen har väl jag somnat före henne...

Kanske är det nåt med åldern
Men om du på kvällen jagar bort ev. katter/spöken/monster tillsammans med henne, så kanske det känns bättre för henne! Att bekräfta deras känslor är nog ganska viktigt!

Hoppas på mer input här, då jag känner att jag inte har nåt riktigt bra svar...

Kram så länge
Mia

[miar70]

Hej Anthea

Hur går det med era nätter
Här var det stök under en vecka, ungefär, men nu har lugnet lägrat sig igen Vi har jagat bort alla hemskheter under sängen innan läggdags, och hon vet själv hur hon ska schasa iväg dem om de kommer och stör på natten
Hoppas det lugnat ner sig för er tös också, annars får du berätta så försöker vi hjälpas åt med problemet
Kram Mia

[Anthea]

Jo, det har blivit avsevärt mycket bättre. Efter flera nätter började hon själv kunna tala om vad problemet var - och det underlättar ju. Hon drömde om tjuvar och var rädd att nån skulle komma och "bita" henne. Det har inte hänt något särskilt med inbrott eller så, men det förekommer ju tjuvar hos Pippi och en del andra böcker. Men vi har ett sätt att skrämma bort tjuvar: vårt hus råkade vara larmat när vi köpte det så vi larmar ju varje kväll innan vi själva lägger oss. Så numera ingår det istället i kvällsrutinen att dottern larmar huset helt enkelt. Vi låser dörren och knappar in larmkoden och sen lär det ju inte komma några tjuvar för då kommer ju polisen och tar dom med en gång. Vårt sätt att "jaga bort monster".

Själv var jag aldrig helelr rädd för monster utan istället bränder - utan nån särskild anledning som varken jag eller mina föräldrar kommer ihåg. Men min pappa tog det på allvar och kollade brandvarnaren ihop med mig med hjälp av ett rykande vedträ med jämna mellanrum samt hade avancerade brandövningar där vi hoppade ut genom fönstret ner på garagetaket och klättrade ner för en stege. Det funkade också jättebra.

[miar70]

Vad skönt att höra, Anthea
Kram Mia