Jag vet, det känns tidigt. Har också funderat på det.... :-k men någon slags försmak är det i alla fall. Påminner mycket om förtrotsen vid 17 mån. Men man kanske kan ha förtrots i två omgångar...?

För det är inte i några misskötta situationer med vanmakt som resultat.
Ungefär samma situationer som du tar upp.

Gå ut = nej, nej HEMMA!

gör i ordning lillebror, klär på mig själv

"Me, me, me!" och väl ute så vill man inte gå hem.
Nu har det inte varit mycket alls på en vecka, men veckan innan var det flera situationer om dagen. Det är väldigt mycket "kan sjelv"

. Vi har tidigare tyckt att han haft svårt att göra val mellan två saker. Det kan ha funkat skapligt om han fått peka på något men mer abstrakta val har varit svårt för honom. Har bedömt att det varit lite tidigt. Men när det här började visa sig intensivt körde vi stenhårt på val-grejen och han fattade rätt snabbt och det funkade.
Typ: (Nu är det strax dax att gå och sova.... "Nej, nej")
Ska du klättra i sängen själv, eller ska mamma bära dig dit?

Alltid: "sjelv" och springer till sängen.
Ska du gå och tvätta händerna själv eller ska pappa göra det åt dig?

Nästan alltid "sjelv" och gör det. Annars får vi genomföra och "tvätta" våra lite fint samtidigt.
Gummiben ute

: "Ska du gå eller stå på brädan?"

Han gör det val han känner för och annars funkar det att säga "nähä, men kom när du är färdig då så börjar mamma och Viktor att gå, hej hej" och gå iväg i snigelfart. Då säger han i princip alltid "me, me me!" - än så länge.

Och förvarna lite innan först givetvis! Så att han får chansen...
Men jag har för mig att AW har anat sig till trots hos såna som närmar sig 2,5 år ibland.
