Gonatt Måne

[J och Å]

Tänker på Isadora med Månen.

Sitter i bilen på väg hem efter gympan.

-Titta mamma, månen följer med!
-mmm, ja se.
-Mamma månen följer med hem!

Svänger och månen försvinner.

-Månen är borta, var tog han vägen?
-Ja, var kan han ha tagit vägen, vi ser nog honom snart igen.

Ser i backspegeln hur lilla huvudet far runt och letar. Kommer hem och kliver ur bilen.
-Titta mormors bil mamma, hon är här. Åh titta där är månen, han kom med hem. Vad han lyser.
-Ja,

Hunden är ute och väntar vid grinden.
-Titta Karl vem som står och viftar på svansen vid grinden!
-Det är inte mormor, mormor står där(pekar mot köksfönstret) och badar Lisen!

Det första som händer då vi kommer in är ju självklart att berätta att månen följde med hem, och att mormor inte har någon svans att vifta med.

[J och Å]

Självklart så sägs det ju gonatt till månen. Släcker i köket och står på köksbänken och vinkar gonatt.

[susanneethel]

Jag minns när jag var liten, att jag tyckte det var konstigt att månen följde med när man åkte bil.

[blomman]

Felix när han var 3 år: Mamma, titta månen åker med oss i sin guppiga bil...

[J och Å]

Fortsätter väl med temat på gympa.

Idag bar det av igen, veckans höjpunkt. I bilen dit sitter Karl rätt tyst, när vi nästan är framme säger han:

-Mamma vet du, jag sitter här och funderar lite!
-Jasså, vad funderar du på?
-Jo, när du startade bilen så blev det alldelens mörkt.
-mmmmm
-och månen mamma, den ser man inte det är så mycket mån(=moln).

Stora tankar för en liten stor kille.