Påklädning

[Linnan]

Jag kan bara hålla med om att det daltas något enormt med pojkar i bekantskapskretsen. Och ingen av dem är socialt delaktiga heller, suck. Stackars barn som görs så beroende av andra (läs kvinnor).

En annan sak jag lagt märke till är att ensambarn blir lika bortklemade på detta okonstruktiva sätt. I somras gick mina ungar på simskola. Där var två ensambarn med sina föräldrar och dessa två var äldst. Dvs åtta år. Min minsta var fem. Men dessa åttaåringar blev ständigt uppassade av mammorna som följde dem in i omklädningsrummet, vek ihop deras kläder, tog hand om nyckeln till skåpet, schamponerade torkade osv. i duschen, och bar deras pinaler och väskor hit och dit.
När någon av mammorna inte kunde närvara så fick någon annan mamma göra allt detta. Så var det varje gång. De blev dessutom alltid sist klara trots denna ständiga service.

(Behöver jag skriva att vår femåring klarade allt galant alldeless själv? Trots att hon egentligen var för liten för att vara med på kursen.)

[eliselinda]

Okej...

Återigen får jag erkänna (och gör det gladeligen utan att ta illa upp numera ) att jag här hittat en sak jag missat.

Jo, pojkmamma som man är så har jag verkligen gått åt fel håll här märker jag.

Så vad gör jag nu? Är det bara att säga till grabben att från och med nu får du klä på dig själv? Och han kommer gnälla och gnöla och säga att han inte kan. (För jag har faktiskt försökt vid några tillfällen ) Hur gör jag då?

Tur att man hittar dessa små oupptäckta misstag, så man kan förändra dom innan det blir större problems.

Tack för en lärorik läxa för min del!

Linda

[annawahlgren]

Det är enkelt. Du har plötsligt fått odugliga händer. (Bandagera dem gärna.) Kan absolut ingenting

Så vad ska ni göra åt det

Ge tid. Tom tid

[anna71]

Hos oss är det tvärtom, och det största skälet är nog att jag fick en flicka först pch en pojke sen. Flickan har alltid fått mer hjälp, och jag måste riktigt koncentrera mig för att komma ihåg att hon kan själv och SKA själv. Med lillen har jag liksom inte haft lika mycket tid. Och sen är de helt annorlunda till karaktären. Lilltjejen var tidig med orden och låg som 2,5-åring på hallmattan med handen för pannan som en 30-talsdiva och klagade över att hon var så trött så trött och snälla kan ingen hjälpa för hon har nog en släng av feber?! Inte så lätt att stå emot.

Hon klär numera om ca 5 ggr per dag alldeles själv så jag skulle inte oroa mig för att de inte lär sig det om de får hjälp.

Killen 2,5 år ligger på hallamattan och skriker KAN SÄLV! vilket naturligtvis inte stämmer så påklädningen tar 1 timme. Vi får inte hjälpa, för då får han helt otroliga utbrott, han blir sanslöst förolämpad. Han är så himla söt (mammas pojke) när han blir arg!