Kram Åsa
Hur började förlossningen för dig?
hej päivi!!
jag är nu i vecka 34 och hadde för någon vecka sedan liknande "symptom" som du beskriver.jag vaknade på natten med mensvärk som gick ut i svanken.jag tänkte hjälp
för jag tyckte det var lite väl tidigt(.hade oxå i bakhuvudet att min mormor födde min mamma två månader för tidigt och att min mamma födde mig för tidigt.själv gick jag över 3 veckor och sedan fick de sätta i gång med dropp.jacob var ute på två timmar efter det)
mensvärken höll iallafall i sig två dygn mer eller mindre hela tiden.så jag tog och ringde förlossningen och där sa de att man kan ta en varm duch och går det över då är det förmodlingen bara förvärkar.skulle de här mensvärkarna bli mera sammanhängande och stegra skulle vi dock åka in tyckte dom.
mina mensvärkar försvann efter en varm duch på magen och vila, men jag har fortfarande känningar av mensvärk varje dag.det är mer om jag hållt igång hela dagen och inte tagit det lugnt som det blir mer.
kram ulrika
jag är nu i vecka 34 och hadde för någon vecka sedan liknande "symptom" som du beskriver.jag vaknade på natten med mensvärk som gick ut i svanken.jag tänkte hjälp
för jag tyckte det var lite väl tidigt(.hade oxå i bakhuvudet att min mormor födde min mamma två månader för tidigt och att min mamma födde mig för tidigt.själv gick jag över 3 veckor och sedan fick de sätta i gång med dropp.jacob var ute på två timmar efter det)mensvärken höll iallafall i sig två dygn mer eller mindre hela tiden.så jag tog och ringde förlossningen och där sa de att man kan ta en varm duch och går det över då är det förmodlingen bara förvärkar.skulle de här mensvärkarna bli mera sammanhängande och stegra skulle vi dock åka in tyckte dom.
mina mensvärkar försvann efter en varm duch på magen och vila, men jag har fortfarande känningar av mensvärk varje dag.det är mer om jag hållt igång hela dagen och inte tagit det lugnt som det blir mer.
kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 och till goaste tjejen Liw 1/1-07
och till goaste tjejen Liw 1/1-07 Hej Päivi!
En-timmes hade jag innan de riktiga drog igång med trean. Kanske? [-o< Eller så bara övar sig livmodern... Vi får väl höra vid nästa rapport? SPÄNNANDE!
Ursäkta om jag missat nåt, men har inte du redan barn, eller har jag fått det om bakfoten?
Varför kan du inte profylaxa i en timme? Snorbra träning inför TRT! Det blir ju inte flämtvarianten utan mer lugn avslappningsandning, eller? Om jag var du skulle jag använda timmen till att verkligen gå igenom kroppen med avspänning och andas. Dubbelkolla att du inte spänner dig någonstans; vader, käkarna (extra viktiga!), pannan, axlarna osv. Gå in i smärtan och försök verkligen känna den. Sen kan du ju alltid passa på att tacka kroppen för det fantastiska jobb den gör! (visualisering och new age, jag vet, men det skadar inte att vara lite flummig ibland
)
Mia79, lite träning är bättre än ingen alls! Även om man bara använder profylaxen under en del av förlossningen är det ju en vinst, barnet blir syresatt och man själv sparar på krafterna genom att vara avslappnad. Har du BB så beskriver Anna hur det går till. Eller låna Anna Wilsbys "Innan du föder" på bibblan. Du kan nog få till din egen variant som funkar utan kurs! Och "blåsa ut ljuset" är oslagbar vid krystningen! Det är inte mycket som krävs för att hjälpa kroppen och slippa onödiga bristningar.
Jag tycker definitivt att man ska ta epidural om man känner att man inte orkar och behöver vila. Jag tog det med både ett och två. Skillnaden är att man blir mer utelämnad till sjukvården och barnmorskans ev skicklighet. Med ettan hade jag en fantastisk barnmorska som avvägde dosen perfekt och jag hade värkarbete som räckte till krystning utan att all smärtan återvände. Andra gången fick jag min beskärda del av klantig, tafflig, ömkande och opsykologisk personal, och då bestämde jag mig för; Aldrig igen!
Fördelen med profylaxen är att det blir din egen förlossning och är personalen mindre bra så gör det inte lika mycket, man klarar det ändå.
Kram på er alla tappre väntande!
Jannika
En-timmes hade jag innan de riktiga drog igång med trean. Kanske? [-o< Eller så bara övar sig livmodern... Vi får väl höra vid nästa rapport? SPÄNNANDE!
Ursäkta om jag missat nåt, men har inte du redan barn, eller har jag fått det om bakfoten?
Varför kan du inte profylaxa i en timme? Snorbra träning inför TRT! Det blir ju inte flämtvarianten utan mer lugn avslappningsandning, eller? Om jag var du skulle jag använda timmen till att verkligen gå igenom kroppen med avspänning och andas. Dubbelkolla att du inte spänner dig någonstans; vader, käkarna (extra viktiga!), pannan, axlarna osv. Gå in i smärtan och försök verkligen känna den. Sen kan du ju alltid passa på att tacka kroppen för det fantastiska jobb den gör! (visualisering och new age, jag vet, men det skadar inte att vara lite flummig ibland
)Mia79, lite träning är bättre än ingen alls! Även om man bara använder profylaxen under en del av förlossningen är det ju en vinst, barnet blir syresatt och man själv sparar på krafterna genom att vara avslappnad. Har du BB så beskriver Anna hur det går till. Eller låna Anna Wilsbys "Innan du föder" på bibblan. Du kan nog få till din egen variant som funkar utan kurs! Och "blåsa ut ljuset" är oslagbar vid krystningen! Det är inte mycket som krävs för att hjälpa kroppen och slippa onödiga bristningar.
Jag tycker definitivt att man ska ta epidural om man känner att man inte orkar och behöver vila. Jag tog det med både ett och två. Skillnaden är att man blir mer utelämnad till sjukvården och barnmorskans ev skicklighet. Med ettan hade jag en fantastisk barnmorska som avvägde dosen perfekt och jag hade värkarbete som räckte till krystning utan att all smärtan återvände. Andra gången fick jag min beskärda del av klantig, tafflig, ömkande och opsykologisk personal, och då bestämde jag mig för; Aldrig igen!
Fördelen med profylaxen är att det blir din egen förlossning och är personalen mindre bra så gör det inte lika mycket, man klarar det ändå.
Kram på er alla tappre väntande!
Jannika
-
Gäst
Ulrika! Tack för att du delar med dig! MYCKET intressant - mina värkar går inte över av att jag vilar mig - men jag blir inte klok på detta - för idag har det inte funnits någon regelbundenhet i det hela alls... 8-[ Däremot långa pass - en timme och så...
Jannika: jo då, jag har en sötsak på 18 månader - men han plockades ut med snitt pga sätesläge. Så jag har ingen konkret erfarenhet av värkar etc.
Ang. att profylaxa en timme i sängen mitt i natten: jo, kan, kan jag väl
, det är mera då otålighet: vill somna om för att orka med nästa dag - och vill inte ligga vaken på natten ifall något är på gång - för att kunna spara på krafterna så mycket som möjligt... därav då exit smärtstillande... får se vad som händer nu i natt - om något?
Jannika: jo då, jag har en sötsak på 18 månader - men han plockades ut med snitt pga sätesläge. Så jag har ingen konkret erfarenhet av värkar etc.
Ang. att profylaxa en timme i sängen mitt i natten: jo, kan, kan jag väl
, det är mera då otålighet: vill somna om för att orka med nästa dag - och vill inte ligga vaken på natten ifall något är på gång - för att kunna spara på krafterna så mycket som möjligt... därav då exit smärtstillande... får se vad som händer nu i natt - om något?Hej Päivi
På G är det ju verkar det som...frågan är bara när.
Försöker tänka mig tillbaka till hur det var och just det där "innan" skedet har jag svårt att minnas helt. Minns dock att slemproppen gick någon dag innan på båda. Dock inte några direkta mensvärkar men mycket sammandragningar i flera månader, med 2:an.
Lite detaljer...
1:an
Hade verkligen ingen aning om något och knappt någon kompis som hade barn. Så på fredagen när sammandragningarna (värkar trodde jag) kom regelbundet 3-5 minuter så tyckte vi det var dags att åka in. Visst drog det ihop sig men inget mot var det gjorde sedan...
Blev inlagd och var öppen ca 3 cm. Sedan hände inget mer, utan pinvärkarna fortsatte bara och avstannade efter natten. Blev hemskickad lördag morgon. Så hem igen och gick på Liseberg med pinvärkar. Tyckte att det väl skulle få fart på det. (coolt - detta minnet låg långt bak). Våra bästa vänner var med och tittade undrande på mig när jag satte mig ner var 5-10 min.
Så höll det på hel helgen och sedan vid 3-4 tiden söndag nattdrog det igår med mer riktiga värkar. Kändes direkt stor skillnad. Väntade ändå till 12 tiden innan vi åkte in. Väl inne hade det fortfarande inte hänt myvket trots regelbundenheten så länge. Hann passera ett par skift på Mölndal och segt väre var det. En ung barnmorska kom in (jag var inte särskilt gammal jag heller på den tiden). Kände mig vä lite otrolig och minns att jag frågade "har du jobbat länge". dt är min första förlossning sade hon då glatt.
Efter många timmar tog de hål på fosterhinnan för att kunna sätta skarpelektrod då värderna var lite osäkra. Sedan bad jag att få epidural men fick tyvärr vänta väldigt länge på narkossköterskan. De tog dåligt och inte mycket hände. trots att jag var fullvidgad 22.30 så fick tjejen pressas ut 02.40 genom "yttre tryck". Fick aldeig krystvärkar.
Mådde hur bra som hest sekunden efter.
2:an
Så när nästa skulle komma så hade jag bestämt mig. Ingen bedövning, litet sjukhus med stark närvaro av personal och skulle vara aktiv hela tiden. de trodde att det utdragna skedet kunde bero på epiduralen.
Jag var säker på att jag skulle gå över tiden lite så när sammandragningrna började komma reglebundet dagen innan dagen D, så tänkte ja - äh, är säkert bara värre förvärkar. hade haft det otroligt mycket. Hade dessutom gäster och vi var ute och köpte möbler. Till slut sade min syssling till mig att om inte jag skulle ringa maken så skulle hon minsan göra det. Ja, ja. det blev tätare och helt regelbunder under eftermiddagen. Sjukhuset tyckte det var dags att komma.
Så, in åkte vi och där hade hänt lite. Gick ut en promenad för att få ännu mer fart på det men det var segt ändå. Då bestämde vi för att åka hem och vila hemma men halvägs hemma drog det igång på riktigt. Mycket tätt helt plötsligt och mycket starkt. Så när jag kom tillbaka hade det hänt massvis och snart var jag fullvidgad. Sedan hände dock samma sak som på första och hon fastnade i utdrivningsskedet. fter ca 4 timmar utan att nästan något hänt så tog de henne med sugklocka. Hon kom aldrig ner till bäckenbotten och därmed fick jag aldrig kryskänslor denna gången heller. Att moderkakan sedan fastnade och akut operation trodde de berodde på att livmodern var utröttad.
3:an
Ja - det blir spännande...
Tänker på er
Kram
På G är det ju verkar det som...frågan är bara när.
Försöker tänka mig tillbaka till hur det var och just det där "innan" skedet har jag svårt att minnas helt. Minns dock att slemproppen gick någon dag innan på båda. Dock inte några direkta mensvärkar men mycket sammandragningar i flera månader, med 2:an.
Lite detaljer...
1:an
Hade verkligen ingen aning om något och knappt någon kompis som hade barn. Så på fredagen när sammandragningarna (värkar trodde jag) kom regelbundet 3-5 minuter så tyckte vi det var dags att åka in. Visst drog det ihop sig men inget mot var det gjorde sedan...
Blev inlagd och var öppen ca 3 cm. Sedan hände inget mer, utan pinvärkarna fortsatte bara och avstannade efter natten. Blev hemskickad lördag morgon. Så hem igen och gick på Liseberg med pinvärkar. Tyckte att det väl skulle få fart på det. (coolt - detta minnet låg långt bak). Våra bästa vänner var med och tittade undrande på mig när jag satte mig ner var 5-10 min. Så höll det på hel helgen och sedan vid 3-4 tiden söndag nattdrog det igår med mer riktiga värkar. Kändes direkt stor skillnad. Väntade ändå till 12 tiden innan vi åkte in. Väl inne hade det fortfarande inte hänt myvket trots regelbundenheten så länge. Hann passera ett par skift på Mölndal och segt väre var det. En ung barnmorska kom in (jag var inte särskilt gammal jag heller på den tiden). Kände mig vä lite otrolig och minns att jag frågade "har du jobbat länge". dt är min första förlossning sade hon då glatt.
Efter många timmar tog de hål på fosterhinnan för att kunna sätta skarpelektrod då värderna var lite osäkra. Sedan bad jag att få epidural men fick tyvärr vänta väldigt länge på narkossköterskan. De tog dåligt och inte mycket hände. trots att jag var fullvidgad 22.30 så fick tjejen pressas ut 02.40 genom "yttre tryck". Fick aldeig krystvärkar.
Mådde hur bra som hest sekunden efter.
2:an
Så när nästa skulle komma så hade jag bestämt mig. Ingen bedövning, litet sjukhus med stark närvaro av personal och skulle vara aktiv hela tiden. de trodde att det utdragna skedet kunde bero på epiduralen.
Jag var säker på att jag skulle gå över tiden lite så när sammandragningrna började komma reglebundet dagen innan dagen D, så tänkte ja - äh, är säkert bara värre förvärkar. hade haft det otroligt mycket. Hade dessutom gäster och vi var ute och köpte möbler. Till slut sade min syssling till mig att om inte jag skulle ringa maken så skulle hon minsan göra det. Ja, ja. det blev tätare och helt regelbunder under eftermiddagen. Sjukhuset tyckte det var dags att komma.
Så, in åkte vi och där hade hänt lite. Gick ut en promenad för att få ännu mer fart på det men det var segt ändå. Då bestämde vi för att åka hem och vila hemma men halvägs hemma drog det igång på riktigt. Mycket tätt helt plötsligt och mycket starkt. Så när jag kom tillbaka hade det hänt massvis och snart var jag fullvidgad. Sedan hände dock samma sak som på första och hon fastnade i utdrivningsskedet. fter ca 4 timmar utan att nästan något hänt så tog de henne med sugklocka. Hon kom aldrig ner till bäckenbotten och därmed fick jag aldrig kryskänslor denna gången heller.
Att moderkakan sedan fastnade och akut operation trodde de berodde på att livmodern var utröttad.3:an
Ja - det blir spännande...
Tänker på er
Kram
"Det talas för lite om glädjen med barn..."
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Aha, då får jag ihop det! Jag har läst så mycket trådar så jag blandar ihop alla frekventa forumister hela tiden. Sorry.
Näe, det är klart, mitt i natten kanske man inte är så jättevärst intresserad av träning, haha!
Hur som helst, önskar jag LYCKA TILL! Ett äventyr blir det hur det än blir.
Kram Jannika
Näe, det är klart, mitt i natten kanske man inte är så jättevärst intresserad av träning, haha!
Hur som helst, önskar jag LYCKA TILL! Ett äventyr blir det hur det än blir.
Kram Jannika
-
Fd Medlem
Hej Päivi!
Du kanske ligger och föder just nu!!! Men om du inte gör det kommer här en liten välment bortjagning från forumet: i säng med dig! Sov allt du kan nu när det är på gång!
Du har säkert hört det hundra gånger, men jag hade själv en väldigt långdragen (men fantastiskt häftig!) förlossning i somras, tre dygn med täta värkar, vilket innebar att jag inte hade sovit på tre dygn när det väl var som jobbigast. TIll slut krystade ut min Hugo med ren muskelstyrka. Förlossningssängen hade jag sönder... Sen slocknade jag med gossen på magen.
Så gör dig själv tjänsen - om du inte redan är på väg in - eller babyn på väg ut höll jag på att säga - sov, sov, sov! Om du kan.
Och lycka till!
Ulrika
Du kanske ligger och föder just nu!!! Men om du inte gör det kommer här en liten välment bortjagning från forumet: i säng med dig! Sov allt du kan nu när det är på gång!
Du har säkert hört det hundra gånger, men jag hade själv en väldigt långdragen (men fantastiskt häftig!) förlossning i somras, tre dygn med täta värkar, vilket innebar att jag inte hade sovit på tre dygn när det väl var som jobbigast. TIll slut krystade ut min Hugo med ren muskelstyrka. Förlossningssängen hade jag sönder... Sen slocknade jag med gossen på magen.
Så gör dig själv tjänsen - om du inte redan är på väg in - eller babyn på väg ut höll jag på att säga
- sov, sov, sov! Om du kan.Och lycka till!
Ulrika-
Gäst
-
Gäst
-
Gäst
Hej på er alla
Måste bara skicka en hälsning från förlossningen
Kom in i morse för igångsättning, och vid 11 gelade de mig, och sen har jag fått vara uppe på patienthotellet för att vänta på värkar - som såklart inte vill komma
Har nu varit på rummet och tråkat hela dan, och när vi nu gick ut här i "vardagsrummet" hittade jag en dator 
Kunde såklart inte hålla mig...
Ska ner till förlossningen kl. 18.00 igen, för undersökning+ctg-kurva, sen får jag säkert sova över natten, så börjar vi om i morgon igen
Må så gott alla
Kram Mia (och Päivi - ut kommer de alltid )
Måste bara skicka en hälsning från förlossningen
Kom in i morse för igångsättning, och vid 11 gelade de mig, och sen har jag fått vara uppe på patienthotellet för att vänta på värkar - som såklart inte vill komma
Har nu varit på rummet och tråkat hela dan, och när vi nu gick ut här i "vardagsrummet" hittade jag en dator
Kunde såklart inte hålla mig...
Ska ner till förlossningen kl. 18.00 igen, för undersökning+ctg-kurva, sen får jag säkert sova över natten, så börjar vi om i morgon igen
Må så gott alla
Kram Mia (och Päivi - ut kommer de alltid
) 6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)