sömnproblem

[fjällström]

Nu kanske jag gör fel som startar en ny tråd, men nu är det gjort

Måste bara få berätta om våra sömnproblem
Vår lilla Sara hade sk. nyföddhetskramper vilket gjorde att hon fick äta sömnmedicin (fenobarbital) mot dessa kramper under sina tre första månader i livet. Därefter trappades medicinen ut och Sara har aldrig krampat sen När Sara var liten åt hon ungefär var annan timma - dygnet runt. Jag tog upp detta på BVC för jag tyckte att andra barn åt så länge medan Sara var färdig på fem minuter Hon orkade aldrig äta från bägge brösten. På BVC tyckte man inte att detta var konstigt alls. Så vi fortsatte som tidigare - dygnet-runt-öppen restaurang
Men allt eftersom Sara växte så ville hon äta mer och mer ofta. När hon var fem månader gammal åt hon ungefär 8 gånger varje natt Jag grät mig genom varje dag och natt.. Och den stackars pappan stöttade så gott det gick, men han kunde ju inte amma... Tog upp detta på BVC igen och de tyckte att det bara var att "gilla läget". Ville Sara äta flera gånger på natten så måste hon ju få det

Vid 6 månaders ålder hittade jag hit och blev stormförstjust Vi genomförde kuren och fick ett nytt liv 12-timmars nätter och aldrig ens problem med vargtimman. Lillan förvandlades till en glad tjej som älskade att sova hela natten lång och åt ordentligt på dagen istället. Allt var så toppen

Sen började bekymren.. 8 öroninflammationer på 10 månader Vi kunde inte ramsa eftersom det var sittande sovställning i mammas eller pappas famn som gällde. Efter varje öroninflammation har vi försökt komma på banan igen, men för varje gång har det varit allt mer kämpigt. Och det förstås, reglerna ändras ju hela tiden i Saras ögon Ibland får man komma upp när man skriker, ibland sova i famn, ibland i storsängen

Vi bestämde oss att "nu ska här sovas" och genomförde en jobbig kur för några veckor sen. Så under uppföljningsveckan blev vi inlagda på sjukhus med Sara i fyra dygn. Dropp, prover som skulle tas när lillan somnat för natten - barnmisshandel i en timma när prover skull tas (tre vuxna som våldhöll medan en fjärde stack), personal springandes ut och in ur hennes rum osv. Allt raserades igen

Idag har vi det så här:
Till natten (sover nu i vårt rum, dock i egen säng) lägger vi henne i sängen, säger att vi ska sova och sitter sen en stund tills hon somnat. Det tar aldrig mer än 10 minuter. Hon vet ju att vi är där, men hon somnar helt på egen hand. Sen under natten vaknar hon ungefär 5-7 gånger. Då säger vi precis som till kvällen att vi ska sova. Hon kan gråta till men somnar om.
Vi tar aldrig upp henne eller hjälper henne att somna om, utan bara påminner om att det fortfarande är natt.
Men varför alla dessa uppvak Jag tror egentligen inte att hon är vaken, men om man inte säger nåt åt henne så börjar hon gråta ordentligt och vaknar helt.

Det känns som att det inte är meningen att vi ska få sova i vår familj

Hur ska vi göra för att få tillbaka den goda och livsviktiga sömnen
Önskar henne verkligen att få njuta av 12 timmars sömn

Kan sömnmedicinen hon åt som nyfödd ha nåt med det hela att göra Vet att sömnmedicin kan få hemska följder.
Sara har egentligen aldrig varit duktig på att sova. På dagen har hon sovit i exakt 30 minuter (från fördeln) och varit väldigt svår/omöjlig att söva om.
Hon verkar inte heller ha ett lika stort sömnbehov som andra barn. På dagen sover hon max 1 timma och stökar mycket på natten, men orkar ändå vara igång och är relativt på humör. Funderar ibland om kramperna kan ha orsakat några störningar hos henne. Hoppas att detta går att få ordning på

[Ewa]

Hej Fjällström!

Jag tycker inte det verkar ha med medicinering att göra. För som du skrev sov hon ju jättefint när ni hade kurat henne. Alltså tackade hon och tog emot. Då. Sen har de förfärliga öroninflammationerna ställt till det för både er och henne eftersom hon fått olika budskap vid olika tillfällen. Inte konstigt om damen är förvirrad.

Att hon nu vaknar till, tror jag, helt sonika, beror på att ni sitter där när hon somnar. Alltså kollar hon att läget är oförändrat när hon vaknar till i en sömnskarv också. Mitt enda råd är att göra en ny minikur där ni åter talar om för henne att inga vargar kommer - du kan sova så gott igen.

Hoppas hon får vara fri från sjukdomar nu ett tag den lilla raringen!
/Ewa

En passus bara, det borde finnas "Stör ej - barnet sover"-skyltar på sjukhusen för att förhindra det där onödigt myckna springet. Mina ynka 2 dygns sjukhusvistelse med vardera barnet har varit en enda lång rad av väckningar. Endera är det ny personal som ska "presentera sig", endera är det städare eller matbrickor eller sköterskor som bara vill höra hur ni har det" för tolfte gången på 2 timmar (varför har de överhuvudtaget larmknappar att trycka på kan man stilla fråga sig). När lillfisan låg inne med RS-virus vid 8 v ålder och de sprang ut och in HELA TIDEN och tjejen inte fått sova många minuter innan hon åter blev väckt under hela 11 TIMMAR(!!!!!!!!) skrek jag till slut: "Försvinn! Hon blir ju ALDRIG frisk om hon inte får sova en endaste blund!!" Lite snopet droppade de av och hon fick sig i alla fall några timmars sömn innan det var dags för nya passet att presentera sig...

[annawahlgren]

Tack, Ewa

Vilket elände Stackare ni alla

Någonstans i all bedrövligheten tycker jag ändå det framgår ganska klart att lilla Sara faktiskt VILL sova. Hon har fått korn på den goda sömnen och de sköna nätterna när ni kurade. Man får nog vara väldigt tacksam över att ni hann med det, innan alla öroninflammationerna slog till. Törs knappt tänka på hur det kunde varit annars

Jag tycker du ska se framåt nu. Det är ingen mening med att grubbla över vad som varit och vad det möjligen har ställt till med av bestående men - som jag inte ett ögonblick tror du behöver befara här. Små barn har trots allt gått igenom ännu mycket värre saker än lilla Sara under sin första tid på jorden och kommit ut på andra sidan med alla sinnen i behåll, inte minst det goda humöret.

Så se framåt Bestäm dig för att det som har varit har varit och nu är det över. Nu är det bra. Från och med nu väntar det goda livet

Skärma av sängen, tycker jag, så att hon inte ser er. Att hon hör er gör ingenting - tvärtom, kan man säga.

Avsluta nattningen med en bekräftelseramsa x4 och ta till den sedan direkt hon hörs och låter, som ren, mjuk, gärna glad, säker och betrygande upplysning om att det fortfarande är natt, trygg natt då ni verkligen håller all världens vargar på behörigt avstånd från henne. (Och av dem har hon ju lärt känna många. Så jaga, jaga )

Försumma aldrig skrattet-till-go'nattet, och låt varje morgon jubla av återseendets friska glädje

På dagarna måste hon nödvändigtvis sova lite mera. Det är bara att planera in och genomföra. Det är inte bra för henne att få för lite sömn och särskilt inte nu när hon behöver hämta alla krafter hon just inte har. Slarva inte med det, frestas inte att tro att hon inte "behöver" sova så mycket. Det gör hon, tro mig Ge henne en liten minikur för lämpliga dagslurar, regelbundna och tidsbestämda

Och läs tråden Lägg öronen i blöt Det kan aldrig skada

[fjällström]

Hej och tack för snabb hjälp
En liten fråga bara om minikur för dagslurarna. Hur ska det gå till i praktiken Till kvällen är det ju kolsvart i rummet och hon ser inte att vi går, utan ligger lugnt och stilla kvar i sin säng efter ramsan. Förstår att det kommer att protesteras en del om vi ramsar och lämnar rummet på dagen när hon ska sova. Ska vi bara lägga tillrätta och ramsa oss ut om vi så ska gå tillbaka 75 gånger, eller hur gör vi Ska vi låta henne sova i sitt eget rum på dagen, eller ska vi ha samma plats som till natten (spjälsäng i båda rummen)

Nu känns det mer viktigt än någonsin att få till sömnen eftersom tillökning väntas i februari. Skulle vara underbart om en av de små sov bra

[Gäst]

Nu känns det mer viktigt än någonsin att få till sömnen eftersom tillökning väntas i februari. Skulle vara underbart om en av de små sov bra

Häpp - båda kommer sova som prinsessor (och prinsar?):!:
(var jag bara tvungen att inflika!)

[annawahlgren]

Vad är problemet? Gör halvdunkel i rummet, vanliga kläder, öppet fönster (om det går) och filt i stället för täcke. Gå ut med en dagramsa x4 som inte innehåller ordet natt. Gör andra effektva ljud i huset, så att hon känner sig med, och låt henne i övrigt vara i fred

[fjällström]

Idag bestämde jag mig för att lillan skulle somna på en dagramsa - och det gjorde hon förstås Tur att jag hade lämnat fönstret öppet i hennes rum för hon protesterade hej vilt i 15 minuter innan hon insåg att hon skulle lägga sig ner och sova

En liten (sista) fundering bara:
Som det är nu på kvällen ramsar vi inne i hennes rum och blir kvar där tills hon somnat. Det fungerar bra. Inga protester. Men skulle vi lämna rummet innan hon somnat skulle protesterna bli många, tor jag Ska vi ändå gå därifrån, trots protester och göra andra ljud i huset, eller ska vi göra en "första natt" där vi ska ha sista ordet (tänker på bekräftelsen).
Kanske gör jag en stor grej av ingenting, men jag vill att hon ska somna trygt till ramsan. Som det är idag är det nog vår närvaro som gör att hon somnar snabbt, utan protester. Ska vi kanske genomföra en hel kur i hennes egna rum

[Ewa]

Ja, hon ska somna av ramsan (eller sig själv, om man säger) och INTE av er närvaro. Det är nog den som orsakat uppvaken. Att förändringen gör första natten lite besvärligare är ju bara en del av processen. Någon gång ska ni ju starta - och gör då det med de nya (eller nygamla) förutsättningarna direkt, är mitt råd.

[fjällström]

Ok, då är det bara att tuta och köra
Vill inget hellre än att Sara ska få sova gott om natten och dessutom får ju vi också sova om hon gör det
TACK Ewa och Anna

Ska rapportera om några dagar

[annawahlgren]

Tänk på soldaten i krig, eller sjömannen till havs. Någon blir avdelad att hålla vakt, medan manskapet sover. Denna någon spanar utåt och bortåt - mot fienden, mot eventuella isberg, mot fjärran (där "vargen" kan tänkas dyka upp).

Skulle fara hota, väcker vakten manskapet, som genast sätter sig i krigsberedskap.

Men vakten smyger inte omkring bland de sovande och undrar om de har somnat ordentligt och om de ligger skönt och om allt är bra... för då skulle de verkligen tro att det var fara på färde

Låt lilla barnet vara i fred Ramsa dig ut och fortsätt ramsa utanför och på väg bort.

Och håll vakt. Bortåt och utåt.

Stör inte. Din uppgift är att freda barnet för vargen. Och den ska inte ha en chans att smyga sig in i rummet där barnet ligger

[fjällström]

TACK ANNA
Du har så rätt - vad är problemet Det är ju bara att bestämma sig att nu ska här sovas Andra dagen jag ramsar idag. Hon skrattade när jag la henne i sängen, jag ramsade mig ut - inga protester Satt sen nere i köket och skrattade för mig själv åt lillan som sjöng en stund {|= , tränade på alla ord hon lärt sig och sa sen, mamma, pappa och så sov ungen
Känner mig så enormt lättad
Jag längar tills nästa lilla unge anländer. Men nog har jag fasat för när den större ska läggas eftersom det på dagen kunnat ta 40 minuter att få henne att somna. Och det har alltid slutat med att jag fått låta arg och säga "lägg dig ner, nu ska du sova " Och då har jag funderat på vad jag ska göra av den lilla ungen när det tar sån tid att få den större att somna... Men nu behöver jag inte bekymra mig för det mera Jag har sovit gott i natt, medan pappan ramsat några gånger Hon vaknar fortfarande en massa gånger under natten, men nog ska det bli ordning på det
Här ska sovas i fortsättningen

[Fjällfolket]

Snyggt jobbat Fjällström! =D>

Vilken underbar läsning till eftermiddagskaffet..



/Fjällmor

[fjällström]

Bra att Fjällmor fick nåt fint att läsa till kaffet

Idag sov lilla ungen en timma och tjugo minuter non stop Det är hennes personbästa, tror jag
Ikväll var andra kvällen vi lämnade rummet till ramsan. Hon protesterade bra och fick en lite bestämd ramsa efter 10 minuter. Då gnölade hon en stund men tystnade snabbt

Har ikväll roat mig med att läsa om olika sömnmetoder. Och de flesta har ju ett gemensamt - att barnet ska lära sig att somna själv, på egen hand.
Jag har alltid tänkt att det måste vara bra för barnet att känna trygghet och samhörighet även när man somnar till natten. Och det är säkert bra om barnet sen sover hela natten, utan uppvak. Men har man då en liten Sara som sover oroligt och vill ha tryggheten och samhörigheten varje gång hon vaknar på natten, så är det inte lika mysigt längre
Läste på samtliga ställen att om barnet ska kunna somna om på egen hand vid uppvak på natten så måste barnet också ha somnat själv på kvällen.
Och efter att jag nu blivit så här påläst så måste jag ju säga att då känns AW:s metod som den absolut snällaste eftersom man kan gå tillbaka och ramsa och på så sätt ge barnet trygghet och en hjälp att komma till ro

Detr gör ont i mitt trötta mamma-hjärta när min lilla unge blir rasande på mig när jag ramsar mig ut ur rummet . Men det gör lika ont i mig när jag varje morgon ser hur trött min unge är efter att ha sovit dåligt flera månader i sträck, trots mysiga nattningar och trygghet och allt det där. Det hjälper inte henne att sova
Nu tänker jag på hennes bästa och då går det lättare att handskas med mitt ömma mamma-hjärta

[fjällström]

En sån underbar natt
Sara somnade kvart i sju och vi hörde aldrig av henne innan kl var två i natt Ramsade varpå hon somnade om. Fick ge en ny ramsa vid fem-tiden och vaknade sen av väckarklockan kl sju En utsövd, glad liten unge togs upp ur sängen
Nu har hon dock suttit i sin säng och pratat en halvtimma - det är tänkt att hon ska sova Ska gå upp och ramsa en gång så kanske hon kommer ihåg vad hon skulle göra

[annawahlgren]

Strålande jobbat - nu kan du gå tillbaka och läsa dina egna två senaste inlägg som pepp, återkommande trevlig, prima pepp, om och när du någonsin skulle svikta

Men spring för all del inte och påminn barnet om att hon ska sova, när hon är glad och nöjd och sitter och pratar. DET är störande trafik

Tänk så här: Det viktigaste är inte att hon sover varje minut hon "ska". Det viktigaste är att hon har förutsättningarna.

Så ge henne dem Tillsammans med lite mer förtroende för lilla älsklingen

Läs gärna om krogätaren i "Tips på vägen". Den tror jag den ömme fadern också kan se som en enkel och igenkänningsbar bekräftelse