
Bäst är att ha eget rum till bebisen - kanske maken och du kan sova annanstans några nätter?

Ska han sova i samma rum som er så ska där finnas någon typ av avskärmning som gör att han inte ser er och får således en egen vrå.

Utecklingssteg

har aldrig och kommer aldrig att att vara något hinder för någonting!

Förkylning kan vara dumt att kombinera med en kurstart - pga av att ev gråt förvärrar snorandet och det blir en ond cirkel där man lätt blir osäker som förälder.

8) Min spontana reaktion är att du hastar iväg efter en quickfix på sömnproblemen! Jag syftar på att du senast imorse skrev ett tårdrypande

inlägg om hur besvärligt allt var. Enligt mig så kan du omöjligt ha vänt attityden till självklarhet på några timmar av lite läsande hit och dit! Hur har vi det med verktygen? KAN du dem? KAN du buffa, ramsa och solfjädra? Vet du NÄR du ska göra det - HUR du ska göra det och VARFÖR du ska göra det? Svarar du inte "ja" till 110% på de frågorna så ska du VÄNTA med kurstarten!

Satsa ett några dagar (minst) på att läsa in dig ordentligt! Öva verktygen på maken (som kan spela bebis med olika humörsvängningar och du åtgärdar). Träna upp ramsan ordentligt! Öva buffning! Öva tllrättaläggande!

Läs Annas inlägg "LÄS DETTA FÖRST"
http://www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=1076 och se om du skulle känna dig träffad om ett par dagar...

- känns det så - avvakta kurstart tills du kan läsa det inlägget utan att tro att det skulle kunna handla om dig om ett par dagar

! DÅ är du redo!

Hoppas att du förstår att det jag skriver är av ren välvilja för ditt barn och dig själv. Vi har haft många som startat oförberedda och det har INTE blivit bra! Bryt mönstret; läs på och bli en av dem som fixar detta i en attityd av självklarhet!