Problem med middagsluren

[Hanna 78]

Jag har inte skrivit på länge. Vår dotter Felicia har sovit hela nätter sedan april när vi "kurade" henne. Den här veckan har hennes middagslur kl.12-13.30 strulat. Hon vill inte somna. Hon gnäller men börjar snabbt att gråta. Jag vet inte hur vi ska göra för att komma ur det. Vi ramsar men den verkar inte bita på henne för hon bara fortsätter. Vi tror ju faktiskt att hon behöver sin lur på dagen fortfarande (fyller 2 år snart). Kan någon/några ge oss några goda råd. Det är ju så jobbigt att höra henne så här ledsen när hon ska sova, det är länge sedan nu.

[annawahlgren]

Vi tror ju faktiskt att hon behöver sin lur på dagen fortfarande (fyller 2 år snart).

Ta fasta på det. Så enkelt är det. Attityden av självklarhet säger: "Du behöver din lur på dagen." Punkt.

Nu tycker du synd om henne och vips! tycker hon synd om sig själv. Men allvarligt talat - varför skulle det vara synd om henne Hon lever ett underbart liv. Hon behöver vila en skvätt på dagen. Det är ju helt ljuvligt att hon kan få göra det Átt hon får leva ett så gott liv där man har folk omkring sig som bevakar ens intressen och vet vad man behöver

Försök ta dig ur trösttänkandet. Se inte hennes gnöl och gnäll och protester som missnöjesyttringar. Se det som frågor. Ge glada, självklara, betryggande - i ordets sanna mening betryggande - svar, i handling. Ta ur henne missuppfattningen att det skulle vara ledsamt att sova Varför skulle det vara det

Odla återseendets glädje, håll tiderna, ramsa glatt bara en gång (x4) och ta ur henne villfarelsen att det skulle vara synd om henne. Den har hon inte hittat på själv, om man säger

[Hanna 78]

Tack snälla Anna för ditt snabba svar. Hon har sovit så bra de sista månaderna så man kanske inte har den den självklara attityden nu när hon börjar ställa frågor igen. Idag är vi hemma både mamma och pappa och har precis lagt henne. Hon började genast skrika "mamma". Pappan gav snabbt en glad ramsax4. Hon gnäller fortfarande. Härromdagen klättrade hon ur sin spjälsäng och stod och knackade på dörren, från insidan, jätte ledsen. Jag bar tillbaka henne till sin säng. Ska vi fortsätta att ha spjälsängen fast hon gör så? Hon behöver uppenbarligen sin lur för igår sov hon 1.30 h i sin vagn. Gick hur bra som helst. När det kommer en period när de börjar ställa frågor igen efter att ha sovit bra i flera månader vad beror det på, hör det bara ihop med barns utveckling? Allt har alltså med vår attityd att göra när hon nu står i sin säng och skriker. Hur länge ska man låta henne hålla på? Ska vi ramsa igen? Men visst ska ju hon veta vad som gäller?

Tack snälla för all hjälp.

[annawahlgren]

Kära söta, saker händer, människor utvecklas. Du lovade din man (om ni nu gifte er) evigt trohet och innerlig kärlek och sedan levde ni lyckliga i alla era dagar... Alltid likadant.

Eller

Saker händer. Frågor tillstöter. Frågor alltifrån det enklaste: ska jag äta nu? Ska jag sova nu? till det väl svåraste: vad är meningen med livet

Häng med Det är du / ni som är ledaren. Ta ledningen. Agera betryggande, i ordets rätta bemärkelse. Förändingar är jobbiga men också hoppingivande. Spännande - levande

Kanske kan "Livet ett kretslopp - något om utvecklingen" i Barnaboken inspirera dig och ge perspektiv

[Hanna 78]

Tack, har Barnaboken hemma och ska läsa i den på en gång. Skönt att få råd när man själv "frågar" om det man gör rätt.

Jag är glad att du tar dig tid att svara oss.

[annawahlgren]

Det är den finaste tiden jag har.

Tack för varma ord

[Kristin]

Hej!

kanske skall hon läggas lite senare på dagen? Före sommaren lades sonen kl 12 (struli läggning på dagis) och nu lägger vi honom 13 (hämtar på dagis 12 och promenerar hem). Har precis dragit ned sömnen till 1,5 h då han hade svårt att somna in om kvällen.

Mvh
Kristin

[Hanna 78]

Det är vi som ska tacka för de ord du ger oss. Jag blir så glad när jag läser Barnaboken. Många gånger tänker jag, ja det är ju precis så det är. Jag stör min sambo ständigt för att det är stycken i boken som jag bara måste läsa högt för honom. Så många bra tankar och tips.Felicia somnade jätte bra igen redan igår. Oh vad de är underbara, våra barn.

Tack än en gång Anna.

[annawahlgren]