Vargtimmen och schemabyte

[Ann-Britt]

Hej!
Vi kurade vår tjej på drygt 7 månader för 1,5 månad. Jag vill först säga att nattsömnen har blivit MYCKET bättre och det är vi tacksamma över ! Däremot är det några detaljer som inte riktigt har velat sätta sig, vi har avvaktat med att fråga om råd (vi har läst boken för råd istället) för att ge problemen tid att lösa sig men nu vill vi inte vänta längre.

Hennes nattsömn är mellan 19-7. Utan undantag vaknar hon någon gång mellan ca 5.30-6 och är därefter oftast vaken och ledsen . Vi ramsar så fort vi hör att hon vaknar - avvaktar en längre tid och lämnar sedan en pangramsa. Tyvärr kan vi inte föra oväsen eftersom vi bor i en lyhörd lägenhet och måste tänka på grannarna. Vi har ibland satt en radio utanför hennes dörr som spelar P2 men det verkar inte ha någon effekt. Vi tycker att det borde ha blivit bättre efter 1,5 månad men icke. Vad ska vi göra??

Daglurarna är inte heller en räkmacka. Idag sover hon (eller ska sova) 9-9.45, 12-13.30 och 15.30-16.15. Det har sedan 2-3 veckor blivit svårare och svårare och lägga henne tre ggr om dagen, speciellt sista luren då det är mest bråk och gråt tiden ut och så vill vi naturligtvis inte ha det! Det är just att lägga henne som är svårt. Att ta bort den sista luren är nog inte bra för hon orkar inte vara vaken från 13.30 till 19. Vi funderar därför att ändra schema till två dagslurar: 10-12 och 15-15.45. Men frågan är ifall vi kan göra det nu, hon börjar nämligen komma in i en känslig fas och gråter så fort hon inte ser mig. Samtidigt vill vi ju inte ha turbulensen som är vid läggningen av tre dagslurar. Tror du att vi kan lägga om schemat?

Hälsningar Ann-Britt och Cai

[SusanD]

Hej Ann-Britt och Cai,

Varmt välkomna till Forumet

Nu börjar 8-månaders ångesten smyga in i lilla dotterns liv och då blir det lite svajigt. Håll kvar ert schema, det ser bra ut med sov- och mattider. Att mixtra med nya sovtider i denna svajiga tid är inte att rekomendera.

Funderar lite på hur ni gör när ni nattar tösen. Får ni till ett ordentligt skratt inför nattningen Skratta bör ni göra tillsammans även innan dagslurarna. Man sover nämligen väldigt, väldigt gott med ett härligt skratt som bubblar lite fint i magen.

Håll tösen vänd ifrån er när ni går till sovrummet och gör exakt samma procedur som ni brukar oavsett om hon är missnöjd eller ej. Det gäller att inte ändra något utan stå fast vid det som ska gälla vilket leder till trygghet för tösen.

Att hon vaknar tidigt varje morgon kommer gå över även om det kan ta tid. Antingen serverar ni en pangramsa så fort ni hör henne eller så väljer ni att avvakta för det kan ju vara så att hon somnar om av sig själv. Gör hon inte det så är det en pangramsa som gäller. Det gäller för er att backa, att inte ständigt vara beredda att gripa in så fort hon piper, lite trubbel klarar hon av att reda ut själv.

Det här kommer gå fin-fint, tro mig. Men det kan ta lite tid då hon nu är på väg in i en period som kan vara ganska svajig på många sätt. Men håll hårt på sovtiderna, sover hon inte varenda minut är det ingen katastrof, men hon ska alltid ha möjligheten.

Kram Susan

[Ann-Britt]

Tack för svaret! Jag är rädd för att vi dock behöver mera råd!

Vi lägger henne enligt "skolboken" med skratt och allt. Vi är också övertygade att vi ramsar på rätt sätt, ska det vara en pangramsa så är det verkligen det osv. Vi rådfrågar varandra vilken ramsa det ska vara vid olika tillfällen så det verkligen ska bli rätt.

Nu börjar det närma sig två månader sedan vi kurade henne. Hon har hittills inte sovit till 7. I natt vaknade hon kl 4.30 och somnade om efter ca 1 timme, vaknade sedan 6.40. Vi har den första hälften av tiden som vi har hållt på med denna metod avvaktat när hon har vaknat i vargtimmen innan vi har pangramsat, sedan gjorde vi inget mer. När det inte funkade började vi med en hurtig ramsa så fort vi hörde henne - avvaktade lääänge för att sedan pangramsa. Stör vi henne verkligen med det vi gör? Känns som vi redan gör minimum, vi "svassar" aldrig runt hennes dörr och kikar in osv. Vi vet varken ut eller in nu. Det har ju inte blivit någon förbättring i denna sak på snart två månader.

Daglurarna bli bara sämre o sämre. Även där lägger vi henne enligt boken. Jag har inte fått henne att sova den tredje luren på över en vecka nu. Jo, när jag har haft henne i vagnen men det kan jag inte varje dag vid den luren. Det känns inget roligt att låta henne skrika tiden ut så hon ska få förutsättning att sova som det står i boken. Det var ju det som vi tyckte var så bra med denna metoden, just att barnen inte skulle skrika sig till sömns. Det känns även som att turbulensen vid den tredje luren börjar smitta av sig på de andra två. Kan vi verkligen inte byta till två daglurar även fast hon är i 8-månaders ångesten?

[Ann-Britt]

Oj, såg att jag förmodligen har benämnt en ramsa felaktigt. Det gäller "pangramsa" i mitt andra alternativ ovan på tillvägagångssätt vi har haft på nätterna. Vad jag istället menar är en ramsa som är mycket bestämd och punktsättande men som inte har getts på en gång.

Mycket med det jordiska....

[Ann-Britt]

Hej!

Nej, det går INTE bra för oss! Inte fattar vi varför heller. Vi har läst och läst och läst och ramsat, avvaktat osv utan att märka resultat. Vi behöver verkligen hjälp nu Innan vi går in på problemen så vill vi säga att 8-mån ångesten inte verkar vara så farlig.

1. Nattsömnen, det är inga problem att lägga henne men det var det inte heller innan kuren. Vi busar och skrattar och sedan tar läggningproceduren runt 1-2 minuter. Däremot vaknar hon fortfarande flera gånger om natten från 3-4 tiden och framtill ca 6-6.30 för att då inte kunna somna om. Vi har tidigare beskrivit hur vi gör och vi har inte ändrat eftersom vi inte vet vad vi ska ändra till. Vad är fel? Hon är MYCKET ledsen på morgonkvisten (efter kl 6) och vi får henne inte att somna om med hjälp av ramsan. Vi går inte in till henne men nu börjar vi undra ifall vi ska börja om att buffa osv för att göra henne mer trygg. Men då kanske hon vaknar till ännu mer? Det har ju gått 2, 5 månad nu, borde det inte vara bra nu?

Just nu känns det som att vi håller på med någon hemsk 5-minuters kur. Alla svar i detta forum som rör liknande frågor verkar vara: Backa! Är det verkligen svaret i detta fall? Hon är ju ledsen!! Eller är det så enkelt att just våran dotter endast behöver 11 timmars nattsömn och att vi då istället bör lägga henne 20.00 för att hon skall sova fram till 07.00?

2. Dagsömnen, det blir svårare och svårare att få henne att somna framförallt på eftermiddagsluren. Detta även fast vi alltid lägger henne på samma självklara sätt. Idag vid lunchpasset var det riktigt synd om stumpan för det var inga protester som kom från sängen utan ledsen gråt, jag gick då in - tillrättalade, buffade och ramsade på väg ut. Efter en halvtimme somnade hon till slut för att vakna efter prick 30 minuter (tokledsen och spydde) vilket för övrigt alltid har varit hennes sömnrytmpass. Det är ofta svårt att få henne att somna om speciellt när hon sover inne i sin säng. Är hon otrygg eller vad? Vi har funderat att gå ner på två sömnsejourer istället men det kanske är fel väg att gå? Generellt har inte dagsömnen blivit något bättre efter kuren vilket känns märkligt.

3. Det står i boken att det efter ett tag ska bli så lätt, man ska kunna lägga barnet var som helst osv. Vi är inte alls där. Hon är inte heller som en klocka även fast vi håller benhårt på schemat.

Vi måste ha misslyckats med SHN. Hur går vi nu vidare för vi vill verkligen få detta att fungera för det är en metod vi tror stort på! Ska vi kura om? Har vi backat för mycket och därmed gjort henne otrygg? Hur får vi henne att somna om på natten och på dagen?

[annawahlgren]

Tack, SusanD Som ger alldeles perfekta råd för fullföljandet av Sova hela natten-kuren, och som jag skriver under på i minsta detalj.

MEN - lite väl lång tid har gått, ett mönster har börjat etableras som vi inte alls ville ha, och då måste det brytas radikalt. Med en minikur

Välkommen är du Välkomna är ni, alla tre

Först: jaga ut vargarna. Lätt att säga, men nu krälar de kring benen på er och kring benen på själsängen likaväl. Frågan är om inte en hel liten skock lyckats kravla sig upp i sängen

Ni odlar - helt förståeligt - negativa förväntningar nu, och barnet svarar med ökande förvirring. Vad är det som är fel Något känner hon är väldigt, väldigt fel. Är det också farligt "Kommer vargen och tar mig nu " Er osäkerhet, uppgivenhet, era tvivel, era farhågor betyder för barnet fara. Ni är hennes överlevnadsgaranter. Ni måste helt enkelt veta vad ni gör, i varje stund. Eller åtminstone kunna förmedla det med hjälp av äkta skådespeleri. Tills ni tror på det allihop (Jag skickar sjutton bebisar till och arton kor på posten för att förenkla det hela. Den negativa överkoncentrationen - oron - måste bort.)

Du envisas med att tro på två dagslurar nu i stället för tre. Då tycler jag du ska ta fasta på den känslan, även om man som SusanD påpekar i förstone alltid ska försöka undvika förändringar just i åttamånadersångesten. Å andra sidan har jag kurat dussinvis med åttamånadersångestar som aldrig komit i närheten av ett schema ö h t förut och det har ju gått utmärkt. Allt man gör i en Attityd av total Självklarhet, "köper" de små barnen - med lättnad. Så gör ett nytt schema utifrån din genomtänkta övertygelse. 14,5 - 14 tim behöver hon. Schackra inte med det Håll tiderna exakt, utan ens marginalkvart nu.

Ge en hög, glad, riktigt hurtig upplysningsramsa x 4 (ev. x6, i ett svep) på morgonkulan direkt. Sätt på musik utanför rummet sedan. Det ska inte vara P2 med prat och sång utan instrumentalmusik, klassisk, gärna förstås Mozart. Strauss kan också vara mycket populärt. Kör detta samma band varje förtidig morgon och bara då.

Ni har inte misslyckats. Ni har "bara" fastnat. Universalmedlet är att backa, men det finns också andra verktyg att använda när ett mönster av hjälper-inte-utan-det-blir-samma-visa-igen etablerats.

1. Ge den hurtiga, glada ramsan (efter skrattet och bortvänt lagd liten älskling) vid utgång, genast, utan att dröja på tröskeln (och ta med vargarna!) och på väg bort. Sätt på musiken.

2. Avvakta i det längsta. Lyssna själv på musiken. Gnölas det och/eller låts argt, öka musiken. Avvakta enligt Lathunden och ta tid. Skriv upp. Det här ska kallas minikur.

3. Tolka ljuden. Renodla. Inte minsta tvivel ska föreligga om att hon verkligen är ledsen, och då menar jag LEDSEN, olycklig, snudd på förtvivlad - ingenting annat. Inte sur, otålig (för att hon vill somna men inte kan), gnällig, självmedlidsam, arg eller i största allmänhet på dåligt humör.

4. Vid klar och tveklös olycklighetsbedömning: stäng av musiken, gå snabbt in, ordlöst, titta inte på barnet om hon står eller sitter upp, lägg genast ner, lägg tillrätta med distinkta, "avgränsade" handgrepp, bred ut händerna ovanifrån över hela lilla barnakroppen och solfjädra. Stå kvar så, osedd, med solfjädern orörlig och statisk, tills lilla älsklingen är tyst och avslappnad i hela lilla barnakroppen. Låt det ta den tid det tar. Det kan ta tio minuter eller mer. Det är ingen katastrof om hon skulle hinna somna. Här behöver vi bryta ett mönster. Tryck till avslutningsvis och gå ut med en lugn, mjuk bekräftelseramsa x4, oavsett om hon är riktigt vaken eller ej. Sätt på musiken igen, lågt. Upprepa vid behov, exakt enligt föreskrifterna.

5. Ge detta 3-4-5 dygn med lugn och saklig målmedvetenhet. Det primära målet nu är att hon inte ska vara olycklig ett dugg. (Däremot vill vi inte förbjuda folk att reagera, inte heller att genomgå och lösa diverse livskriser på egen hand.) Hon ska heller inte tillåtas stjäla alltför mycket av sin tilltänkta sömn. Solfjädern, rätt och tålmodigt genomförd, är en rogivare av rang för just små sömntrasslare som fastnat i återkommande elände.

Någonstans gick det fel, dvs det började gå bakåt i stället för vidare framåt, men hur och varför är inte intressant, tycker jag. Nu ska det minikuras

[Ann-Britt]

Hej igen!

Tusen tack för svaret Anna

Vi tillbringade två dagar med att finputsa det nya schemat och att läsa igenom dina instruktioner till oss angående minikuren. Allt för att vara säkra på att schemat skulle fungera och att vi skulle veta vad vi gjorde. Vi tycker för övrigt inte att vi har haft svårt med attityden gentemot lilltösen, vi har aldrig "velat" eller "hattat" utan varit självsäkra när vi har lagt henne och haft "fest" när vi har väckt henne oavsett hennes humör osv.

Nu har vi kört minikuren i fem dagar och är inne på den femte dagen. Tyvärr ser vi ingen förbättring.

1. Nätterna.
Vi har under minikuren sovit utanför hennes dörr. Vaknar hon efter kl 4 har vi ramsat högt och hurtigt så fort vi har hört henne och hon har somnat om ganska fort och lätt, inga problem med andra ord
Vaknar hon efter kl 6 har vi ramsat på samma sätt och även satt på musik. Hon blir tyst men börjar sen att smågnälla. Detta kan pågå i ca 30-60 minuter då hon blir argare och argare. Eftersom hon inte har varit ledsen har vi inte ramsat utan fortsatt med musiken. Kl 07 har vi "väckt" henne. Någon morgon har hon somnat om i ca 10 minuter för sedan vakna och köra samma gamla procedur igen. Hon är supertrött hela förmiddagen, hon har ju sovit 1 timme förlite på natten och ska inte sova igen förren kl 10 enligt schemat. Det är inte en glad liten tjej som vi har hemma nuförtiden. Vad sjutton ska vi göra? Ge upp och börja morgonen kl 06.00 och anpassa om schemat?

1. Den långa dagluren mellan 10-11.30.
Vi lägger henne efter bus och skratt, gör solfjädern i ca 10 sekunder (hon protesterar under tiden), ramsar hurtigt på väg ut och bort samt börjar spela musik. Hon börjar jollra och leka och gnäller ibland, detta pågår i 30-45 minuter. Då börjar hon skrika upp sig och vi går in och gör solfjädern och håller i så länge det tar tills hon lugnar ned sig (ibland somnar hon under solfjädern), ramsar lugnt och börjar med musiken igen. Nu somnar hon och sover i en halvtimme (prick) och det är supersvårt att få henne att somna om. Somnar hon om så är det oftast bara några minuter kvar av den utsatta tiden och det känns jobbigt att väcka henne när hon väl somnat (tycker hon med). I instruktionen ovan skulle vi inte köra med marginalkvart, innebär det att vi ska väcka henne oavsett ifall hon sovit 10 minuter? (Vi har på eget bevåg låtit henne sova 20 minuter vid dessa tillfällen.) Dessutom blir vi osäkra på musikvalet som nämndes i instruktionen, kan vi inte spela samma musik på morgonkvisten som på dagen? Ska vi kanske, vid alla läggningar, göra den långa solfjädern redan från början för att successivt korta ned den?

3. Den korta luren mellan 15-15.45.
Vi lägger henne på samma sätt som punkt 2. Vill det sig illa har hon inte somnat kl 15.45. Vad gör man då? Jag har (när tiden börjar ta slut) någon gång gått in och gjort en lång solfjäder bara för att hon ska få någon sömn överhuvudtaget. Hon har ju varit som en trasa dessa 5 dagar med mycket sömnbrist, det blir ju bara 11,5-12 timmar!

Vi börjar tappa modet nu. Det känns som att vi lägger ned mycket tid på att få det att fungera utan att få något för det utom en alltmer tröttare tjej. Jag vågar knappt gå ut med henne i vagnen för det finns stor risk att hon somnar när hon inte ska sova enligt schemat. Vad ska vi göra? HJÄLP

[Ann-Britt]

Hej igen!

Natten var underbar
Hon vaknade ca 5 varpå jag ramsade och hon somnade genast om för att vakna 06.50 (visserligen urförbannad)!

Första luren verkar, peppar peppar, oxå gå bra. Hon somnade på ca 3 minuter och sov över den magiska halvtimmegränsen. Nu har hon sovit nästan i en timme och hon FORTSÄTTER att sova \:D/

Vi vet att vi inte är i mål ännu men vi har i alla fall fått bevis på att kan fungera. Det var i rättan tid, vi började att vackla i tron.... Nu är det bara att fortsätta med den rätta attityden!

[Ann-Britt]

Jag måste nog vara lite mer tydlig, man kan tro att allt är frid och fröjd hos oss nu men så är inte fallet. Vi ser därför jättegärna att vi får svar på de frågor vi ställde i vårt tidigare inlägg!

Tusen tack på förhand!

[Ann-Britt]

:^o :^o :^o

Åh, vad jag ångrar mitt tidigare, glada inlägg!

Det händer ungefär var tredje vecka att man får en bra natt och då tror man alltid: NU! Nu har det vänt! Tji fick vi. Vad fort man glömmer... Snälla, bortse från mitt tidigare inlägg! Det är inte representabelt för vår situation.

I natt vaknade tösen 2.45, 4.45 och 6. Den sista gången somnade hon inte om. Precis som vanligt alltså. Vi behöver mer än någonsin peppning, råd och svar på våra tidigare frågor för att ta oss igenom denna tunga period. I synnerhet när vi inte fattar vad vi gör fel, vi måste vara otroligt korkade. Attityden gentemot tösen är det inget fel på, vi gör solfjädern på rätt sätt, håller schemat osv osv. Vi har läst "stickyn" om förhållningssättet (toppen, tusen tack!) många gånger och känner att vår grundinställning är som den ska vara. Däremot måste vi kunna diskutera sinsemellan och på detta forum om vad sjutton det är som är fel eftersom hon inte sover bättre. Man kan då få intryck av att vi alltid är osäkra och inte har rätt attityd men så tycker vi inte är fallet.

Åh, vi vore väldigt glada ifall vi fick svar, på detta inlägg och tidigare! Tusen tack på förhand!

[Ciao]

Hej Ann-Britt!

Jag har skickat ett PM (personligt meddelande) till dig om du skulle vara intresserad att läsa .

[annawahlgren]

Vi börjar tappa modet nu. Det känns som att vi lägger ned mycket tid på att få det att fungera utan att få något för det utom en alltmer tröttare tjej.

Jag är ledsen, men jag måste gräla lite på dig nu. Och jag måste ställa en allvarlig fråga. Den kommer sist.

Jag gav dig/er ett detaljerat program för en liten minikur. Och jag skickade dig sjutton bebisar till och arton kor.

Du kanske trodde jag småpratade lite kring det första och skojade med det andra.

Men det är stor och gedigen erfarenhet och ingående kännedom om små barn som talar här och jag tycker att om jag gör mig sådan möda med att verkligen i detalj försöa vägleda, stärka och guida dig, kan du väl åtminstone under 3-4 dygn göra som jag föreslår - och med Attityden av Självklarhet i stället för en hela tiden underliggande negativism Negativa förväntningar är lika självuppfyllande som positiva.

De andra sjutton bebisarna (du slipper t o m de arton korna!) är till för att sätta din kreativa fantasi i arbete och mobilisera din effektiva saklighet. Skulel du verkligen kunna ägna arton bebisar en sådan våldsam överkoncentration och sådana varglika tvivel med vilka du nu överöser din dotter Nej, det skulle du inte. Du skulle snabbt och effektivt som ögat se till att alla arton fick vad de behövde för att bli mätta, kunna sova, komma ut, få kläder på kroppen och hållas rena, och när du visste att de fått vad de behövde för att hålla livhanken med råge säker, skulle du få börja om från början med hela gänget och fylla deras almänmänskliga basbehov en gång till.

Finessen med människan är att om hon bara får sina allmänmänskliga basbehov tillfredsställda, sköter hon resten själv. Du behöver bara se till dig själv i den saken.

Detta har du uppenbarligen inte förstått.

Vad gäller minikuren står det uttryckligen om exempelis musiken: BARA DÅ. Alltså på morgonkvisten, när hon vaknar lite väl tidigt. Du kör musik vid varenda lur. Då ska det läggas tillrätta snabbt och ramsas och försvinnas. Då ska barnet få vara i fred. Då ska det inte solfjädras och hängas vid sängen. Alltsammans står där.

Du har ändrat schemat. Nu ligger luren på kl 10 i st f som du hade det kl 9. Och klagar: "Hon är supertrött hela förmiddagen, hon har ju sovit 1 timme förlite på natten och ska inte sova igen förren kl 10 enligt schemat." Men var kom det schemat ifrån Två timmar efter tolv tim natt är det vanliga som man orkar vara vaken. Klart hon blir övertrött med de här nyheterna.

Och övertrötta små barn sover uselt.

Hon vaknar absolut kl 6, säger du. Så om du kan ändra fm-luren till 10 från 9, varför inte låta dagen börja kl 6 Du är flexibel åt fel håll, om man säger. Du gör det på ren svenska svårare för henne.

Nu har jag grälat färdigt. Jag kan inte hjäpa dig om du inte vill lyssna, förstå och begripa, tro och vilja. Finns inte en chans.

Nu till min allvarliga fråga, utifrån ditt citat, som fortsatte: "Jag vågar knappt gå ut med henne i vagnen för det finns stor risk att hon somnar när hon inte ska sova enligt schemat." Inser du vad det är du skriver där Det schema du har som inte är genomtänkt och inte ser till barnets intressen, skulle hon straffas för genom att du knappt vågar gå ut med henne i vagnen En klar förolämpning och en skymf mot barnet, skulle jag säga

Frågan lyder: Om ni nu tappar modet, därför att ni lagt ned så "mycket tid på att få det att fungera utan att få något för det utom en alltmer tröttare tjej", vad hade ni tänkt göra i stället Vad anser ni vore det bästa för ert lilla barn och hur ska det ske Hur ser er djupt kända övertygelse ut inför vilket alternativ

[Åsa R]

Hej,
Vår tjej är nu 7 månader. Hon sover hela natten sedan ca 4 månader. Hon är inte SHN-kurad, vi har kört standardmodellen från start och förlängt natten successivt. Saken är den att vi "fastnat" i vargtimmen - det har gått snart 3 månader och hon vaknar fortfarande, även om det nu är snarare runt 05.30 än vid 04.00 som tidigare (morgon 06.15). Vi kör konsekvent med "pangramsa" direkt vid uppvak och låter henne sedan vara och gör ljud i huset (har inte kört med klassisk musik). Någon gång/vecka ramsar vi igen, men bara om hon är tydligt olycklig. Hon somnar oftast om, men det har blivit sämre, hon blir oftare olycklig och det tar allt längre tid för henne. Känner inte att vi kan lösa det genom att "backa" mer eftersom vi ingriper så pass lite, utan snarare att vi behöver bryta mönstret på nåt vis!

Kan tillägga att uppvaken bestått oberoende av schemajusteringar. Sedan knappt en vecka har vi minskat till två dagslurar: natt är 18.15-06.15, fm-lur 09.45-11.15 och em-lur 14.00-14.45.

Läste i en tråd längre ned där Anna rekommenderade en "minikur" för vargtimmen enligt citatet nedan. Är det detta vi ska satsa på också?

[quote="annawahlgren"] MEN - lite väl lång tid har gått, ett mönster har börjat etableras som vi inte alls ville ha, och då måste det brytas radikalt. Med en minikur

Ge en hög, glad, riktigt hurtig upplysningsramsa x 4 (ev. x6, i ett svep) på morgonkulan direkt. Sätt på musik utanför rummet sedan. Kör detta samma band varje förtidig morgon och bara då.

Ni har inte misslyckats. Ni har "bara" fastnat. Universalmedlet är att backa, men det finns också andra verktyg att använda när ett mönster av hjälper-inte-utan-det-blir-samma-visa-igen etablerats.

1. Ge den hurtiga, glada ramsan (efter skrattet och bortvänt lagd liten älskling) vid utgång, genast, utan att dröja på tröskeln (och ta med vargarna!) och på väg bort. Sätt på musiken.

2. Avvakta i det längsta. Lyssna själv på musiken. Gnölas det och/eller låts argt, öka musiken. Avvakta enligt Lathunden och ta tid. Skriv upp. Det här ska kallas minikur.

3. Tolka ljuden. Renodla. Inte minsta tvivel ska föreligga om att hon verkligen är ledsen, och då menar jag LEDSEN, olycklig, snudd på förtvivlad - ingenting annat. Inte sur, otålig (för att hon vill somna men inte kan), gnällig, självmedlidsam, arg eller i största allmänhet på dåligt humör.

4. Vid klar och tveklös olycklighetsbedömning: stäng av musiken, gå snabbt in, ordlöst, titta inte på barnet om hon står eller sitter upp, lägg genast ner, lägg tillrätta med distinkta, "avgränsade" handgrepp, bred ut händerna ovanifrån över hela lilla barnakroppen och solfjädra. Stå kvar så, osedd, med solfjädern orörlig och statisk, tills lilla älsklingen är tyst och avslappnad i hela lilla barnakroppen. Låt det ta den tid det tar. Det kan ta tio minuter eller mer. Det är ingen katastrof om hon skulle hinna somna. Här behöver vi bryta ett mönster. Tryck till avslutningsvis och gå ut med en lugn, mjuk bekräftelseramsa x4, oavsett om hon är riktigt vaken eller ej. Sätt på musiken igen, lågt. Upprepa vid behov, exakt enligt föreskrifterna.

5. Ge detta 3-4-5 dygn med lugn och saklig målmedvetenhet. Det primära målet nu är att hon inte ska vara olycklig ett dugg. (Däremot vill vi inte förbjuda folk att reagera, inte heller att genomgå och lösa diverse livskriser på egen hand.) Hon ska heller inte tillåtas stjäla alltför mycket av sin tilltänkta sömn. Solfjädern, rätt och tålmodigt genomförd, är en rogivare av rang för just små sömntrasslare som fastnat i återkommande elände.

[Åsa R]

Sorry, menade att göra ett eget inlägg, det blev fel

[annawahlgren]

Ack, vill bara tissla ett enda ord tilläggsvis: överkoncentration.

Och påminna om Mammut Marias tråd om förhållningssättet. Det ska vara detsamma självklara som man har (bör ha ) när man utan resonemang och frågetecken ger små barn mat. Med glädje