Vi körde kuren med honom när han var 11 mån och det har gått bättre och bättre fram till nu. Sista veckan innan öronen började igen så hade vi helt fantastiska 12-timmars nätter! Därför känns det ännu jobbigare nu. Man glömmer så fort hur det var förut.
Problemen nu är dels att han sover alldeles för kort på dagen (45 min i stället för 90) och igår blev det helt fel tid när han somnade 2 timmar för tidigt! Läggningen på kvällen har väl gått ganska bra. Sen vaknar han på natten flera gånger och är så uppjagad med en gång så att han inte hör någon ramsa över huvud taget. Det slutar med andra ord med att jag går in till honom och stannar tills han somnar
. Jag vet att jag inte borde men han är så himla ledsen. I början trodde man ju att han hade ont och ville ju gärna kolla så att inte febern hade gått upp. Men nu borde ju penicillinet börja göra nytta och han sova igen. Det känns nästan som om man behöver börja om från början igen. Tappar man dom goda vanorna så fort? Hur ska man egentligen göra när dom är sjuka? Om dom är ledsna och har ont så är det ju inte så lätt att stå utanför dörren och ramsa. Både han och vi andra behöver ju sova för att orka.Tacksam för lite pepping och goda råd!
Med öroninflammation så blir det ofta oroligare sömn, känns mer när man ligger ner.
om en omsomning vid det långa sovpasset, framhärda. Lägg i vagn med lite höjt läge så kan det underlätta.
Visst är det konstigt vad fort man glömmer allt man har lärt sig! Fastän detta var femte öroninflammationen på 6 mån så lyckades vi glömma att ge honom näsdroppar innan sovdags