Tack, miar 70
Tack, Elle
mamma-anna skrev: Han vaknar till och gnäller - inget rent skrik - och då vagnar vi. Är det fel? Borde vi vänta med att vagna till han skriker? Enligt nya barnaboken ska jag ju vagna direkt när han vaknar tills dess att han somnar igen.
Oj, vilken röra, din stackare
Förstår din förvirring totalt; miar 70 har rett ut det värsta. Så här har jag menat:
Trenätterskuren som står beskriven i Barnaboken är tänkt till hjälp för små månadsgamla barn som inte sover över första nattmålet av sig själva. Man hjälper dem till sex timmars sammanhängande nattsömn. Vid andra månadsskiftet tar man till den igen, om det behövs, för att få till stånd åtta timmars sammanhängande natt, och även efter tre månader då det är dags för tio och vid fyra månader tolv.
Det här handlar alltså om små barn som får följa Standardmodellen från början. Där det alltså rör sig om regelbundna, verkligt fullmatade mål på dagen som tar sin rejäla tid och följs av rejäla sömnpass, samt två nattmål. (På Späda barn och små finns ett kompendium, 0-2 mån.) De barnen behöver aldrig kuras enligt SHN i stor stil.
Sova hela natten-kuren är tänkt för barn med uttalade sömnproblem. Det är barn som aldrig, eller endast första tiden, kunnat/vågat sova som folk, och föräldrarna har i missriktad välvilja underblåst deras fruktan för livhanken (vargen). Vanligaste SHN-"konsumenterna" är föräldrar till 5-6 månader gamla barn och till 8-9 månader gamla barn. Där har det då aldrig förekommit någon Standardmodell eller några rutiner att tala om över huvud taget, utan man har följt de gängse råden för dagen: "Följ barnet", "Låt barnet styra", "Barn tar sig själva den sömn de behöver", "Alla barn är olika, en del behöver inte så mycket sömn", "Barn sover inte de första x åren, så är det bara", etc.
Efter 5-6 månader går föräldrarna på knä. Sömnbristen slår igenom på alla områden. Att inte låta människor sova är ett gammalt beprövat tortyrmedel.
Efter 8-9 månader inser föräldrarna, om inte förr, att denna sömndeprivation måste slå lika hårt mot barnet som mot dem själva - om inte mer.
Det är alltså här Sova hela natten-kuren med hela sin "vetenskap" vrider världen rätt - jag säger inte "igen" eftersom den aldrig var rättvriden från början
Men visst kan man kura regelrätt från 3,5 mån om man vill/behöver. (Det är från den tiden ungefär man kan börja använda ramsan, som är det kanske viktigaste redskapet i hela verktygsuppsättningen - i alla fall det mest bestående. Du kan läsa om ramsan i Verktygslådan här, vad den är till för och hur den är tänkt att fungera.)
Vad jag förstår vagnar ni nu för att lille gossen ska sova över nattmålen
Sova hel natt
Hur har han ätit på nätterna förut, sovit på nätterna förut? Jag har alltså inte bakgrunden klar för mig, om han är "standardmodellad" eller inte, men oavsett vilket, blandar du nog ihop korten här lite. Enligt trenätterskuren, där det gäller att få barnet att sova över ett visst nattmål som varit inprogrammerat förut - ett "standardmodellat" barn brukar ha två nattmål, vid ca kl 1 och ca kl 4 - ska man förstås störta upp och vagna så fort barnet vaknar och inte vänta på att det skriker upp sig utan ge omedelbart besked i form av vagnande att det INTE blir mat utan det blir mera SOVA. (Däremot vagnar man INTE "till dess att han somnar igen", dvs man vagnar inte till sömns.)
Men när det gäller ett litet barn som inte haft klara, regelbundna nattmål utan fnattat, snuttat, haft nattklubb och underhållning lite hipp som happ och hit och dit, räcker inte den simpla trenätterskuren
Då får man ta till SHN. Och det behöver inte ta mer än tre-fyra nätter för det.
Och då får man läsa på, hur krångligt det än verkar. Du behöver inte boken; det mesta står här i introduktionerna och i PM för fyramånaders älsklingar. Påläst förstår du att det ni sysslar med nu, enligt citatet, är underhållning - ni vagnar utan att han ber om hjälp och lär honom i ett nafs att vagnen helt enkelt inte ska stå stilla. Den ska rulla, om man ska kunna sova. Och själva fastnar ni i det beramade vagningsträsket. Och barnet vaknar oftare och oftare och undrar vart vagningen tog vägen - och det slutar måhända med att ni uppfinner en maskin som drar vagnen fram och tillbaka hela natten
(Sådana finns
)
Så nej, han ska inte vagnas förrän han "ber" om det (=är mottaglig) och låter ledsen, inte arg / sur / gnällig /muttrande etc etc etc. Sådant får han ta hand om själv.
Viktigast som grund är förstås att lilla magen blir så full som det bara går vid varje mål under dagen.
Ramsan bör ni läsa in er på, öva upp och odla - se t ex Lathunden om hur den ska sättas in.
Vagningen ska ransoneras och effektiviseras. Den är inte tänkt som sövande underhållning eller ännu värre tröst, utan som klart besked om att det är dags att sova respektive somna om. För varje gång ska det göras kortare och kortare och avslutas med skak i handtaget och att man GÅR. Och det ska göras mer och mer sällan - och lyssnas av innan, ordentligt
Lycka till
och hoppas molnen skingrar sig nu så kurhimlen blir klar
PS I Barnaboken (2004) finns också en avdelning i femte delen som heter "Bekymmer? Sömn" där man hittar en hel del om kuren.
Alla kan vi göra tokigt ibland, fundera inte så mycket över det, utan ta lärdom istället. Se till att han får i sig ordentligt med mat innan godnatt så är det ingen fara. Sov så gott hela familjen:sleep: 
