jag har nu suttit här och läst massor av inlägg och massor av råd, men jag är inte lugn inför natten precis.
För närvarande är jag i upplösningstillstånd av trötthet efter att ha ammat minst 2 gånger per natt under flera veckors tid - jag är ett pucko!!
Gustav sov som en prins (8 timmar i sträck) tills för ca 3 veckor sedan - då spårade allt ur. För ett par dagar sedan började jag ge honom tillägg på kvällen för att säkerställa att han verkligen är mätt, då sov han helt plötsligt 9,5 timmar i sträck igen (hade vaknat kl 01 och 05 under 2 veckors tid), jag pluttade in nappen kl 03.30 men sen sov han bara på till kl 5.30.
YES, tänte jag och var helt säker på att nu skulle vi vara på spår igen, men icke! Natten efter fungerade det med nappinstopp igen, men han sov kortare och sedan var vi tillbaka på tå amningar igen.
Det är inte helt omöjligt att min attityd 3-e natten var något "svagare" än de andra nätterna, jag vet inte....
Problemet var att jag natten efter det beslutade att jag skulle vagna hon om förbi det där 1 målet, men modet svek mig efter 5 minuters GALLSKRIK, jag blev skraj att han skulle typ skrika ihjäl sig samt att storasyster skulle vakna (JAG VET - det skulle väl inte vara hela världen om hon vaknade men...)
Så inför inatt behöver jag råd, SNÄLLA!
Ska jag lägga honom i sängen och buffa honom när han vaknar? (han somnar bra av sig själv i sängen på dagtid) ELLER ska jag lägga honom i vagnen och vagna? Snälla hjälp....
är han hungrig (4 månader gammal på söndag?) jag får i hónom typ 120 ml mat innan jag nattar.
jag är verkligen skitskraj att misslyckas och sabba detta för honom igen.
Anna
Kära du - om det kan vara till en tröst för ett tigerhjärta kan jag tala om att två nattamningar anses som rena semestern i vissa sömnbristkretsar 
Att vara skitskraj, se sig själv som ett pucko 
).
Den är övertygad och positiv så det sprakar 