Några funderingar om orolig sömn
Vi har backat massor av steg 
När vi kurat första gången hade vi helt underbara 12-timmars nätter. Men efter 8 öroninflammationer på 10 månader så har allt fallerat Efter varje öroninflammation har vi fått göra en "minikur" eftersom lillan inte kunnat sova liggandes pga smärta och obehag. Det har varit svårare och svårare att "kura" varje gång. För två veckor sen var det så dags att försöka komma på rätt köl igen.. Kopplade på attityden, lade den luna ungen i sängen, buffade som markering och gick ut på ramsan. Gjorde som man gör första natten på kuren. Efter 1,5 timmas panik-skrik grät även jag utanför lillans dörr 
Kände bara att detta är obarmhärtigt Jag är helt övertygad om att lillan kopplat ihop ramsan och sitt rum med smärta och obehag som hon upplevt innan vi vetat att hon haft ont i öronen 
Vi har alltså backat bandet... Tagit in hennes säng till vårt sovrum, där hon nu somnar lugnt och tryggt efter att vi sagt godnatt. Vi ramsar inte eftersom det utlöser vild panik. Men hon somnar själv och har gjort det sen första kvällen Så till det egentliga problemet; lillan gråter 10-15 gånger varje natt, men är aldrig vaken. Men hon sover så oroligt. (Gjorde det även innan vi tog henne till vårt rum och när vi då ramsade vid ihållande gråt utbröt denna panik). Prövar nu också alltid att avvakta en stund, men då gråter hon bara ännu mera. Hon blir lugn och tyst direkt jag säger godnatt. Har läst att i samband med att barnet lär sig nya saker så kan sömnen bli orolig. Men hur länge ska detta hålla på
Håller annars fast vid vårt schema och gör för övrigt som man ska förutom att hon sover i vårt rum.
