Hej *frieda*
Jag tror nog att även djuren mår kymigt när de är gravida, men konstigt nog så ska människan fortsätta leva precis som vanligt när de väntar liv
Har själv fött upp hundar, och det är väldigt restrektiva regler vad gäller dräktiga tikar; de fårinte ställas ut,tävlas med, ges mycket vila etc... Så är det f ö inom djurvärlden, stor hänsyn visas de dräktiga
Men vi kvinnor ska liksom inte ens knysta om att vi är med barn, vi ska orka, jobba och leva precis som vanligt hela tiden - helst ända in på förlossningen
Jag har dock blivit klokare med åren
och insett att det här är en väldigt begränsad tid av mitt liv, och KRÄVER min rätt att må bra (nåja,så gott det nu går...) under tiden jag är gravid! Jag vill vila, äta bra, inte stressa och bli lite uppassad - det tycker jag att vi havande är värda
Om vi sen gnäller lite, så tycker jag nog vi har rätt till det också
Men jag ska inte sticks under stol med att visst vore det UNDERBART att få vara superpigg och inte ha ont under den här tiden, vi får verkligen trösta oss med den underbara belöningen vi får
(Du, jag kan trösta dig med att som tur är glömmer man fort, din aversion till att sätta fler barn till världen kommer att försvinna tämligen omgående när "belöningen" kommit - se på mig
)
Så kram på dig - du FÅR må lite eländigt just nu, jag lovar
Mia
Varför är vi så dåligt rustade för omställningen 
Men jag håller med dig, miar70, att det nog är omvärlden det är fel på och inte graviditeten i sig. 
Ta dig en funderare!