Min lilla 1,5 aring borjade bli lite gnallig och jag tittade genast pa klockan i koket som visade sig vara bara 11, dvs bara en timme sedan mellanmal och ytterligare tva innan lunch och sovdags.
-"Horru vannen!" sa jag - "Ska vi vattna blommorna? "
-"EEEEEEEHHHH!!!!!!!" blev svaret
-"Va!?" sa jag ganska forvanad -"Du alskar ju att vattna blommorna! Vem ska da gora det?"
-"Mull Mull Mull" sa killen och rusade runt i cirklar.
-"Na, vet du vad, nu gar vi och vattnar blommorna, de maste ju ha vatten och du ar sa bra pa det dar!" Jag oppnade dorren och gick ut och forvantade mig faktiskt att han skulle folja efter, det gor han alltid. Men ack sa jag bedrog mig. Killen var nu duktigt frustrerad och arg och stampade med bada fotterna ilsket.
jag var oerhort forvanad och fattade faktiskt ingenting.Till slut stallde han sig tyst och glodde argt pa mig,
sen gick han med bestamda steg over till ett av skapen dar vi forvarar hans glas och bestick och tallrikar, tog ut en hel trave plastskalar och gick over till bordet, stallde sig pa ta och hivade upp dem vid sin plats och sa :-NAM NAM! hogt och ljudligt.
-Jaha! Hur kan du vara hungrig, du at ju precis!? Sen tittade jag pa mitt armbandsur, 1.15 stod det! Va! Klockan pa vaggen hade stannat vid 11! matdags ar ju klockan 1, inte undra pa att killen var arg, med all ratt!
Som brukar man fa mat vid 1 sa brukar man, inte ska mamma da komma och verka ofrostaendes och knasig inte.
Storebror