Sonen har på det hela taget det coolt, men en del orosmoln har uppenbarat sig:1, Han har förvandlats från en säker sovare till en Alfons Åberg som ska ha vatten och måste kissa ett tio-tal gånger innan han somnar om kvällen.
2, Han har (stundom) visat riktigt tråkiga tendenser då han har sagt att han ska döda mig samt "hytt med näven"... Han har sagt att han tycker att jag är dum, flera gånger också. När han har "hotat" mig, har jag visat att jag blivit arg och tagit om den knutna näven och sagt att han inte får göra så, att jag blir ledsen när han gör så o.s.v.
Graviditeten har medfört att jag mår väldigt illa samtidigt som jag är omåttligt trött. Så jag har inte känt mig motiverad att börja mini-kura, samtidigt som jag inte upplever att jag får det stöd jag borde få från min "man". Han tycker å ena sidan att jag ska ligga och vila men å andra sidan har han inga som helst problem med att lämna hemmet vind för våg, vilket innebär att jag sköter all mark-service ändå. Han är s.a.s. inte så brydd om "lite skit", medan jag inte står ut med att hemmet ser ut som ett bombnedslag.
Inspirera mig och kom gärna med heta tips om hur jag beter mig för att slippa känna mig så omåttligt slut. Jag vill bara sova, sova, sova!
