Jag är mamma till lilla Totto 6½ månad. Har kurat i tre nätter nu och känner mig mycket upppgiven idag
. Den tredje natten var den jobbigaste hittills. Första och andra natten var ganska lika. Gnölade nån gång vid 22-23, men somnade på egen hand utan att jag ramsade (Fel?). Ganska strax därefter två illvrål med några minuters mellanrum och tyst direkt efter, jag gjorde därför ingenting. Därefter uppvak kring 4. Gnöl, jag ramsade utanför ett par omgångar med pauser emellen, men protesterna tilltog tills dess att jag inte kunde hålla mig i från att gå in och buffa. Totto somnade efter korta buffningar med tillhörade ramsningar. Sen vid halv 6-6 brakade det lös ordentligt. Ramsning, buffning, ramsning, buffning osv, men inget hjälpte som det kändes. Gallskrik. Knappt så jag fick honom lugn innan väckning 7. Han somnade inte om, eller tystnade inte lägre perioder, under dessa 1½ timmarna. Jobbigt för hjärtat.
Okej, tänkte jag, kanske ska det vara så här, men till inför tredje natten bestämde jag mig för att jag skulle backa, inte gå in och buffa alls helst. Egentligen hade jag ju inte klarat att ramsa honom till tystnad en enda gång. Nu till natt tre. Totto vaknar helt plötsligt flera gånger under kvällen och gråter och bökar runt, det gjorde han ju inte tidigare kvällar. Det positiva är att han tar emot ramsan snabbt och somnar själv. När han vaknar 24 är det betydligt svårare att ramsa honom tyst, men efter en halvtimme sover han. Efter en timme vaknar han igen, jag ramsar och ramsar med pauser emellan. Han tystnar ibland och jag kör bekräftelse, men efter en kort stund drar han igång igen. efter 50 minuter då klockan är 2 orkar jag inte mer, går in och buffar och känner att han är het som en kamin. Feber. Han lugnar sig lite efter buff, jag byter blöja och stoppar in alvedon, i sängen förstås. Han är lugn. Nu syndar jag, buffar länge tills han känns alldeles lugn och avslappnad, går ut och ramsar. Han somnar. Vaknar igen vid fem, jag syndar, går direkt in och buffar alldeles för länge, går ut och ramsar. Halv 7 vaknar han igen, jag ramsar utanför på olika sätt, sätter på radion, han somnar inte, men jag känner att han inte är lika hysterisk som tidigare mornar. Klockan 5 i 7 orkar jag inte höra mer, går in och buffar tills dess att han är lugn, drar upp rullgardinen och säger godmorgon.
Jag känner mig så misslyckad, kan någon hjälpa mig med lite peppning (om någon nu orkar läsa detta långa inlägg....). Blir det ingen förbättring i natt, vet jag inte vad jag gör. Jag är så trött, han sov ju inte så bra tidigare heller, och jag är framförallt så trött på att hela nätterna ligga på helspänn, på att hela tiden känna mig lite nervös och orolig över att jag kansk gör fel. Gör jag fel?
Det är också så jobbigt att man hela tiden undrar om andra konstigheter (ovanligt mycket kräks på dagtid tex) hänger ihop med kuren. Man bir liksom osäker på allt, helt plötsligt.
Dagarna funkar i det stora hela ganska bra, han äter bra, men jag tycker att han är gnällig. Hans dag ser ut som följer:
7-7 Nattsömn.
7 Bröstmjölk.
8.30 Gröt med mosad banan eller rivet äpple. Vatten.
10-11.45 Sova förmiddag.
12 Kött eller fiskpure på burk, hemgjord grönsakspure och fruktpure. Vatten.
14.45-15.30 Sova eftermiddag.
15.45 Gröt med katrinplommonpure.
18.45 Välling (150-250 ml).
Läggningen har hittills inte varit något problem eftersom han blir så trött av vällingen. Han är dock alltid vaken när jag lägger honom.
Bara att få skriva detta var otroligt skönt, men jag hoppas verkligen att någon har tid/lust att svara.
Tack för alla bra inlägg som jag läst!
/stinky
och välkommen 
.Totto vaknade inte lika många gånger, tog emot ramsan mycket bättre. Jag var bara inne en gång och gav honom en alvedon, buffade då lite för för länge kanske, men han somnade till slut efter endel ramsande. I samband med detta uppvak var han visserligen vaken till och från i nästan två timmar, men okej, det blir nog bättre i natt. Framåt morgonen, när han tidigare skrikit i 1-1½ timme, tills dess att han ska gå upp, och jag har ramsat och buffat i en massa omgångar utan att få honom att sluta, tog han nu emot min ramsa utan att skrika särskilt mycket. Det blev dock ett par ramsningar innan klockan blev 7, och jag för första gången fick gå in och väcka honom på det där glada och härliga sättet som beskrivits i lathunden. Idag känner jag mig inte uppgiven (och inte så värst trött), utan allt säkrare på att detta kommer jag och Totto klara av 
.
. Totto var ju så lätt att lägga innan och i början av kuren men igår och idag har det gått riktigt dåligt. Eftersom det gick bra från i början så följde jag inte riktigt lathunden 
utan gjorde som jag gjort innan kuren, det kanske inte var så bra...... 
? Hoppas inte det ställer till problem för natten i övrigt. Vid dagslurarna krånglar också insomningen (det gjorde han inte innan kuren). Ska jag bete mig likadant som vid läggning på kvällen 