sanna76 skrev::nu känns det som att hon är jättetrött redan nån timme före läggning. Hon sover sina 14,5 (om vi är hemma). Kan det bero på att schemat är fel för henne?
"När jag sedan gick in efter 10 min för att lägga henne tillrätta så låg hon i fotändan på alla fyra med huvudet mot dörren. Då skar det i mitt hjärta", skriver du.
Men varför då
Hon hade somnat, själv, och du gick in för att lägga tillrätta lite skönt så att hon skulle sova länge och gott, bekvämt. Du gjorde helt rätt och det var ingenting konstigt med det
Visst kan du gå in när hon är ledsen. Du kan solfjädra, lugna, ge henne tid. Hon kommer in i åttamånadersångesten nu och vet varken ut eller in. MEN - nu mer än någonsin behöver hon sin lugna, trygga sömn, och du måste förstå att du inte är Guds enda välsignelse för henne, utan att du faktiskt stör, om du ska försöka trösta i stor stil i rutinerna (sova, äta, vara ute, bada etc). Då binder du ris åt inte bara egen rygg utan också åt hennes.
Försök odla lite mera saklighet - sätt dig själv in i hennes situation
Stå tillbaka - respektera
Tänk lite framåt. Visst kan du både gå in och ta upp. Men sedan då
Försök förstå att det är en tillgång för henne att få sova, att få hjälp att komma i ro utan din störande, känslomässiga inblandning. Att få sova är ingen påfrestning. Det är en ynnest
Vilket hon gör, också - om hon bara får chansen.